Menscykeln – faser, hormoner och vad som händer i kroppen

Menscykeln räknas från mensens första dag till dagen före nästa mens. Den brukar beskrivas i fyra delar: menstruation, follikelfas, ägglossning och lutealfas. Faserna styrs av hormoner, men de är inte lika långa hos alla och kroppen följer inte alltid ett exakt schema.

Det är vanligt att cykelns längd och symtom varierar något från månad till månad. Det går därför inte att avgöra exakt var du befinner dig i cykeln enbart utifrån humör, energi, flytningar eller en kalender.

Menscykelns fyra faser i korthet

Menstruationen är samtidigt början av follikelfasen. Indelningen i fyra faser är alltså ett sätt att förklara förloppet, inte fyra helt separata och lika långa perioder.

Så räknar du menscykeln

Dag 1 är den första dagen med riktig mensblödning. Små bruna eller rosa spår precis före mensen behöver inte alltid räknas som dag 1. Cykeln slutar dagen innan nästa menstruation börjar.

Anteckna första mensdagen under några månader om du vill se ditt eget mönster. Ett enskilt avvikande intervall säger mindre än hur cykeln brukar se ut över tid. Hormonella preventivmedel kan förändra eller stoppa ägglossning och blödning, så en bortfallsblödning följer inte samma hormonförlopp som en spontan menscykel.

Menstruationen

Om inget befruktat ägg har fäst i livmodern sjunker nivåerna av östrogen och progesteron. Livmoderslemhinnan stöts då ut som mens. Hur mycket och hur länge man blöder varierar.^[1]

Mensvärk beror bland annat på att livmodern drar ihop sig. Receptfria smärtstillande läkemedel och värme kan hjälpa vissa. Läs mer om mensvärk och riklig mens om smärtan eller blödningen påverkar vardagen.

Follikelfasen

Follikelfasen börjar samtidigt som mensen och fortsätter fram till ägglossningen. FSH från hypofysen stimulerar folliklar i äggstockarna. En follikel blir oftast dominerande och producerar allt mer östrogen, vilket hjälper livmoderslemhinnan att byggas upp igen.

Det är framför allt längden på follikelfasen som kan variera när en cykel blir kortare eller längre. Läs den fördjupade guiden om follikelfasen.

Ägglossningen

När östrogenet varit högt en tid utlöses en ökning av LH som leder till att ett moget ägg lossnar. Ägglossning sker inte automatiskt på dag 14. Tidpunkten kan skifta även hos den som brukar ha regelbunden mens.

En del märker att sekretet blir halare och mer genomskinligt, eller känner kortvarig värk på ena sidan. Andra känner ingenting. Symtom och en kalender kan ge ledtrådar men visar inte den exakta tidpunkten. Läs mer om ägglossning och sekret kring ägglossning.

Räkna inte så kallade säkra dagar som ett säkert preventivmedel. Ägglossningen kan flytta sig och spermier kan överleva flera dagar i kroppen.^[2]

Lutealfasen

Efter ägglossningen omvandlas den tomma follikeln till en gulkropp som framför allt producerar progesteron. Hormonet hjälper livmoderslemhinnan att förberedas för en möjlig graviditet. Om graviditet inte uppstår bryts gulkroppen ned, hormonnivåerna sjunker och en ny mens börjar.

Lutealfasen är ofta mindre varierande än follikelfasen men är inte identisk hos alla. En app kan uppskatta den, men kan inte bekräfta att ägglossning verkligen har skett. Läs mer om lutealfasen.

Humör, energi, sömn och kroppen

Vissa märker återkommande förändringar i energi, aptit, sömn, bröstspänning eller humör. Andra märker nästan ingen skillnad. Stress, sömn, sjukdom, läkemedel och livssituation kan påverka samma saker, så varje förändring ska inte automatiskt förklaras med cykeln.

PMS uppstår efter ägglossningen och minskar när mensen kommer. Vid PMDS är symtomen svårare och påverkar vardagen tydligt.^[3] Läs om PMS och PMDS om du ser ett återkommande mönster.

Behöver du synka träning och vardag med cykeln?

Du får gärna anpassa aktivitet, återhämtning och planering efter hur du faktiskt mår. Men det finns ingen regel som säger att alla måste träna, arbeta, äta eller vara sociala på ett visst sätt i varje fas.

Använd hellre egna anteckningar än färdiga påståenden om hur alla ska känna sig. Om du under flera cykler märker att sömn, smärta eller humör påverkas samma dagar kan du planera praktiskt stöd, men svåra besvär ska bedömas och inte bara accepteras som ”hormonella”.

Så följer du cykeln utan att övertolka den

• Anteckna första mensdagen och hur länge blödningen pågår.
• Notera smärta, blödningsmängd och symtom som påverkar vardagen.
• Skriv upp hormonella preventivmedel och andra läkemedel som kan påverka blödningen.
• Jämför flera månader i stället för att dra slutsatser från en dag.
• Använd inte en app som bevis på ägglossning, graviditet eller säkra dagar.

Ta med anteckningarna om du söker vård. De kan hjälpa till att beskriva mönstret tydligare.

När räknas mensen som oregelbunden?

En cykel kan variera utan att något är fel. Mensen är ofta mer oregelbunden de första åren efter den första mensen och när klimakteriet närmar sig. Stress, större viktförändringar, graviditet, amning, hormonella preventivmedel och vissa sjukdomar kan också påverka.

Gör ett graviditetstest om mensen är sen och graviditet är möjlig.^[4] Läs mer om oregelbunden mens om avvikelsen återkommer.

När bör du kontakta vården?

Kontakta vårdcentral, ungdomsmottagning eller gynekologisk mottagning om:

• mensen har blivit tydligt oregelbunden under flera månader och du besväras av det,
• du är under 45 år, inte gravid och mensen har uteblivit i sex månader,
• smärtan hindrar skola, arbete eller vanliga aktiviteter,
• du blöder mycket, länge eller återkommande mellan menstruationerna,
• PMS eller PMDS påverkar relationer, arbete, studier eller psykiskt mående,
• du får en blödning efter att ha varit utan mens i ett år.

Sök vård akut vid mycket kraftig blödning tillsammans med yrsel, svimningskänsla eller tydlig allmänpåverkan. Använd vår vårdguide om du är osäker på vart du ska vända dig.

Kort svar att spara

Menscykeln börjar på mensens första dag och omfattar menstruation, follikelfas, ägglossning och lutealfas. Hormoner styr förloppet, men tidpunkt och symtom varierar. Följ ditt eget mönster utan att använda kalendern som en säker ägglossnings- eller preventivmetod, och sök hjälp när blödning, smärta eller psykiska symtom påverkar vardagen.