Illustration av livmoder och äggstockar där ena äggstocken visar utebliven ägglossning med frågetecken och smärtsymbol.

Utebliven ägglossning och anovulation

Utebliven ägglossning betyder att kroppen inte släpper ett ägg under en menscykel. Det kallas också anovulation. Ibland händer det någon enstaka gång utan att det betyder att något allvarligt är fel. Men om ägglossningen ofta uteblir kan mensen bli oregelbunden, cykeln bli mycket lång eller graviditet bli svårare.

Ägglossningen är en central del av menscykeln. När ett ägg släpps från äggstocken kan det befruktas om spermier finns i äggledaren. Om ägglossningen inte sker finns inget ägg att befrukta den cykeln. Därför är utebliven ägglossning en vanlig förklaring till svårigheter att bli gravid. [1][2]

I den här guiden går vi igenom vad utebliven ägglossning innebär, hur du kan märka det, vanliga orsaker, när du bör söka vård och vilken hjälp som kan finnas. Artikeln passar särskilt för dig som har oregelbunden mens, långa cykler, misstänkt PCOS eller försöker bli gravid.

Vad är utebliven ägglossning?

Utebliven ägglossning innebär att ingen äggcell släpps från äggstocken under cykeln. En cykel utan ägglossning kallas anovulatorisk cykel. Det kan hända trots att du senare får en blödning som liknar mens.

Vid en vanlig cykel mognar en äggblåsa i äggstocken. När hormonerna når rätt nivå släpps ägget, vilket är själva ägglossningen. Efter ägglossningen bildas gulkroppen, som producerar progesteron. Progesteronet hjälper livmoderslemhinnan att bli stabil inför en eventuell graviditet. [1][3]

Om ägglossningen inte sker bildas ingen normal gulkropp på samma sätt. Då kan progesteronnivån bli låg eller ojämn, vilket kan påverka blödningsmönster, cykellängd och PMS-liknande symtom.

Kan man ha mens utan ägglossning?

Ja, du kan få en blödning även om du inte haft ägglossning. Det kan se ut som mens, men hormonellt fungerar cykeln inte på samma sätt som en cykel där ägglossning har skett.

Vid en cykel med ägglossning kommer mensen vanligtvis efter lutealfasen, när progesteron sjunker. Vid utebliven ägglossning kan blödningen i stället komma när livmoderslemhinnan blivit instabil och stöts ut mer oregelbundet.

Det är därför anovulation kan ge:

Vanliga tecken på utebliven ägglossning

Det är inte alltid lätt att veta om ägglossningen har uteblivit. Vissa märker tydliga förändringar, medan andra bara upptäcker det när de försöker bli gravida eller följer sin cykel noggrant.

Tecken som kan tala för utebliven eller oregelbunden ägglossning är:

  • mens som ofta kommer mycket sent
  • menscykler som ofta är längre än 35 dagar
  • mens som uteblir i flera månader
  • mycket oregelbunden mens
  • svårt att få positivt ägglossningstest
  • inga tydliga förändringar i fertilt sekret
  • ingen temperaturhöjning efter förväntad ägglossning
  • oförutsägbara blödningar
  • svårt att bli gravid
  • symtom på PCOS, till exempel akne eller ökad hårväxt

Det är viktigt att komma ihåg att du kan ha ägglossning utan att känna den. Alla får inte ägglossningssmärta, ökad sexlust eller tydligt fertilt sekret. Frånvaro av symtom betyder därför inte säkert att ägglossningen uteblivit.

Utebliven ägglossning och oregelbunden mens

Oregelbunden mens är ett av de vanligaste tecknen på att ägglossningen inte sker regelbundet. När ägglossningen försenas blir cykeln ofta längre. Om ägglossningen uteblir helt kan mensen komma mycket sent, utebli eller komma som oregelbunden blödning.

1177 beskriver att mens som kommer för ofta, för sällan eller inte alls kan påverkas av bland annat sjukdomar, stress, viktförändringar och ätstörningar. 1177 nämner också att ökad testosteronmängd i kroppen kan göra att det blir långt mellan menstruationerna, till exempel vid PCOS. [4][5]

Om dina cykler varierar mycket kan en ägglossningskalender fortfarande ge en uppskattning, men den blir mindre exakt. Då kan det vara bättre att kombinera kalendern med ägglossningstest, sekret, basaltemperatur och regelbunden cykelregistrering.

Vanliga orsaker till utebliven ägglossning

Utebliven ägglossning kan ha många orsaker. Ibland är det tillfälligt. I andra fall beror det på en hormonell obalans eller ett tillstånd som behöver utredas.

Stress och hög belastning

Långvarig stress kan påverka hormonsystemet. Kroppen kan då prioritera ned funktioner som inte är akuta för överlevnad, vilket kan göra att ägglossningen försenas eller uteblir.

Det kan handla om psykisk stress, sömnbrist, hård arbetsbelastning, sorg, oro, resor, sjukdom eller en period med mycket fysisk och mental press.

Viktförändringar, undervikt eller hård träning

Snabb viktnedgång, undervikt, ätstörningar eller mycket hård träning kan störa signalerna mellan hjärnan och äggstockarna. Då kan ägglossningen utebli och mensen bli oregelbunden eller försvinna.

Även snabb viktuppgång kan påverka hormonbalansen och göra cykeln mer oregelbunden.

PCOS

PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom, är en vanlig orsak till oregelbunden eller utebliven ägglossning. NHS beskriver att oregelbunden mens vid PCOS betyder att äggstockarna inte regelbundet släpper ägg. 1177 beskriver att PCOS kan ge mens färre än fyra gånger per år, ökad hårväxt och svårigheter att bli gravid. [5][6]

Tecken som kan tala för PCOS är:

  • gles eller utebliven mens
  • lång cykel
  • svårt att bli gravid
  • akne
  • ökad hårväxt i ansikte eller på kropp
  • håravfall på huvudet
  • tendens till viktuppgång eller insulinresistens

Alla med PCOS har inte alla symtom. Om du misstänker PCOS bör du söka vård för bedömning.

Förklimakteriet

I förklimakteriet kan ägglossningen bli mer oregelbunden. Det beror på att äggstockarnas funktion förändras och hormonnivåerna svänger mer än tidigare.

Det kan leda till:

  • kortare cykler
  • längre cykler
  • utebliven ägglossning vissa månader
  • oregelbundna blödningar
  • kraftigare eller svagare mens
  • PMS-liknande symtom
  • värmevallningar eller sömnproblem

Om du är över cirka 40 år och cykeln förändras kan förklimakteriet vara en möjlig förklaring, men nya eller kraftiga blödningar bör ändå bedömas.

Hormonella preventivmedel

Många hormonella preventivmedel fungerar genom att hämma ägglossning. Det gäller till exempel kombinerade p-piller, p-ring, p-plåster och vissa andra hormonella metoder. Då är utebliven ägglossning en förväntad effekt av preventivmedlet.

Efter att du slutat med hormonella preventivmedel kan det ta en tid innan cykeln blir regelbunden igen. För vissa kommer ägglossningen snabbt tillbaka, medan andra får en mer oregelbunden period.

Amning

Amning kan hämma ägglossningen, särskilt om du helammar och mensen inte kommit tillbaka. Men amning är inte ett helt säkert skydd mot graviditet, eftersom ägglossningen kan komma innan första mensen efter förlossning.

Sköldkörtelrubbningar

Sköldkörteln påverkar kroppens ämnesomsättning och hormonsystem. Både låg och hög ämnesomsättning kan påverka menstruation och ägglossning. Om du har oregelbunden mens tillsammans med trötthet, frusenhet, hjärtklappning, viktsvängningar eller andra kroppsliga symtom kan vården vilja kontrollera sköldkörtelprover.

Högt prolaktin

Prolaktin är ett hormon som bland annat är kopplat till amning. Förhöjt prolaktin kan störa ägglossningen. Det kan ibland ge utebliven mens, oregelbunden mens eller mjölkliknande vätska från brösten trots att du inte ammar.

Pubertet och första åren efter första mensen

Det är vanligt att cykeln är oregelbunden de första åren efter första mensen. Hormonsystemet håller fortfarande på att mogna, och ägglossning sker inte alltid regelbundet från början.

Du bör ändå söka vård om mensen uteblir länge, om blödningarna är mycket kraftiga eller om du har mycket ont.

Kan utebliven ägglossning ge PMS?

PMS uppstår vanligtvis efter ägglossning, under lutealfasen. Om ägglossningen uteblir får du inte en vanlig lutealfas på samma sätt. Men hormonella svängningar kan ändå ge symtom som liknar PMS, till exempel humörsvängningar, trötthet, svullnad, ömma bröst eller irritation.

Om du har kraftiga psykiska symtom före mens kan det vara bra att tänka på om besvären följer ett tydligt cykliskt mönster. Vid PMDS är symtomen tydligt kopplade till tiden efter ägglossning och lättar ofta när mensen börjar.

Hur vet man om man har ägglossning?

Det finns flera sätt att följa ägglossning. Ingen metod är perfekt ensam, men tillsammans kan de ge en tydligare bild.

Följ menscykeln

Om din cykel är relativt regelbunden är det mer sannolikt att ägglossning sker. En mycket lång, mycket oregelbunden eller ofta utebliven mens kan tala för att ägglossningen inte sker regelbundet.

Cykelns uppbyggnad blir lättare att förstå när du ser hur mens, follikelfas, ägglossning och lutealfas hänger ihop som delar av samma hormonella rytm.

Följ fertilt sekret

Inför ägglossning blir flytningarna ofta mer klara, hala och sega, ungefär som rå äggvita. 1177 beskriver förändrade flytningar som ett vanligt tecken på ägglossning. [1]

Förändringar i ägglossning och sekret kan därför vara en viktig ledtråd, särskilt om sekretet blir tydligt halt, elastiskt och genomskinligt.

Använd ägglossningstest

Ägglossningstest mäter LH i urinen. En LH-stegring talar för att ägglossning kan vara nära. Men vid till exempel PCOS kan LH ibland vara svårtolkat, och ett positivt test garanterar inte alltid att ägget faktiskt släpper.

Mät basaltemperatur

Basaltemperatur kan visa om ägglossning sannolikt har skett, eftersom temperaturen ofta stiger efter ägglossning. Metoden kräver regelbunden mätning direkt på morgonen och fungerar bäst när du följer flera cykler.

Blodprov

Vården kan ibland kontrollera progesteron efter förväntad ägglossning. Ett tillräckligt högt progesteronvärde kan tala för att ägglossning har skett.

Ultraljud

Vid fertilitetsutredning eller misstänkt PCOS kan ultraljud användas för att bedöma äggstockar, livmoder och ibland äggblåsornas utveckling.

Utebliven ägglossning och graviditet

För att bli gravid behöver ett ägg släppas. Om ägglossningen uteblir den cykeln kan graviditet inte uppstå just då. Om ägglossningen sker sällan minskar antalet fertila tillfällen per år, vilket kan göra att det tar längre tid att bli gravid.

Det betyder inte att du aldrig kan bli gravid. Många med oregelbunden ägglossning kan bli gravida, särskilt om orsaken utreds och behandlas. Vid PCOS finns till exempel behandlingar som kan hjälpa kroppen att ägglossa mer regelbundet.

Om du försöker bli gravid kan det vara hjälpsamt att kombinera ägglossningskalender, ägglossningstest och observation av fertilt sekret. Men om cykeln är mycket oregelbunden bör du inte vänta för länge med att söka hjälp.

Hur påverkar utebliven ägglossning mensen?

Utebliven ägglossning kan göra mensen mer oförutsägbar. Eftersom progesteronet efter ägglossning hjälper till att stabilisera livmoderslemhinnan kan en cykel utan ägglossning ge mer oregelbundna blödningar.

Det kan visa sig som:

  • lång tid mellan menstruationer
  • utebliven mens
  • mellanblödningar
  • bruna flytningar
  • ibland rikligare blödning när mensen kommer
  • svårt att veta när nästa mens ska börja

När är utebliven ägglossning normalt?

En enstaka cykel utan tydlig ägglossning behöver inte betyda att något är fel. Ägglossningen kan påverkas tillfälligt av stress, infektion, sömnbrist, resa, viktförändring eller hård träning.

Det kan också vara vanligare med oregelbunden ägglossning:

  • de första åren efter första mensen
  • under amning
  • efter avslutade hormonella preventivmedel
  • i förklimakteriet
  • vid tillfällig sjukdom eller stress

Men om mensen ofta uteblir, om cyklerna är mycket långa eller om du försöker bli gravid bör du söka vård för bedömning.

Risker med återkommande utebliven ägglossning

Återkommande utebliven ägglossning kan påverka både fertilitet och blödningsmönster. Om du sällan har mens kan livmoderslemhinnan ibland behöva skyddas med behandling, beroende på orsak och hur sällan blödningarna kommer. 1177 skriver att behandling med gulkroppshormon kan behövas om mensen kommer mer sällan än var tredje månad. [4]

Möjliga följder av återkommande anovulation kan vara:

  • svårare att bli gravid
  • långt mellan menstruationer
  • oförutsägbara blödningar
  • rikligare blödning när mensen väl kommer
  • behov av hormonell behandling för att skydda livmoderslemhinnan
  • oro och stress kring fertilitet och kroppens signaler

Det är därför bra att söka vård om du har gles mens under längre tid, särskilt om du också har PCOS-symtom eller graviditetsönskan.

Utredning: vad kan vården kontrollera?

Om du söker vård för misstänkt utebliven ägglossning får du ofta börja med att beskriva din cykel. Det kan vara bra att ha antecknat mensens första dag, cykellängd, blödningsmängd, symtom, ägglossningstest och eventuell graviditetsönskan.

Vården kan till exempel fråga om:

  • hur ofta du har mens
  • om mensen uteblir i flera månader
  • om du försöker bli gravid
  • om du nyligen slutat med preventivmedel
  • stress, sömn, träning och viktförändringar
  • akne eller ökad hårväxt
  • mjölkliknande vätska från brösten
  • symtom från sköldkörteln
  • tidigare graviditeter, missfall eller infektioner

Undersökning och prover kan innehålla:

  • graviditetstest
  • blodprov för sköldkörtel och prolaktin
  • hormonprover
  • progesteronprov efter förväntad ägglossning
  • prov för PCOS-relaterade hormoner
  • ultraljud av livmoder och äggstockar
  • fertilitetsutredning vid graviditetsönskan

Om du har partner med spermier kan ett spermaprov också bli aktuellt vid fertilitetsutredning.

Behandling vid utebliven ägglossning

Behandlingen beror på orsaken och på om du vill bli gravid eller inte. Målet kan vara att få mer regelbundna blödningar, minska symtom, skydda livmoderslemhinnan eller hjälpa kroppen att ägglossa.

Om orsaken är stress, undervikt eller hård träning

Om kroppen är under hög belastning kan behandling handla om återhämtning, mer energi via maten, minskad träningsbelastning, bättre sömn och stöd vid stress eller ätstörning. Detta bör göras varsamt och gärna med vårdstöd om mensen varit borta länge.

Om orsaken är PCOS

Vid PCOS beror behandlingen på symtom och graviditetsönskan. Om du inte vill bli gravid kan hormonell behandling ibland användas för att ge regelbundna blödningar och skydda livmoderslemhinnan. Om du vill bli gravid kan läkemedel som stimulerar ägglossning bli aktuella via vården.

Om orsaken är sköldkörtel eller prolaktin

Om prover visar sköldkörtelrubbning eller förhöjt prolaktin behandlas den bakomliggande orsaken. Då kan ägglossningen ibland komma tillbaka när hormonnivåerna stabiliseras.

Om du vill bli gravid

Om du försöker bli gravid och ägglossningen uteblir kan vården utreda orsaken och ibland hjälpa till med ägglossningsstimulering eller annan fertilitetsbehandling. ASRM beskriver att infertilitet vanligtvis definieras som utebliven graviditet efter 12 månader med regelbundna oskyddade samlag, men att tidigare utredning är motiverad efter 6 månader om kvinnan är 35 år eller äldre. [7]

Kan man få igång ägglossningen själv?

Det beror på orsaken. Om ägglossningen uteblivit tillfälligt på grund av stress, sömnbrist, hård träning eller energibrist kan livsstilsförändringar ibland hjälpa kroppen tillbaka till en mer regelbunden cykel. Men om orsaken är PCOS, sköldkörtelrubbning, högt prolaktin eller annan hormonell rubbning behövs ofta medicinsk bedömning.

Det kan hjälpa att:

  • sova regelbundet
  • äta tillräckligt
  • undvika extrem träning eller energibrist
  • minska långvarig stress där det går
  • sluta röka om du röker
  • begränsa alkohol
  • följa cykeln under några månader
  • söka vård vid långvariga besvär

Om du försöker bli gravid är det också bra att ta folsyra enligt råd för graviditetsplanering. [8][9]

Utebliven ägglossning och ägglossningskalender

En ägglossningskalender fungerar bäst när cykeln är ganska regelbunden. Om ägglossningen ofta uteblir kan kalendern visa en uppskattning som inte stämmer med kroppen just den månaden.

Vid misstänkt utebliven ägglossning kan du använda kalendern som en startpunkt, men kombinera den gärna med:

  • ägglossningstest
  • fertilt sekret
  • basaltemperatur
  • anteckningar om mens och symtom
  • kontakt med vården vid långa eller oregelbundna cykler

Testa gärna vår ägglossningskalender, men kom ihåg att den inte kan bekräfta ägglossning om kroppen hoppar över den.

Utebliven ägglossning och chans att få tvillingar

Utebliven ägglossning betyder att inget ägg släppts den cykeln. Då kan graviditet inte uppstå just då. Tvillinggraviditet kräver antingen att två ägg släpps och befruktas, eller att ett befruktat ägg delar sig.

Vissa fertilitetsbehandlingar som stimulerar ägglossning kan öka chansen för flerbörd, men det ska alltid skötas av vården. Försök inte påverka ägglossningen med läkemedel eller tillskott på egen hand.

När bör du söka vård?

Du bör söka vård om du ofta misstänker att ägglossningen uteblir, om mensen är mycket oregelbunden eller om du försöker bli gravid utan resultat.

Kontakta vårdcentral, barnmorskemottagning, gynekolog eller fertilitetsmottagning om:

  • mensen kommer mer sällan än var tredje månad
  • du har mens färre än fyra gånger per år
  • mensen uteblir i flera månader utan tydlig orsak
  • du har mycket oregelbunden mens
  • du försöker bli gravid och misstänker utebliven ägglossning
  • du har symtom på PCOS, till exempel akne eller ökad hårväxt
  • du har mjölkliknande vätska från brösten utan att amma
  • du har stora viktförändringar eller misstänkt ätstörning
  • du har svåra menssmärtor eller smärta vid sex
  • du är över 35 år och har försökt bli gravid i 6 månader
  • du är under 35 år och har försökt bli gravid i omkring 12 månader

Sök akut vård om du har kraftig buksmärta, svimmar, blöder mycket kraftigt eller kan vara gravid och får stark smärta eller blödning.

Sammanfattning

Utebliven ägglossning betyder att kroppen inte släpper ett ägg under cykeln. Det kan hända tillfälligt, men om det sker ofta kan mensen bli oregelbunden, cykeln lång eller graviditet svårare.

Vanliga orsaker är stress, energibrist, hård träning, viktförändringar, PCOS, förklimakteriet, amning, hormonella preventivmedel, sköldkörtelrubbningar och förhöjt prolaktin.

Du kan följa ägglossningen med cykellängd, fertilt sekret, ägglossningstest och basaltemperatur, men vid återkommande utebliven ägglossning är det klokt att söka vård. Det gäller särskilt om mensen kommer mycket sällan, om du misstänker PCOS eller om du försöker bli gravid.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Publicerad 19 mars 2025. Så fungerar ägglossning
  2. ↑ 1177. Publicerad 9 februari 2026. Ofrivillig barnlöshet
  3. ↑ NHS. Periods and fertility in the menstrual cycle
  4. ↑ 1177. Publicerad 16 maj 2022. Oregelbunden eller utebliven mens
  5. ↑ 1177. Publicerad 1 december 2021. Polycystiskt ovarialsyndrom – PCOS
  6. ↑ NHS. Polycystic ovary syndrome
  7. ↑ American Society for Reproductive Medicine. 2022. Optimizing natural fertility: a committee opinion
  8. ↑ 1177. Publicerad 10 april 2025 När du vill bli gravid
  9. ↑ Livsmedelsverket. Råd om folsyra för kvinnor
Senast uppdaterad:
Redaktör:
Emma Nyström, redaktör inom kvinnohälsa
Medicinsk granskning:
Innehållet har redaktionellt kontrollerats mot etablerade medicinska källor men är ännu inte individuellt granskat av legitimerad vårdpersonal.