Endometrios symtom orsaker och behandling

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Endometrios är en sjukdom där vävnad som liknar livmoderslemhinna finns utanför livmodern. Det kan ge kraftig mensvärk, smärta vid ägglossning, ont vid sex, magbesvär, trötthet och ibland svårigheter att bli gravid. För vissa är besvären milda. För andra påverkar endometrios hela vardagen.

Det vanligaste symtomet är mycket ont i samband med mens. Men endometrios kan också ge smärta mellan menstruationerna, vid toalettbesök, vid sex eller som en mer långvarig bäckensmärta. 1177 beskriver att de flesta behöver behandling för att slippa smärta och andra besvär, och Socialstyrelsen betonar att svår mensvärk kan bero på endometrios och att fler behöver behandling tidigt. [1][2]

I den här guiden går vi igenom vad endometrios är, vanliga symtom, hur sjukdomen skiljer sig från vanlig mensvärk, hur utredning och behandling kan gå till och när du bör söka vård. Artikeln ingår i vår kategori Menscykel & Kvinnohälsa.

Vad är endometrios?

Endometrios innebär att det finns vävnad eller celler som liknar livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern. Denna vävnad kan till exempel finnas på bukhinnan, äggstockarna, äggledarna, tarmen, urinblåsan eller runt livmodern. [1][3]

Vävnaden påverkas av hormoner under menscykeln. Den kan skapa inflammation, irritation, smärta och ibland ärrvävnad eller sammanväxningar. Det är därför endometrios inte bara handlar om vanlig mensvärk, utan om en sjukdom som kan påverka flera delar av bäckenet och ibland hela livet.

Endometrios är en kronisk sjukdom, men symtomen kan ofta lindras med behandling. Behandlingen anpassas efter symtom, ålder, om du vill bli gravid, tidigare behandlingar och hur mycket sjukdomen påverkar vardagen.

Varför får man endometrios?

Den exakta orsaken till endometrios är inte helt klarlagd. Det finns flera teorier, bland annat att mensblod och celler kan komma ut i buken via äggledarna, att immunsystemet reagerar på ett särskilt sätt eller att genetiska faktorer spelar in. NHS beskriver att orsaken inte är känd. [3]

Det är viktigt att förstå att endometrios inte beror på att du gjort något fel. Det beror inte på dålig livsstil, stress eller att du inte tålt smärta tillräckligt bra. Smärtan är verklig och kan behöva medicinsk behandling.

Vanliga symtom på endometrios

Endometrios kan ge många olika symtom. Vissa har främst mensvärk, medan andra får problem med mage, urinvägar, sexliv, trötthet eller fertilitet.

Vanliga symtom är:

  • mycket kraftig mensvärk
  • smärta före och under mens
  • smärta vid ägglossning
  • ont i nedre delen av magen eller bäckenet
  • smärta som strålar mot rygg, ljumskar eller ben
  • smärta vid sex
  • smärta när du kissar eller bajsar, särskilt vid mens
  • diarré, förstoppning, gaser eller magknip i samband med mens
  • riklig eller långvarig mens
  • mellanblödningar
  • trötthet eller sjukdomskänsla
  • svårigheter att bli gravid

1177 beskriver att ett vanligt symtom är att ha mycket ont i samband med mens. NHS beskriver också pelvic pain, severe period pain, pain during or after sex, pain when peeing or pooing during a period, and difficulty getting pregnant as possible symptoms. [1][3]

Endometrios och kraftig mensvärk

Svår mensvärk är ett av de viktigaste tecknen på endometrios. Vanlig mensvärk kan göra ont, men brukar ofta lindras av värme, receptfria smärtstillande läkemedel eller vila. Endometriosrelaterad smärta kan vara mycket starkare och påverka hela livet.

Du bör vara särskilt uppmärksam om mensvärken:

  • hindrar dig från skola, arbete eller vardag
  • gör att du behöver ligga ner flera dagar
  • inte lindras av receptfria läkemedel
  • blir värre med åren
  • kommer före mensen och fortsätter efteråt
  • kommer tillsammans med smärta vid sex, kiss eller avföring
  • kommer med illamående, diarré, trötthet eller svimningskänsla

Socialstyrelsen skriver att svår mensvärk kan bero på endometrios och att fler behöver behandling tidigt, innan sjukdomen blir värre. [2]

Läs gärna vår separata artikel om mensvärk för att förstå skillnaden mellan vanlig mensvärk och smärta som bör utredas.

Endometrios och smärta vid ägglossning

Vissa med endometrios får ont vid ägglossning. Smärtan kan kännas som ett hugg, en molande värk eller en djup bäckensmärta. Den kan sitta på ena sidan eller vara mer diffus.

Lätt ägglossningssmärta kan vara normalt, men kraftig smärta vid ägglossning, särskilt om den återkommer varje cykel eller kombineras med svår mensvärk, bör bedömas.

Läs mer i vår artikel om ägglossningssmärta.

Endometrios och smärta vid sex

Smärta vid sex kan vara ett symtom på endometrios, särskilt om smärtan känns djupt inne i bäckenet eller kommer vid djup penetration. Smärtan kan också sitta kvar efter sex.

Smärta vid sex kan ha många orsaker, till exempel torra slemhinnor, spänd bäckenbotten, infektion, vestibulitliknande besvär eller endometrios. Men om smärtan återkommer, påverkar sexlivet eller hänger ihop med menscykeln bör du söka vård.

Det är viktigt att inte fortsätta med sex som gör ont. Smärta kan göra att kroppen börjar spänna sig, vilket kan förstärka problemen över tid.

Endometrios och magen

Endometrios kan påverka magen och tarmen. Det kan ge diarré, förstoppning, gaser, uppblåsthet, illamående eller smärta vid avföring, särskilt i samband med mens. [1][3]

Många beskriver att magen blir “mensmage” eller att symtomen påminner om IBS. Det kan göra att endometrios ibland misstolkas som enbart magproblem, särskilt om smärtan inte alltid kopplas till mensen.

Du bör söka vård om du har:

  • svår smärta när du bajsar vid mens
  • diarré eller förstoppning som tydligt följer cykeln
  • blod i avföringen
  • kraftig uppblåsthet och bäckensmärta
  • magbesvär tillsammans med svår mensvärk

Läs mer i vår artikel om mens och magen.

Endometrios och urinvägar

Endometrios kan ibland ge urinvägsnära symtom, särskilt om vävnaden påverkar området runt urinblåsan. Det kan kännas som smärta när du kissar, täta trängningar eller blåssmärta som blir värre vid mens.

Sveda när du kissar beror ofta på urinvägsinfektion eller irritation, men om besvären återkommer cykliskt tillsammans med menssmärta bör endometrios finnas med som en möjlig förklaring.

Om du har feber, ryggsmärta, blod i urinen eller misstänkt urinvägsinfektion bör du söka vård.

Endometrios och trötthet

Endometrios kan ge stark trötthet. Smärta, inflammation, dålig sömn, rikliga blödningar, järnbrist och psykisk belastning kan tillsammans göra att du känner dig utmattad.

Det kan vara frustrerande eftersom tröttheten inte alltid syns utåt. Du kanske klarar vardagen på ytan men behöver vila mycket mer än andra. Om du har riklig mens och trötthet bör vården också kontrollera om du har järnbrist.

Läs mer om riklig mens om du blöder mycket och ofta känner dig orkeslös.

Endometrios och fertilitet

Endometrios kan påverka fertiliteten hos vissa. Det betyder inte att alla med endometrios har svårt att bli gravida, men sjukdomen kan påverka äggstockar, äggledare, inflammation i bäckenet eller ägglossningsmiljön. NHS listar difficulty getting pregnant som ett möjligt symtom. [3]

Om du försöker bli gravid och har misstänkt endometrios, svår mensvärk, oregelbunden mens eller smärta vid sex kan det vara klokt att söka vård tidigare än att vänta länge.

Läs mer om ägglossning, utebliven ägglossning och menscykeln.

Endometrios eller vanlig mensvärk?

Det kan vara svårt att själv veta om smärtan är vanlig mensvärk eller endometrios. Många med endometrios får höra att mensvärk är normalt, vilket kan göra att diagnos och behandling fördröjs.

Vanlig mensvärk är oftare:

  • mest tydlig första mensdagarna
  • lindras av värme eller receptfri smärtlindring
  • kommer utan smärta mellan menstruationerna
  • är ungefär likadan från månad till månad
  • påverkar inte vardagen kraftigt

Endometrios kan misstänkas om:

  • mensvärken är mycket kraftig
  • smärtan hindrar dig från vardagsliv
  • du har ont vid sex
  • du har ont när du kissar eller bajsar vid mens
  • du har smärta även mellan menstruationerna
  • du får magbesvär som följer cykeln
  • du har svårt att bli gravid
  • smärtan blir värre över tid

Om du känner igen dig i flera av dessa punkter bör du kontakta vården.

Endometrios, adenomyos eller myom?

Endometrios kan överlappa med andra gynekologiska tillstånd. Det är därför viktigt att inte försöka sätta diagnos på sig själv utifrån enbart symtom.

Adenomyos

Adenomyos innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinna växer in i livmoderns muskelvägg. Det kan ge kraftig mensvärk, riklig mens och långvarig bäckensmärta.

Symtomen kan likna endometrios, och vissa kan ha båda tillstånden. Läs mer i vår artikel om adenomyos.

Myom

Myom är muskelknutor i livmodern. De är oftast godartade men kan ge riklig mens, tryckkänsla, mensvärk och långvariga blödningar.

Om ditt största problem är mycket blödning, stora blodklumpar eller tryckkänsla kan myom vara en möjlig orsak. Läs mer i vår guide om myom.

Riklig mens

Endometrios kan förekomma tillsammans med rikliga blödningar, men riklig mens kan också ha andra orsaker. Om du blöder igenom skydd, får stora blodklumpar eller känner dig trött och yr bör du söka vård.

Läs mer i vår artikel om riklig mens.

Hur utreds endometrios?

Utredning börjar ofta med att vården lyssnar på dina symtom. Du får berätta när smärtan kommer, hur stark den är, om den följer menscykeln, om du har ont vid sex, toalettbesök eller ägglossning, och hur besvären påverkar vardagen.

Vården kan också göra gynekologisk undersökning, ultraljud eller andra undersökningar. I vissa fall kan magnetkameraundersökning eller titthålsoperation, laparoskopi, bli aktuellt. 1177 beskriver att undersökningar kan göras för att bedöma endometrios och utesluta andra orsaker. [1]

Det är viktigt att veta att endometrios ibland inte syns tydligt på ultraljud. Att en undersökning ser normal ut betyder därför inte alltid att symtomen är oviktiga.

Så förbereder du dig inför vårdbesök

Eftersom endometrios ofta följer menscykeln kan en symtomdagbok vara mycket hjälpsam. Den gör det lättare att visa hur ofta du har ont, när smärtan kommer och hur mycket den påverkar livet.

Anteckna gärna:

  • första dagen av mensen
  • hur länge du blöder
  • hur stark smärtan är från 0 till 10
  • var smärtan sitter
  • om smärtan strålar mot rygg, ben eller ljumskar
  • om du har ont vid sex
  • om du har ont när du kissar eller bajsar
  • om du har diarré, förstoppning eller illamående
  • om du blöder mycket
  • vilka läkemedel du testat och om de hjälper
  • om du missar skola, arbete eller aktiviteter

Om smärtan påverkar livet tydligt är det viktigt att säga det konkret. Till exempel: “Jag missar två arbetsdagar varje månad”, “jag kan inte gå i skolan första mensdagen” eller “jag har ont vid sex varje gång”.

Behandling vid endometrios

Det finns ingen behandling som botar endometrios för alla, men behandling kan minska smärta och andra symtom. NHS skriver att det inte finns någon botande behandling, men att behandling kan hjälpa till att hantera symtom som smärta. [3]

Behandlingen kan bestå av smärtlindring, hormonell behandling, kirurgi, fysioterapi, psykologiskt stöd och egenvård. Vad som passar beror på symtom, ålder, fertilitetsönskan och hur svår sjukdomen är.

Smärtlindring

Smärtlindring kan vara en del av behandlingen. Janusinfo beskriver NSAID i kombination med paracetamol som basbehandling vid endometriosrelaterad smärta, och att medicineringen bör starta tidigt i smärtförloppet för bästa effekt. [4]

Alla läkemedel passar inte alla. Fråga vården eller apotek om du är osäker, särskilt om du har magsår, njurproblem, astma, blodförtunnande läkemedel, är gravid eller har andra sjukdomar.

Hormonell behandling

Hormonell behandling används ofta för att minska eller stoppa mens och ägglossning, eftersom endometrios ofta påverkas av menscykeln. Det kan handla om p-piller, gestagenbehandling, hormonspiral eller andra hormonella läkemedel. [1][2][4]

Målet är ofta att minska blödning, smärta och inflammation. Vilken behandling som passar beror på dina symtom, biverkningar, riskfaktorer och om du vill bli gravid.

Kirurgi

Kirurgi kan bli aktuellt vid svårare endometrios, om läkemedel inte hjälper tillräckligt eller om det finns endometrioscystor eller sammanväxningar som ger besvär. Vid kirurgi kan endometrioshärdar tas bort eller behandlas.

SFOG beskriver att det finns nationell högspecialiserad vård för avancerad kirurgi vid endometrios. [5]

Kirurgi är inte rätt för alla och ska bedömas individuellt. Ibland behövs specialistteam, särskilt vid djup endometrios eller om tarm, urinvägar eller flera organ är påverkade.

Fysioterapi och bäckenbotten

Långvarig smärta kan göra att musklerna i bäckenbotten, mage, höfter och rygg blir spända. Då kan fysioterapi vara hjälpsamt, särskilt om du har smärta vid sex, svårigheter att slappna av, bäckensmärta eller spänningar.

Bäckenbotten kan bli både svag och överspänd. Därför handlar behandling inte alltid om att knipa mer. Ibland behöver kroppen lära sig att slappna av.

Läs mer i vår artikel om bäckenbotten.

Psykologiskt stöd

Endometrios kan påverka psykisk hälsa. Smärta, trötthet, oro, sjukvårdskontakter, relationer och fertilitetsfrågor kan bli tungt att bära. Psykologiskt stöd, smärtrehabilitering eller samtalsstöd kan vara viktigt, särskilt vid långvarig smärta.

Att få stöd betyder inte att smärtan “sitter i huvudet”. Det betyder att långvarig smärta påverkar hela livet och ibland behöver behandlas från flera håll samtidigt.

Vad kan du göra själv?

Egenvård kan inte ersätta medicinsk bedömning vid misstänkt endometrios, men vissa saker kan hjälpa dig att hantera symtom och få bättre kontroll över vardagen.

Ta smärtan på allvar

Om smärtan hindrar dig från att leva normalt ska den inte normaliseras. Sök hjälp tidigt om egenvård och receptfri smärtlindring inte räcker.

Använd värme

Värme på magen eller ryggen kan lindra kramper och muskelspänning för vissa. Det kan vara en värmekudde, varmvattenflaska, varm dusch eller bad.

Rör dig på rätt nivå

Lätt rörelse kan hjälpa vissa, men hård träning under svår smärta är inte alltid rimligt. Anpassa efter kroppen. Promenader, mjuk yoga, rörlighet eller andningsövningar kan vara mer lämpligt under smärtdagar.

Planera runt cykeln

Om du vet vilka dagar som brukar vara värst kan du försöka planera in mer vila, mindre press och praktiskt stöd. Detta är inte en lösning på sjukdomen, men kan minska belastningen.

Följ symtomen

En symtomdagbok kan hjälpa både dig och vården. Det kan också göra det lättare att se om behandling fungerar.

Sök stöd

Endometrios kan vara isolerande. Det kan hjälpa att prata med närstående, vården eller patientföreningar. Du ska inte behöva bära svår smärta ensam.

Endometrios och psykiskt mående

Att leva med återkommande eller långvarig smärta kan påverka humör, energi, självkänsla och relationer. Om du gång på gång blir begränsad av smärta är det inte konstigt om du känner frustration, sorg eller oro.

Endometrios kan också påverka sexlivet, arbetsförmågan, studier, socialt liv och fertilitetsplaner. Därför är det viktigt att vården ser helheten, inte bara själva menssmärtan.

Om du känner dig nedstämd, orolig eller mycket stressad av symtomen bör du berätta det för vården. Smärta och psykiskt mående påverkar varandra, och båda delarna förtjänar stöd.

Endometrios och PMS

Endometrios och PMS är olika saker, men de kan förekomma samtidigt. PMS ger psykiska och kroppsliga symtom före mens, medan endometrios framför allt är kopplat till smärta och inflammation.

Om du både får svår smärta och starka humörförändringar före mens kan det vara hjälpsamt att följa symtomen separat: smärta, blödning, humör, sömn, mage och energi. Då blir det lättare att förstå vad som händer i cykeln.

Endometrios och mensskydd

Om du har riklig mens eller svår smärta kan valet av mensskydd påverka vardagen. Vissa tycker menskopp fungerar bra, medan andra får mer obehag av insättning eller tryck. Menstrosor, bindor eller tamponger kan kännas olika beroende på smärta, flöde och känslighet.

Om du får mer smärta av tampong eller menskopp behöver du inte använda dem. Välj det som fungerar för din kropp.

Läs mer i vår artikel om menskopp vs menstrosor.

När bör du söka vård?

Du bör söka vård om du misstänker endometrios eller om menssmärtan påverkar vardagen. 1177 skriver att du ska söka vård tidigt om det du gör själv inte hjälper. [1]

Kontakta vårdcentral, ungdomsmottagning, barnmorskemottagning eller gynekolog om du:

  • har mycket svår mensvärk
  • missar skola, arbete eller vardag på grund av smärta
  • inte får tillräcklig lindring av receptfria läkemedel
  • har smärta som blir värre med tiden
  • har ont vid sex
  • har ont när du kissar eller bajsar vid mens
  • har smärta vid ägglossning som påverkar dig
  • har smärta mellan menstruationerna
  • har riklig mens eller stora blodklumpar
  • har magbesvär som tydligt följer cykeln
  • har svårt att bli gravid
  • har misstanke om endometrios, adenomyos eller myom

Sök akut vård om du får plötslig svår buksmärta, svimmar, har feber och stark sjukdomskänsla, är eller kan vara gravid och får smärta eller blödning, eller om smärtan känns helt annorlunda än tidigare.

Vad kan du säga till vården?

Det kan vara svårt att beskriva smärta, särskilt om du tidigare inte blivit tagen på allvar. Försök vara konkret och tydlig.

Du kan till exempel säga:

  • “Jag har så ont vid mens att jag inte kan gå till jobbet.”
  • “Receptfria läkemedel hjälper inte tillräckligt.”
  • “Jag har ont vid sex och det påverkar min relation.”
  • “Jag har ont när jag bajsar under mensen.”
  • “Smärtan har blivit värre de senaste åren.”
  • “Jag misstänker endometrios och vill bli utredd.”

Om du inte känner dig lyssnad på har du rätt att söka ny bedömning.

Sammanfattning

Endometrios är en sjukdom där vävnad som liknar livmoderslemhinna finns utanför livmodern. Det kan ge svår mensvärk, smärta vid ägglossning, smärta vid sex, magbesvär, urinvägssymtom, trötthet, riklig mens och ibland svårigheter att bli gravid.

Svår mensvärk som påverkar vardagen ska inte normaliseras. Om du ofta behöver stanna hemma, om receptfria läkemedel inte hjälper eller om du har smärta vid sex, kiss eller avföring bör du söka vård.

Det finns behandling som kan lindra symtom och förbättra livskvaliteten. Läs gärna vidare om mensvärk, riklig mens, adenomyos, myom, mens och magen och Menscykel & Kvinnohälsa.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Endometrios
  2. ↑ Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer: endometrios
  3. ↑ NHS. Endometriosis
  4. ↑ Janusinfo, Region Stockholm. Riktlinjer för behandling av dysmenorré och endometrios
  5. ↑ SFOG. SFOG-råd om endometrios