Smärta vid sex kan ha flera orsaker och det finns hjälp att få. Återkommande smärta behöver bedömas, oavsett om den känns vid slidöppningen eller djupare i bäckenet. Fortsätt inte med penetration som gör ont.[1][2]
Den här guiden handlar främst om smärta i vulva, slida och bäcken vid sex. Var smärtan sitter är en ledtråd för vården, men räcker inte för att ställa en diagnos.
Var och när gör det ont?
Smärta vid lätt beröring eller införande kan komma från området runt slidöppningen. Djupare smärta kan ha andra orsaker, exempelvis endometrios eller en infektion i bäckenet. Även besvär från urinblåsa och tarm kan ge bäckensmärta. Berätta om smärtan börjar direkt, kommer vid djup penetration eller finns kvar efteråt.[1][2]
Läs också om sex och klimakteriet, svamp i underlivet och endometrios. Symtomen kan överlappa; en artikel kan inte avgöra orsaken hos dig.
Vulvodyni och vaginism är olika besvär
Provocerad vulvodyni innebär smärta i området kring slidöppningen som utlöses av exempelvis beröring eller penetration. Det kan bränna eller svida. Besvären har tidigare ofta kallats vestibulit.[1]
Vaginism, eller slidkramp, innebär att muskler kring slidan drar ihop sig ofrivilligt. Det kan göra det svårt eller omöjligt att föra in exempelvis en tampong eller penis. Det är inte något du bestämmer över genom att bara ”slappna av”. Vaginism och vulvodyni kan förekomma samtidigt, men är inte två namn på samma tillstånd.[3]
Vad kan du göra medan du väntar på hjälp?
- Avbryt det som gör ont och välj närhet eller sex som känns bra för dig.
- Berätta för en partner vad som fungerar och vad du vill undvika.
- Vid torrhet kan glidmedel minska friktion, men det ersätter inte en bedömning av återkommande smärta.
- Undvik parfymerade produkter som kan irritera området.[4]
Vid vaginism kan stegvisa övningar ingå i behandlingen. Be om handledning och anpassning till din smärta; pressa inte fram penetration.[3] Vår guide om bäckenbotten förklarar mer om musklernas funktion.
Så kan en vårdkontakt gå till
Kontakta vårdcentral eller gynekologisk mottagning om besvären återkommer. Du kan behöva hjälp från en mottagning med särskild kunskap om vulvasmärta.[1] Skriv gärna ner när smärtan började, vad som utlöser den och om du också har blödning, flytningar eller besvär när du kissar.
En gynekologisk undersökning kan vara en del av bedömningen. Berätta före undersökningen om du har ont eller känner oro. Personalen ska förklara vad som ska hända, och du kan be om paus eller att undersökningen avbryts.[5]
Behandlingen anpassas till orsaken
Hjälpen kan omfatta behandling av en bakomliggande sjukdom, fysioterapi, läkemedel eller samtalsstöd. Vid långvarig vulvasmärta behövs ibland flera insatser och uppföljning. Psykologiskt eller sexologiskt stöd betyder inte att smärtan är inbillad.[4]
När behöver du söka vård snabbt?
Sök vård skyndsamt vid nytillkommen kraftig bäckensmärta, särskilt med feber, förändrade flytningar eller möjlig graviditet. Kraftig blödning, svimning eller snabbt försämrat tillstånd behöver akut bedömning. Ring 1177 för hjälp att hitta rätt vård och 112 vid livshotande tillstånd.[2]
Referenser
- ↑ 1177: Provocerad vulvodyni – ont i slidöppningen. Källa kontrollerad 10 september 2026. 1177: Provocerad vulvodyni – ont i slidöppningen
- ↑ NHS: Pelvic pain. Källa kontrollerad 10 september 2026. NHS: Pelvic pain
- ↑ 1177: Vaginism – slidkramp. Källa kontrollerad 10 september 2026. 1177: Vaginism – slidkramp
- ↑ NHS: Vulvodynia. Källa kontrollerad 10 september 2026. NHS: Vulvodynia
- ↑ 1177: Gynekologisk undersökning. Källa kontrollerad 10 september 2026. 1177: Gynekologisk undersökning