Synka livet med menscykeln och hormonerna

Att synka livet med menscykeln handlar inte om att låta hormoner styra hela ditt liv. Det handlar om att förstå kroppens mönster, märka när energi, humör, sömn, hunger och ork förändras – och använda den kunskapen för att planera vardagen lite smartare.

Menscykeln påverkas av hormoner, men också av stress, sömn, mat, träning, sjukdom, preventivmedel, ålder och psykiskt mående. Därför finns det ingen perfekt mall som fungerar för alla. Vissa känner tydliga skillnader mellan cykelns faser, medan andra knappt märker något alls. ^[1][2]

I den här guiden går vi igenom hur du kan anpassa träning, arbete, socialt liv, mat, sömn och återhämtning efter menscykeln – utan att fastna i överdrivna regler eller påståenden som inte gäller alla.

Vad betyder det att synka livet med menscykeln?

Att synka livet med menscykeln betyder att du följer hur du brukar må under olika delar av cykeln och anpassar vardagen efter det. Det kan handla om att planera mer återhämtning under mensen, lägga tuffare träningspass när kroppen känns starkare, boka in lugnare kvällar före mens eller vara extra noga med sömn när PMS brukar komma.

Det betyder däremot inte att du måste leva efter ett strikt schema. Menscykeln är biologisk, men livet är inte alltid planerat efter hormoner. Skola, jobb, familj, relationer, träning och vardag måste ofta fungera oavsett cykeldag.

Ett bättre mål är därför inte perfekt cykelsynkning, utan mer kroppskännedom. Du kan använda cykeln som information, inte som ett krav.

Menscykelns fyra faser i korthet

Menscykeln räknas från första dagen i en mens till första dagen i nästa mens. Enligt 1177 brukar menscykeln vara mellan 21 och 35 dagar. ^[1]

Cykeln delas ofta in i fyra faser:

• menstruationsfasen
• follikelfasen
• ägglossningen
• lutealfasen

Vill du läsa en mer medicinsk genomgång kan du börja med vår guide om menscykelns fyra faser.

En viktig sak: cykelsynkning är inte exakt vetenskap

Det finns många populära råd om att du “ska” träna hårt i en viss fas, vara kreativ i en annan och vila i en tredje. Sådana råd kan vara inspirerande, men de ska inte ses som medicinska regler.

Forskningen om menscykelns påverkan på fysisk prestation visar att resultaten varierar mycket mellan personer. En systematisk översikt från 2020 fann att träningsprestation möjligen kan vara marginellt lägre i den tidiga follikelfasen, men att effekten var liten och att individuella variationer är viktiga. ^[3]

Det betyder att du inte behöver undvika styrketräning bara för att du har mens, och du behöver inte prestera maximalt bara för att du är nära ägglossning. Det bästa är att kombinera kunskap om cykeln med hur du faktiskt känner dig.

Hur du börjar följa din cykel

För att kunna synka livet med menscykeln behöver du först förstå ditt eget mönster. Det räcker inte att veta vilken fas du “borde” vara i. Du behöver se hur din kropp brukar reagera.

Följ gärna cykeln i minst tre månader. Anteckna:

• mensens första dag
• hur länge du blöder
• hur riklig mensen är
• mensvärk
• energi
• humör
• sömn
• hunger och sötsug
• träning och ork
• sexlust
• flytningar och fertilt sekret
• huvudvärk eller migrän
• social ork
• PMS- eller PMDS-symtom

Efter några cykler kan du börja se mönster. Kanske märker du att du alltid får huvudvärk före mens, att du sover sämre i lutealfasen eller att du känner dig mer energisk efter mensen.

Menstruationsfasen: när mensen kommer

Menstruationsfasen börjar på dag 1 i cykeln, alltså första dagen du blöder som mens. Under den här fasen stöts livmoderslemhinnan ut. Hormonnivåerna är låga, och många känner sig tröttare eller mer inåtvända. ^[1][2]

Det är vanligt med mensvärk, ömhet, lägre energi, lösare mage, huvudvärk eller ett behov av mer vila. Men alla mår inte dåligt under mensen. Vissa känner sig ungefär som vanligt.

Så kan du synka vardagen under mensen

Under mensen kan det hjälpa att minska onödig press. Det betyder inte att du måste ligga i sängen, men du kan vara snällare mot kroppen.

• Planera in mer återhämtning om du brukar få mensvärk.
• Välj mjukare träning om kroppen känns tung.
• Ha mensskydd, smärtstillande eller värmekudde tillgängligt.
• Undvik att boka in för mycket socialt om du vet att du blir trött.
• Prioritera sömn och regelbundna måltider.
• Sänk kraven på prestation om du har starka symtom.

Om du har mycket ont kan du läsa mer om mensvärk. Om du blöder mycket kan vår artikel om riklig mens vara relevant.

Träning under mensen

Du kan träna under mensen om det känns bra. Det finns inget medicinskt krav på att vila bara för att du blöder. För vissa hjälper rörelse mot mensvärk och stelhet. För andra gör hård träning att kroppen känns ännu mer pressad.

Prova att välja efter symtom:

• Låg energi: promenad, lätt yoga, rörlighet eller vila.
• Mild mensvärk: lugn cykling, lätt styrka eller promenad.
• Normal energi: träna som vanligt.
• Svår smärta: vila, värme och sök vård om det återkommer.

Om du behöver tryggare skydd vid träning kan du läsa vår guide om menskopp vs menstrosor.

Mat under mensen

Under mensen kan vissa känna mer hunger, sötsug eller behov av varm mat. Försök fokusera på mat som ger energi och stabilitet, inte på strikta regler.

Det kan vara hjälpsamt med:

• järnrik mat om du blöder mycket
• protein till varje måltid
• varma måltider om du känner dig frusen
• vätska, särskilt om du blöder rikligt
• regelbundna måltider för jämnare energi

Om du ofta blir mycket trött under mensen eller misstänker järnbrist bör du kontakta vården.

Follikelfasen: när energin ofta kommer tillbaka

Follikelfasen börjar på mensens första dag och pågår fram till ägglossningen. Den överlappar alltså med menstruationsfasen i början. Under follikelfasen börjar äggblåsor mogna i äggstockarna och östrogen stiger. ^[2][4]

Många upplever att energin gradvis ökar efter mensen. Du kan känna dig mer motiverad, social, fokuserad eller redo att starta saker. Men detta är individuellt.

Läs mer i vår fördjupning om follikelfasen.

Så kan du synka vardagen under follikelfasen

Om du brukar känna mer energi efter mensen kan detta vara en bra fas för nystart, planering och projekt som kräver initiativ.

• Starta nya arbetsuppgifter eller kreativa projekt.
• Planera kommande veckor.
• Testa nya träningspass.
• Boka sociala aktiviteter om du känner mer ork.
• Ta tag i saker som känts tunga före mens.
• Bygg rutiner innan lutealfasen kommer.

Follikelfasen kan vara en bra tid att skapa struktur som hjälper dig senare i cykeln.

Träning under follikelfasen

Om kroppen känns piggare kan du använda fasen till att öka belastning eller intensitet gradvis. Det kan handla om styrketräning, intervaller, längre pass eller teknikträning.

Men kom ihåg att prestationsförmåga inte enbart styrs av cykelfasen. Sömn, mat, stress, återhämtning och tidigare träning spelar också stor roll. ^[3]

Exempel på träningsfokus:

• styrketräning med progression
• intervaller
• ny teknik
• längre promenader eller löpning
• träning som kräver motivation och energi

Mat under follikelfasen

Om energin ökar kan det vara lättare att komma tillbaka till regelbundna måltider och rutiner. Du behöver inte äta på ett särskilt sätt bara för att du är i follikelfasen, men många mår bra av mat som stödjer träning, återhämtning och jämn energi.

• protein för mättnad och muskler
• kolhydrater som stöd till träning
• grönsaker, frukt och fibrer
• tillräckligt med energi om du tränar mer
• vätska och salt vid svettig träning

Ägglossningen: när kroppen är som mest fertil

Ägglossningen sker när ett moget ägg släpps från äggstocken. Den sker ofta ungefär 14 dagar före nästa mens, men det varierar beroende på cykellängd. ^[2][5]

Inför ägglossning kan flytningarna bli klarare, halare och mer elastiska. Vissa märker också ökad sexlust, mer energi eller lätt smärta på ena sidan av magen. ^[2][4]

Läs mer om ägglossning, ägglossning och sekret och ägglossningssmärta.

Så kan du synka vardagen kring ägglossning

Om du brukar känna dig mer social, verbal eller energisk kring ägglossning kan du använda det till aktiviteter som kräver kontakt, kommunikation eller mod. Men om du får ägglossningssmärta eller känner dig känslig kan du anpassa åt andra hållet.

• Boka möten, presentationer eller sociala aktiviteter om du känner dig stark.
• Ha samlag under fertila dagar om du försöker bli gravid.
• Planera träning efter hur kroppen känns.
• Var uppmärksam på ägglossningssmärta eller blödning.
• Använd preventivmedel om du inte vill bli gravid.

Om du försöker bli gravid kan vår ägglossningskalender hjälpa dig att uppskatta fertila dagar.

Ägglossning och sexlust

Vissa får ökad sexlust kring ägglossning. Det kan vara kopplat till hormonförändringar och fertila dagar, men det är inte något alla märker.

Om du inte vill bli gravid är det viktigt att inte lita på cykelkänsla eller appar som enda skydd. Ägglossningen kan komma tidigare eller senare än väntat, särskilt vid oregelbunden cykel.

Om du inte märker ägglossning

Alla känner inte av ägglossningen. Det betyder inte automatiskt att du inte har ägglossning. Men om du ofta har mycket långa cykler, utebliven mens eller svårt att hitta fertila tecken kan det vara värt att läsa mer om utebliven ägglossning.

Lutealfasen: tiden före mens

Lutealfasen börjar efter ägglossningen och pågår fram till nästa mens. Under den här fasen stiger progesteron, som hjälper livmoderslemhinnan att bli stabil inför en eventuell graviditet. Om graviditet inte uppstår sjunker hormonnivåerna och mensen börjar. ^[4]

Det är också under lutealfasen som många får PMS eller PMDS. 1177 beskriver att PMS innebär att humöret försämras under perioden före mens och att du även kan få ömma bröst och känna dig svullen i kroppen. ^[6]

Läs mer i våra guider om lutealfasen, PMS och PMDS.

Så kan du synka vardagen under lutealfasen

Under lutealfasen kan det vara hjälpsamt att minska onödig friktion i vardagen. Om du vet att du brukar bli tröttare, mer hungrig, mer känslig eller mer lättirriterad kan du planera för mer stöd.

• Avsluta projekt i stället för att starta många nya.
• Planera enklare måltider i förväg.
• Lägg in mer luft i kalendern om du brukar få PMS.
• Prioritera sömn och återhämtning.
• Undvik onödigt stora beslut när du är som mest känslig.
• Förbered mensskydd och smärtlindring inför nästa mens.

Det handlar inte om att du är mindre kapabel före mens. Det handlar om att använda självkännedom för att minska stress.

Träning under lutealfasen

Under lutealfasen kan vissa känna sig starka och träna som vanligt. Andra får trötthet, svullnad, sämre sömn, huvudvärk eller lägre motivation. ACOG beskriver att regelbunden aerob träning kan minska PMS-symtom som trötthet och nedstämdhet hos många, men evidensen för exakt träningssynkning efter fas är inte stark nog för fasta regler. ^[7][3]

Prova att anpassa efter dagsform:

• Normal energi: träna som vanligt.
• Trötthet och PMS: välj lättare styrka, promenad, cykling eller yoga.
• Svullnad och ömma bröst: välj bekvämare träningskläder och lägre intensitet.
• Stark PMS eller PMDS: fokusera på rörelse som lugnar, inte prestation.

Mat under lutealfasen

Många upplever mer hunger eller sötsug före mens. Det betyder inte att du saknar disciplin. Det kan vara en del av kroppens cykliska förändringar, men det påverkas också av sömn, stress och hur mycket du ätit tidigare under dagen.

Det kan hjälpa att:

• äta regelbundet
• ha protein och fett i måltiderna
• inte hoppa över frukost eller lunch om det triggar kvällssug
• ha mellanmål redo
• välja kolhydrater som ger stabil energi
• inte skuldbelägga hunger före mens

Om du får hetsätning, stark ångest kring mat eller kraftiga humörsymtom före mens bör du söka stöd.

Synka arbete och studier med cykeln

Alla kan inte välja när deadlines, prov, möten eller arbetspass hamnar. Men du kan ibland planera hur du använder din energi.

Under mensen

• Gör det viktigaste först om energin är låg.
• Dela upp stora uppgifter i mindre delar.
• Ha smärtlindring, värme och mensskydd tillgängligt.
• Planera kortare pauser om du får mensvärk.

Under follikelfasen

• Starta projekt.
• Planera, brainstorma och strukturera.
• Ta tag i uppgifter som kräver initiativ.
• Boka sådant som kräver mer mental energi om det passar ditt mönster.

Kring ägglossning

• Lägg gärna presentationer, samtal eller sociala möten här om du brukar känna dig mer verbal.
• Var uppmärksam på smärta eller trötthet om ägglossningen brukar kännas.

Under lutealfasen

• Avsluta, redigera och strukturera.
• Skapa checklistor.
• Undvik att överfylla kalendern om du brukar få PMS.
• Skjut inte upp allt, men sänk friktionen.

Synka socialt liv med menscykeln

Social ork kan förändras under cykeln. Vissa vill vara mer sociala efter mens och kring ägglossning, medan de behöver mer ensamhet före mens. Andra märker ingen skillnad alls.

Om du märker tydliga mönster kan du planera socialt liv mer varsamt:

• Boka större sociala saker när du brukar ha mer energi.
• Lägg in lugnare kvällar före mens om du brukar bli känslig.
• Berätta för nära personer om PMS påverkar dig mycket.
• Undvik att tolka lutealfasens känslor som hela sanningen om relationer.
• Vänta med stora relationsbeslut om du är mitt i stark PMS, om det går.

Det betyder inte att känslor före mens är falska. Men de kan bli starkare, snabbare och svårare att sortera när kroppen redan är pressad.

Synka sömn och återhämtning

Sömn är en av de viktigaste sakerna att följa om du vill förstå din cykel. Många märker att sömnen förändras före mens, särskilt vid PMS eller PMDS. 1177 beskriver att PMS och PMDS kan ge både psykiska och fysiska besvär före mens. ^[6]

Om du sover sämre i lutealfasen kan du prova:

• lägga dig lite tidigare veckan före mens
• minska koffein på eftermiddagen
• ha en lugnare kvällsrutin
• undvika hård träning sent på kvällen om det stör sömnen
• ha svalare sovrum om du känner dig varm
• skriva ner oro innan du lägger dig

Om du får återkommande sömnproblem som påverkar vardagen kan det vara bra att söka hjälp.

Synka träning med menscykeln utan att bli rigid

Träning är ett område där cykelsynkning ofta marknadsförs väldigt starkt. Vissa råd säger att du ska maxa styrka kring ägglossning och bara vila före mens. Men forskning visar att effekterna på prestation ofta är små och varierar mycket mellan individer. ^[3]

En mer realistisk modell är att periodisera efter symtom:

Det viktigaste är att träningen stödjer kroppen, inte blir ännu ett krav.

Synka mat med menscykeln utan dietregler

Det finns många påståenden om exakt vad du ska äta i varje fas. Vissa råd kan vara hjälpsamma, men det är lätt att göra maten onödigt komplicerad.

En enkel och hållbar strategi är:

• ät regelbundet genom hela cykeln
• öka energiintaget om du tränar mer
• ha järnrik mat om du blöder mycket
• prioritera protein för mättnad
• ät kolhydrater utan skuld, särskilt vid träning och PMS
• drick tillräckligt
• anpassa efter hunger i stället för att kämpa emot kroppen

Om du får starkt sötsug före mens kan det ibland hjälpa att äta mer stabilt tidigare på dagen, lägga till mellanmål och se till att du inte ligger för lågt i energi.

Synka sex och närhet med cykeln

Sexlust kan variera över cykeln. Vissa får mer lust kring ägglossning, andra får mer lust under mensen eller efter mensen. Vissa märker ingen koppling alls.

Du kan använda cykelkännedom för att förstå dig själv bättre:

• När brukar du känna mest lust?
• När vill du hellre ha närhet än sex?
• När känns kroppen mer känslig eller öm?
• Får du torrare slemhinnor i vissa faser?
• Påverkar PMS din relation?

Om sex gör ont, om du får blödning efter sex eller om du har återkommande sveda bör du söka vård. Smärta vid sex ska inte behöva normaliseras.

Synka mensskydd med cykeln

Olika dagar i cykeln kan kräva olika skydd. Det kan vara skönt att inte använda samma strategi hela tiden.

• Före mens: menstrosor eller trosskydd kan vara praktiskt vid spotting.
• Rikliga dagar: menskopp, binda, tampong eller högabsorberande menstrosor.
• Natt: nattbinda, menstrosor eller menskopp om den töms inom rekommenderad tid.
• Slutet av mensen: lättare skydd eller menstrosor.
• Träning: det skydd som känns säkrast och bekvämast.

Om du ofta läcker kan det bero på riklig mens, fel skydd, fel storlek eller att du behöver byta oftare. Läs mer i vår artikel om menskopp vs menstrosor.

Om du har PMS eller PMDS

För personer med PMS eller PMDS kan cykelsynkning vara mer än en livsstilstrend. Det kan vara ett sätt att förebygga krascher, planera stöd och förstå varför måendet förändras.

1177 beskriver att PMS och PMDS återkommer före mens och att besvären brukar försvinna när mensen börjar eller under de första dagarna av mensen. ^[6]

Om du har PMS kan det hjälpa att:

• föra dagbok över symtom
• planera lugnare dagar före mens
• informera närstående om vad du behöver
• prioritera sömn
• röra på dig regelbundet
• undvika att fatta stora beslut mitt i de värsta dagarna
• söka vård om symtomen påverkar vardagen

Om du har stark ångest, nedstämdhet, ilska, hopplöshet eller självmordstankar före mens kan det vara PMDS. Då bör du söka hjälp.

Om du har oregelbunden mens

Om mensen är oregelbunden blir cykelsynkning svårare. Du kanske inte vet när ägglossning sker, när lutealfasen börjar eller när mensen kommer. Det betyder inte att tracking är meningslöst, men du behöver vara mer flexibel.

1177 skriver att mensen kan vara oregelbunden ibland utan att något är fel, men att du bör söka vård om mensen ofta kommer tätare än var tredje vecka, mer sällan än var femte vecka eller om mensen uteblir i flera månader. ^[5]

Vid oregelbunden cykel kan du följa:

• mensens första dag
• flytningar
• ägglossningstest om du försöker bli gravid
• basaltemperatur
• PMS-liknande symtom
• stress, sömn och träning

Läs mer om oregelbunden mens och utebliven ägglossning.

Om du använder hormonella preventivmedel

Hormonella preventivmedel kan förändra eller stänga av delar av den naturliga menscykeln. Kombinerade p-piller, p-ring och p-plåster hindrar ofta ägglossning. Hormonspiral, p-stav och minipiller kan också påverka blödningar och symtom.

Det betyder att klassisk cykelsynkning inte alltid går att använda på samma sätt. Du kanske inte har ägglossning, eller så har du blödningar som inte följer en naturlig lutealfas.

Men du kan fortfarande följa ditt mående:

• när du blöder
• när du får humörförändringar
• om du får huvudvärk
• om sexlusten påverkas
• om du får bröstspänningar
• om du får återkommande biverkningar

Om du mår dåligt av ditt preventivmedel bör du prata med barnmorska, ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Om du är i puberteten

De första åren efter första mensen kan cykeln vara oregelbunden. Det kan göra det svårare att synka livet med tydliga faser. Kroppen håller fortfarande på att hitta sitt hormonella mönster.

Då kan det vara bättre att fokusera på enkla saker:

• ha mensskydd redo
• anteckna när mensen kommer
• lär känna mensvärk och blödningsmängd
• prata med någon om du är orolig
• sök hjälp vid mycket riklig mens eller svår smärta

Om du är ung och har frågor om kroppen, mens, sex, preventivmedel eller mående kan du kontakta ungdomsmottagningen.

Om du är i förklimakteriet

I förklimakteriet kan cykeln bli mer oförutsägbar. Ägglossningen kan komma tidigare, senare eller utebli vissa månader. Det kan ge kortare cykler, längre cykler, rikligare blödningar, mer PMS, sömnproblem eller värmevallningar.

Då kan cykelsynkning handla mindre om exakta faser och mer om att följa symtom:

• sömn
• blödningar
• värmevallningar
• humör
• energi
• migrän eller huvudvärk
• urinvägsbesvär
• torra slemhinnor

Läs gärna vidare om klimakteriet symtom, sömnproblem i klimakteriet och värmevallningar.

Planeringsmodell: så kan du tänka vecka för vecka

Om din cykel är ganska regelbunden kan du använda en enkel planeringsmodell. Anpassa alltid efter din verkliga cykel, inte efter en perfekt 28-dagarsmall.

En enkel checklista för cykelsynkning

Du behöver inte göra allt. Välj två eller tre saker som faktiskt hjälper dig.

• Jag vet ungefär när min mens brukar komma.
• Jag vet vilka dagar jag oftast har mest mensvärk.
• Jag vet om jag brukar få PMS eller PMDS.
• Jag har mensskydd redo innan mensen börjar.
• Jag planerar inte extra hårda veckor om jag vet att PMS brukar bli stark.
• Jag äter regelbundet före mens för att minska energidippar.
• Jag anpassar träning efter dagsform, inte efter perfekta regler.
• Jag söker vård om smärta, blödning eller psykiska symtom påverkar vardagen.

Vanliga misstag när man försöker synka livet med menscykeln

Att följa en 28-dagarsmall fast din cykel inte är 28 dagar

Alla har inte ägglossning dag 14. Om din cykel är 32 dagar sker ägglossningen ofta senare. Om din cykel är 24 dagar kan den ske tidigare. ^[2][5]

Att tro att alla ska känna likadant

Vissa känner sig starka under mensen. Andra behöver vila. Vissa får hög sexlust vid ägglossning. Andra märker inget. Ditt mönster är viktigare än generella råd.

Att använda cykeln som ursäkt för att pressa sig mer

Cykelsynkning ska minska stress, inte skapa nya krav. Om du känner dig pressad av att “optimera” varje fas har metoden tappat poängen.

Att normalisera svåra symtom

Svår mensvärk, mycket riklig mens, PMDS, återkommande svimningskänsla, kraftig trötthet eller självmordstankar före mens ska inte bara hanteras med planering. Då behövs vård och stöd.

När cykelsynkning inte räcker

Att anpassa vardagen kan hjälpa, men det ersätter inte vård vid medicinska problem. Du ska inte behöva leva med svåra besvär bara för att de följer cykeln.

Sök vård om du har:

• mensvärk som hindrar vardagen
• riklig mens som gör dig trött, yr eller begränsad
• mens som uteblir i flera månader
• cykler som ofta är kortare än 21 dagar eller längre än 35 dagar
• blödning efter sex
• återkommande mellanblödningar
• svåra PMS- eller PMDS-symtom
• nedstämdhet, ångest eller mörka tankar före mens
• misstanke om endometrios, PCOS eller hormonell rubbning
• svårt att bli gravid efter längre tids försök

Vid akut stark buksmärta, kraftig blödning, svimning, feber eller misstänkt graviditet med smärta och blödning ska du söka vård snabbt.

Sammanfattning

Att synka livet med menscykeln handlar om att förstå kroppens återkommande mönster och använda dem för att planera vardagen mer hållbart. Du kan anpassa träning, jobb, mat, sömn, socialt liv och återhämtning efter hur du brukar må i menscykelns olika faser.

Men cykelsynkning ska vara flexibel. Alla känner inte samma sak i samma fas, och forskningen stödjer inte strikta regler för exakt hur alla ska träna eller prestera under cykeln. Det viktigaste är att följa dina egna symtom och behov. ^[3]

Om du har svår mensvärk, riklig mens, oregelbunden cykel, PMDS, utebliven mens eller symtom som påverkar vardagen ska du inte bara försöka planera bättre. Då är det klokt att söka vård och få hjälp.

Vanliga frågor

Vad betyder det att synka livet med menscykeln?

Är cykelsynkning vetenskapligt bevisat?

Vilken fas har man mest energi i?

Ska man träna hårdast vid ägglossning?

Ska man vila under mensen?

Kan cykelsynkning hjälpa vid PMS?

Fungerar cykelsynkning om jag har oregelbunden mens?

Fungerar cykelsynkning med p-piller?

Kan man synka mat med menscykeln?

När ska jag söka vård?

Referenser

1. ↑ 1177. Publicerad 19 mars 2025. Så fungerar mens ↗
2. ↑ 1177. Publicerad 19 mars 2025. Så fungerar ägglossning ↗
3. ↑ McNulty KL, Elliott-Sale KJ, Dolan E, et al. Sports Medicine. 2020. The Effects of Menstrual Cycle Phase on Exercise Performance in Eumenorrheic Women: A Systematic Review and Meta-Analysis ↗
4. ↑ NHS. Periods and fertility in the menstrual cycle ↗
5. ↑ 1177. Publicerad 16 maj 2022. Oregelbunden eller utebliven mens ↗
6. ↑ 1177. Publicerad 17 oktober 2023. PMS och PMDS ↗
7. ↑ ACOG. Premenstrual Syndrome, PMS ↗