Menscykeln

Menscykeln och vad som händer i kroppen

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Menscykeln är kroppens återkommande rytm mellan en mens och nästa. Den styrs av hormoner och påverkar bland annat blödning, ägglossning, flytningar, energi, humör, bröst, hud, mage och fertilitet. För vissa känns cykeln tydligt i kroppen, medan andra knappt märker av den förutom själva mensen.

Att förstå menscykeln kan göra det lättare att tolka kroppens signaler. Du kan märka när ägglossningen närmar sig, förstå varför humöret eller energin förändras före mens och lättare upptäcka om något avviker från ditt vanliga mönster. Menscykeln är också central om du vill bli gravid, undvika graviditet eller bara lära känna kroppen bättre. [1][2]

I den här guiden går vi igenom hur menscykeln fungerar, vilka faser den brukar delas in i, när ägglossning sker, vad som räknas som en normal cykel och när du bör söka vård. Artikeln ingår i kategorin Menscykel & Kvinnohälsa.

Vad är menscykeln?

Menscykeln är tiden från första dagen av en mens till dagen före nästa mens. Dag ett i cykeln är alltså den första dagen du blöder. Sedan börjar kroppen bygga upp en ny slemhinna i livmodern och förbereda sig för en möjlig graviditet. Om inget ägg blir befruktat stöts slemhinnan ut som mens, och en ny cykel börjar. [1]

I äggstockarna finns ägganlag. Under cykeln mognar ett ägg och kan släppas från äggstocken. Det kallas ägglossning. Samtidigt förändras livmoderns slemhinna för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Om ägget inte befruktas behövs inte slemhinnan, och kroppen gör sig av med den genom mensblödningen. [1][2]

Menscykeln är alltså inte bara själva blödningsdagarna. Den omfattar hela processen från mens, via uppbyggnad av slemhinna och ägglossning, till tiden före nästa mens.

Hur lång är en normal menscykel?

En regelbunden mens brukar ofta beskrivas som att mensen kommer ungefär var fjärde vecka, men det är vanligt att cykellängden varierar. En försenad mens behöver inte betyda att något är fel, och många har alltid mer eller mindre oregelbunden mens. [3]

En del har kortare cykler, andra längre. Det viktiga är ofta vad som är normalt för dig. Om din cykel brukar vara 29 dagar och plötsligt blir 42 dagar flera månader i rad kan det vara mer relevant än att jämföra dig med ett genomsnitt.

Menscykeln kan påverkas av många faktorer, till exempel stress, sjukdom, viktförändringar, hård träning, preventivmedel, amning, PCOS, sköldkörtelbesvär, förklimakteriet och andra hormonella förändringar.

Menscykelns fyra faser

Menscykeln brukar ofta delas in i fyra faser: mensfasen, follikelfasen, ägglossningen och lutealfasen. Dessa faser går in i varandra och kan variera i längd från person till person.

Om du vill få en tydlig översikt över hur faserna hänger ihop kan du läsa mer om menscykelns fyra faser.

Fas 1: Mensfasen

Mensfasen börjar på cykelns första dag, alltså första dagen du blöder. Mensen består av blod och slemhinna från livmodern. Den kommer eftersom inget befruktat ägg har fäst i livmodern under föregående cykel. [1]

Under mensen är nivåerna av östrogen och progesteron låga. Vissa känner sig trötta, frusna, mer känsliga eller har mindre energi. Andra känner sig ganska som vanligt. Det är också vanligt med mensvärk, särskilt de första dagarna.

Vanliga symtom under mensen

  • blödning från slidan
  • mensvärk eller molande värk i nedre delen av magen
  • ont i ryggen
  • trötthet
  • lös mage eller illamående
  • huvudvärk
  • ökad känslighet eller behov av vila

Om du har mycket ont vid mens kan du läsa mer om mensvärk. Svår mensvärk som påverkar vardagen bör inte ignoreras, särskilt om den förvärras med tiden.

Fas 2: Follikelfasen

Follikelfasen börjar samtidigt som mensen, men märks ofta tydligare efter att blödningen minskat eller slutat. Under den här fasen mognar äggblåsor i äggstockarna. En av dem blir oftast dominant och fortsätter utvecklas inför ägglossningen.

Östrogenet stiger gradvis under follikelfasen. Det gör att livmoderslemhinnan byggs upp igen. För många kan detta vara en fas med mer energi, bättre humör, mer motivation och ökad sexlust, men det varierar mycket mellan personer.

Flytningarna kan också förändras. När ägglossningen närmar sig blir sekretet ofta mer genomskinligt, halt och stretchigt. Det är kroppens sätt att skapa en mer gynnsam miljö för spermier. [2]

Fas 3: Ägglossningen

Ägglossning innebär att ett moget ägg släpps från äggstocken. Det sker oftast ungefär 10 till 16 dagar före nästa mens, men exakt tidpunkt kan variera från cykel till cykel. [2][4]

Många har hört att ägglossningen sker på dag 14, men det gäller främst som ett ungefärligt exempel vid en regelbunden 28-dagarscykel. Har du kortare eller längre cykel kan ägglossningen ske tidigare eller senare.

Om du vill uppskatta ägglossningen kan du räkna ungefär 14 dagar bakåt från den dag du väntar nästa mens. Du kan också följa kroppens signaler, använda en app eller ta ägglossningstest. [2]

En ägglossningskalender kan ge en uppskattning, men den kan inte bekräfta ägglossning med säkerhet. Om du vill förstå vad som händer i kroppen kan du läsa mer i vår större guide om ägglossning.

Vanliga tecken på ägglossning

  • mer genomskinligt och stretchigt sekret
  • lätt värk eller hugg på ena sidan av nedre magen
  • ökad sexlust
  • ömma bröst
  • lätt spotting eller blödning
  • högre basaltemperatur efter ägglossning

Alla får inte tydliga tecken. Vissa känner av ägglossningen varje månad, medan andra inte märker den alls. Det ena är inte automatiskt bättre eller mer normalt än det andra.

Om du vill förstå sekretet bättre kan du läsa mer om hur du identifierar ägglossning via sekret. Om du får ont i samband med ägglossningen kan det vara relevant att läsa om ägglossningssmärta.

Fas 4: Lutealfasen

Lutealfasen är tiden efter ägglossning och före nästa mens. Efter ägglossningen börjar kroppen producera mer progesteron. Progesteron hjälper till att göra livmoderslemhinnan redo för ett eventuellt befruktat ägg.

Om ägget inte befruktas sjunker nivåerna av progesteron och östrogen mot slutet av lutealfasen. Då stöts livmoderslemhinnan ut som mens, och en ny cykel börjar.

Det är ofta under lutealfasen som PMS-symtom kan uppstå. Vissa känner sig mer känsliga, trötta, irriterade eller svullna dagarna före mens. Andra får ömma bröst, huvudvärk, sötsug, akne eller sömnproblem.

Om besvären före mens påverkar vardagen kan du läsa mer om PMS. Om symtomen är mycket starka, med svår nedstämdhet, ångest, ilska eller hopplöshet, kan det vara viktigt att även känna till PMDS.

Vad styr menscykeln?

Menscykeln styrs av ett samspel mellan hjärnan, äggstockarna och livmodern. Förenklat kan man säga att hjärnan skickar signaler till äggstockarna, äggstockarna producerar hormoner och livmodern svarar på hormonerna genom att bygga upp eller stöta ut slemhinna.

De viktigaste hormonerna i menscykeln är:

  • östrogen
  • progesteron
  • FSH, follikelstimulerande hormon
  • LH, luteiniserande hormon

Östrogen ökar ofta under den första delen av cykeln och hjälper till att bygga upp livmoderslemhinnan. LH stiger inför ägglossningen och bidrar till att ägget släpps. Progesteron dominerar mer efter ägglossningen och hjälper till att stabilisera slemhinnan inför en eventuell graviditet.

Menscykeln och flytningar

Flytningar förändras ofta under menscykeln. Efter mensen kan det vara ganska torrt eller bara lite flytningar. När ägglossningen närmar sig blir sekretet ofta mer rikligt, genomskinligt, halt och stretchigt. Efter ägglossningen kan flytningarna bli tjockare, vitare eller mer klibbiga.

Dessa förändringar är ofta normala och beror på hormonväxlingar. Däremot bör du vara uppmärksam på flytningar som luktar illa, ger klåda, sveda, smärta eller blodblandade flytningar utan tydlig förklaring.

Om du vill förstå vad som är normalt och vad som kan behöva kontrolleras kan du läsa mer om flytningar. Om lukt är det tydligaste symtomet kan det vara relevant att läsa om doft från underlivet.

Menscykeln och fertilitet

Du kan bara bli gravid under en begränsad del av menscykeln, runt ägglossningen. NHS beskriver att ägglossningen ofta sker cirka 10 till 16 dagar före nästa mens. NHS Inform beskriver också att ägget lever ungefär 24 timmar efter ägglossning, medan spermier kan leva i kroppen i upp till fem dagar. [4][5]

Det betyder att de fertila dagarna vanligtvis omfattar dagarna före ägglossning och själva ägglossningsdygnet. Om du vill bli gravid är det därför ofta mest relevant att följa ägglossning, sekret och cykellängd.

1177 beskriver att det kan vara svårt att veta exakt när ägglossningen sker, särskilt vid oregelbunden mens. [6]

Om du försöker bli gravid kan en ägglossningskalender vara ett praktiskt hjälpmedel, men den ska ses som en uppskattning, inte ett exakt facit.

Kan man bli gravid under mensen?

Risken att bli gravid under mensen är mindre, men det är inte omöjligt. 1177 beskriver att spermier kan överleva i livmodern i upp till sju dagar och att vissa har ägglossning nära mensen. Om ägglossningen sker nära mensen kan spermier överleva tillräckligt länge för att befrukta ett ägg. [1]

Det betyder att du inte bör använda mensen som ett säkert preventivmedel. Om du inte vill bli gravid behöver du använda ett preventivmedel som passar dig.

Oregelbunden menscykel

Oregelbunden mens betyder att mensen inte kommer regelbundet. Det är vanligt att cykellängden varierar lite, och en försenad mens behöver inte betyda att något är fel. [3]

Oregelbunden mens kan bero på många saker, till exempel stress, viktförändringar, hård träning, sjukdom, preventivmedel, amning, PCOS, sköldkörtelbesvär eller hormonella förändringar.

Om mensen ofta kommer mycket oregelbundet, uteblir länge eller förändras tydligt från ditt vanliga mönster kan det vara klokt att söka vård. Då kan det vara hjälpsamt att läsa mer om oregelbunden mens och utebliven mens.

Kort menscykel

En kort menscykel betyder att mensen kommer tätare än du är van vid. För vissa är detta normalt, särskilt om cykeln alltid varit kort. Men om mensen plötsligt börjar komma mycket oftare kan det bero på hormonförändringar, stress, preventivmedel, blödningsrubbningar eller andra orsaker.

Om du ofta blöder tätt, mycket eller länge bör du kontakta vården, särskilt om du också känner dig trött, yr eller misstänker järnbrist. Du kan läsa mer om möjliga orsaker i artikeln om kort menscykel.

Lång menscykel

En lång menscykel betyder att mensen kommer mer sällan. Det kan bero på att ägglossningen sker sent eller inte sker alls i vissa cykler. Långa cykler kan förekomma vid stress, PCOS, viktförändringar, hård träning, amning, sköldkörtelbesvär eller när kroppen närmar sig klimakteriet.

Om du har långa cykler och försöker bli gravid kan det vara svårare att veta när ägglossningen sker. Då kan det vara hjälpsamt att följa sekret, använda ägglossningstest eller kontakta vården för rådgivning om cykeln är mycket oregelbunden.

Om din cykel ofta blir längre än vanligt kan du läsa mer om lång menscykel och när det kan vara klokt att söka vård.

Utebliven ägglossning

Ibland sker ingen ägglossning under en cykel. Det kallas anovulation eller utebliven ägglossning. Då kan mensen bli oregelbunden, komma sent, utebli eller ibland komma som en blödning utan att en vanlig ägglossning har skett.

Utebliven ägglossning kan hända tillfälligt, till exempel vid stress, sjukdom eller efter förändringar i vikt eller träning. Men om det händer ofta kan det hänga ihop med tillstånd som PCOS eller andra hormonella faktorer.

Om du ofta har långa cykler, mycket oregelbunden mens eller svårt att hitta ägglossningen kan det vara relevant att läsa om utebliven ägglossning. Om du samtidigt har akne, ökad hårväxt eller svårt att bli gravid kan PCOS också vara en möjlig del av bilden.

Menscykeln och PMS

PMS står för premenstruellt syndrom och innebär besvär före mens. Det kan handla om humörsvängningar, irritation, nedstämdhet, trötthet, svullnad, sötsug, ömma bröst, huvudvärk eller sömnproblem.

PMS uppstår under lutealfasen, alltså tiden efter ägglossning och före mens. När mensen kommer brukar symtomen ofta minska eller försvinna.

PMS kan vara mild, men den kan också påverka vardagen tydligt. Om besvären är mycket starka, med svår nedstämdhet, ångest eller ilska, kan det handla om PMDS och då bör du söka hjälp.

Om du får finnar i samband med mens kan det också vara relevant att läsa om hormonell akne, eftersom huden kan påverkas av hormonförändringar under cykeln.

Menscykeln och kroppen

Menscykeln kan påverka mer än blödningen. Många märker förändringar i energi, hud, mage, bröst, sexlust, sömn och humör. Det betyder inte att cykeln styr allt, men hormonförändringar kan påverka hur kroppen känns under månaden.

Energi

Vissa har lägre energi under mensen och mer energi under follikelfasen. Andra påverkas mest före mens. Det finns stora individuella skillnader.

Hud

Hormonförändringar kan påverka talgproduktionen och göra att vissa får mer akne före mens. Om detta återkommer i tydliga mönster kan det handla om finnar vid mens eller hormonell akne.

Mage

En del får lös mage, förstoppning, gaser eller magont i samband med mens. Det kan bland annat hänga ihop med prostaglandiner och hormonförändringar. Om magen ofta påverkas kring blödningen kan du läsa mer om mens och magen.

Sömn

Sömnen kan påverkas före mens, särskilt om du har PMS, oro, värk eller svullnadskänsla. Vissa sover sämre under lutealfasen eller dagarna precis före mens. Om detta är ett återkommande mönster kan du läsa mer om mens och sömn.

Hur kan du följa din menscykel?

Att följa menscykeln kan hjälpa dig att se mönster. Du behöver inte göra det komplicerat. Det räcker ofta att anteckna första blödningsdagen, hur länge du blöder, om du har ont, hur flytningarna förändras och om du får PMS-symtom.

Du kan följa cykeln med:

  • kalender
  • mensapp
  • anteckningar i mobilen
  • pappersdagbok
  • ägglossningstest
  • temperaturmätning
  • observation av sekret

1177 beskriver att appar kan hjälpa dig att hålla koll på menscykeln och uppskatta ägglossning, men det är viktigt att komma ihåg att appar bygger på beräkningar och inte alltid vet exakt vad som händer i kroppen. [2]

Om du vill räkna ut din genomsnittliga cykellängd kan du använda en cykellängdskalkylator och jämföra flera cykler över tid.

Vad är normalt under menscykeln?

Det normala varierar mycket. Vissa blöder i tre dagar, andra i sju. Vissa får tydliga flytningar vid ägglossning, andra märker nästan ingenting. Vissa har PMS varje månad, andra aldrig.

Det viktigaste är att lära känna ditt eget mönster. Då blir det lättare att upptäcka förändringar som kan behöva uppmärksammas.

Vanliga variationer kan vara:

  • att cykeln varierar några dagar
  • att mensen ibland blir lite sen
  • att flytningarna förändras runt ägglossning
  • att du får lätt ägglossningsvärk
  • att humör och energi förändras före mens
  • att blödningen är lite rikligare vissa månader

Samtidigt ska du inte normalisera kraftiga, långvariga eller nya besvär bara för att de sker i samband med menscykeln.

När bör du söka vård?

Du bör söka vård om din menscykel förändras tydligt, om blödningar blir kraftiga eller om du har smärta som påverkar vardagen. Det gäller också om mensen uteblir länge utan tydlig orsak.

Kontakta vården om du:

  • har mycket riklig mens
  • blöder så mycket att du blir trött, yr eller misstänker järnbrist
  • har mensvärk som påverkar vardag, skola eller arbete
  • får mellanblödningar som återkommer
  • får blödning efter sex
  • har oregelbunden mens som oroar dig
  • inte får mens på flera månader och inte är gravid
  • är under 45 år och mensen uteblir i sex månader utan tydlig orsak
  • har flytningar som luktar illa eller ger klåda, sveda eller smärta
  • försöker bli gravid men har mycket oregelbunden cykel
  • har svår PMS eller misstänker PMDS

Sök akut vård om du blöder mycket kraftigt, svimmar, har svår buksmärta, feber, stark sjukdomskänsla eller plötslig svår smärta i magen.

Sammanfattning

Menscykeln är kroppens återkommande hormonella rytm från första dagen av en mens till dagen före nästa mens. Den omfattar mensfasen, follikelfasen, ägglossningen och lutealfasen.

Under cykeln förändras hormoner, flytningar, livmoderslemhinna, energi, humör och fertilitet. Ägglossningen sker ofta ungefär 10 till 16 dagar före nästa mens, men exakt tidpunkt varierar.

Att förstå menscykeln kan hjälpa dig att känna igen kroppens signaler, planera kring ägglossning, förstå PMS och upptäcka förändringar som kan behöva vård. Sök vård om cykeln förändras tydligt, om du får kraftiga blödningar, svår smärta, återkommande mellanblödningar eller om mensen uteblir länge utan tydlig förklaring.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Så fungerar mens
  2. ↑ 1177. Så fungerar ägglossning
  3. ↑ 1177. Oregelbunden eller utebliven mens
  4. ↑ NHS. Periods and fertility in the menstrual cycle
  5. ↑ NHS Inform. Periods and pregnancy
  6. ↑ 1177. När du vill bli gravid