PMS symtom

PMS symtom orsaker och lindring

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

PMS betyder premenstruellt syndrom och innebär att du får kroppsliga eller psykiska besvär dagarna före mens. Det kan handla om humörsvängningar, irritation, nedstämdhet, oro, trötthet, ömma bröst, huvudvärk, svullnad, sötsug eller sömnproblem. Besvären brukar komma efter ägglossningen och minska när mensen börjar. [1][2]

För vissa är PMS mild och hanterbar. För andra påverkar den relationer, arbete, studier, sömn och vardag. Om symtomen är mycket starka och framför allt psykiska kan det handla om PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, som är en svårare form av premenstruella besvär och kan kräva vård och behandling. [1][3]

I den här guiden går vi igenom vad PMS är, varför den uppstår, vanliga symtom, skillnaden mellan PMS och PMDS, vad som kan hjälpa och när du bör söka vård. Artikeln ingår i kategorin Menscykel & Kvinnohälsa, eftersom PMS hänger nära ihop med hormoner, ägglossning, lutealfas och menscykelns rytm.

Vad är PMS?

PMS är en samling symtom som kommer i den senare delen av menscykeln, oftast under lutealfasen, alltså tiden efter ägglossning och före mens. Symtomen brukar återkomma på ett liknande sätt från cykel till cykel och förbättras när mensen börjar eller efter några dagars blödning. [1][2]

Det som gör PMS typiskt är alltså inte bara vilka symtom du har, utan när de kommer. Irritation, oro, trötthet eller huvudvärk kan ha många orsaker, men vid PMS följer besvären menscykeln.

Du kan misstänka PMS om du märker att du ofta mår sämre psykiskt eller fysiskt dagarna före mens och sedan känner dig tydligt bättre när mensen har kommit igång.

När i menscykeln kommer PMS?

PMS kommer efter ägglossningen, under lutealfasen. Ägglossningen sker ofta ungefär 10 till 16 dagar före nästa mens, men tidpunkten varierar mellan personer och cykler. [4]

Efter ägglossningen ökar progesteron, och mot slutet av cykeln sjunker nivåerna av både progesteron och östrogen om du inte blivit gravid. Det är under den här hormonella fasen som PMS-symtom kan uppstå.

För vissa börjar PMS en vecka före mens. För andra kommer symtomen bara en eller två dagar innan blödningen. Vissa kan känna av PMS i upp till två veckor, särskilt om besvären är mer uttalade.

Vanliga symtom på PMS

PMS kan ge både psykiska och kroppsliga symtom. Vissa får främst humörförändringar, medan andra mest får fysiska besvär som ömma bröst, svullnad eller huvudvärk.

Psykiska symtom

  • irritation
  • humörsvängningar
  • oro eller ångest
  • nedstämdhet
  • gråtmildhet
  • ilska eller kortare stubin
  • svårt att koncentrera sig
  • känsla av att bli överväldigad
  • mindre tålamod
  • starkare känsloreaktioner än vanligt

Kroppsliga symtom

  • ömma eller spända bröst
  • svullnad i kroppen
  • magbesvär
  • huvudvärk
  • trötthet
  • sötsug eller ökad aptit
  • akne eller fetare hud
  • led- eller muskelvärk
  • sömnproblem
  • mensvärk som börjar innan blödningen

1177 beskriver att PMS kan ge exempelvis irritation, oro, nedstämdhet, ömma bröst och svullnad i kroppen. NHS beskriver också symtom som humörsvängningar, ångest, trötthet, ömma bröst, huvudvärk, hudbesvär och förändringar i aptit eller sexlust. [1][2]

Varför får man PMS?

Den exakta orsaken till PMS är inte helt enkel. Det handlar inte om att kroppen har “fel” hormonnivåer i sig, utan snarare om att vissa är mer känsliga för hormonförändringarna efter ägglossning.

Under lutealfasen förändras nivåerna av progesteron och östrogen. Dessa förändringar kan påverka signalsubstanser i hjärnan, till exempel serotonin, som är kopplat till humör, sömn, aptit och känsloreglering. [1][3]

PMS kan också påverkas av stress, sömnbrist, livssituation, smärta, tidigare psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, kost, alkohol, koffein och hur mycket återhämtning du får.

Är PMS samma sak som humörsvängningar?

PMS kan ge humörsvängningar, men PMS är mer än bara “dåligt humör”. Det är ett återkommande mönster av psykiska eller kroppsliga symtom som kommer före mens och sedan minskar när mensen börjar.

Det är viktigt att inte förminska PMS. För vissa är symtomen milda, men för andra kan PMS påverka livskvalitet, relationer, arbete och självbild.

Om du varje månad märker att du blir en helt annan version av dig själv dagarna före mens, eller om du får stark oro, nedstämdhet eller ilska, är det värt att ta symtomen på allvar.

PMS eller PMDS?

PMDS står för premenstruellt dysforiskt syndrom. Det är en svårare form av premenstruella besvär där de psykiska symtomen är tydliga och påverkar vardagen mycket. PMDS kan ge stark nedstämdhet, ångest, irritabilitet, ilska, känsla av hopplöshet eller svårigheter i relationer. [1][3]

Skillnaden mellan PMS och PMDS handlar framför allt om svårighetsgrad och påverkan på livet. PMS kan vara obehagligt och jobbigt, men PMDS kan vara så starkt att det stör arbete, studier, relationer och psykisk hälsa på ett allvarligt sätt.

Tecken som kan tala för PMDS

  • stark nedstämdhet före mens
  • kraftig ångest eller oro
  • uttalad irritation eller ilska
  • känsla av hopplöshet
  • svårt att fungera i arbete, studier eller relationer
  • återkommande konflikter dagarna före mens
  • känsla av att tappa kontrollen över känslor
  • symtom som blir tydligt bättre när mensen börjar
  • självskadetankar eller suicidtankar före mens

Om du känner igen dig i detta bör du söka vård. Om du har tankar på att skada dig själv eller inte vilja leva ska du söka akut hjälp direkt, till exempel genom psykiatrisk akutmottagning, 112 vid akut fara eller annan lokal akut vårdkontakt.

Hur vet man om det är PMS?

Det bästa sättet att förstå om symtomen är PMS är att följa dem över minst två menscykler. Anteckna både psykiska och kroppsliga symtom och jämför med var du är i cykeln.

Du kan till exempel skriva ner:

  • första dagen av mensen
  • när symtomen börjar
  • när symtomen slutar
  • humör, oro och irritation
  • energi och sömn
  • huvudvärk eller migrän
  • ömma bröst
  • svullnad eller magbesvär
  • akne eller hudförändringar
  • hur mycket symtomen påverkar vardagen

Om symtomen återkommer före mens och sedan minskar när mensen börjar talar det för PMS eller PMDS. Om symtomen finns hela månaden, eller inte följer cykeln, kan det finnas andra orsaker som behöver bedömas.

En PMS-kalender kan hjälpa dig att se mönster och göra det lättare att beskriva symtomen för vården.

PMS och menscykelns fyra faser

PMS hör framför allt till lutealfasen, men hela cykeln kan påverka hur du mår. Under follikelfasen, efter mens och fram till ägglossning, känner många mer energi. Under lutealfasen, efter ägglossning, kan PMS-symtom komma smygande.

Det betyder inte att alla mår bäst i samma fas. Vissa påverkas nästan inte alls av cykeln, medan andra märker tydliga skillnader i energi, social lust, träningsork, sömn och humör.

Om du vill förstå helheten kan du läsa mer om menscykelns fyra faser och hur de hänger ihop.

PMS och ömma bröst

Ömma bröst är ett vanligt PMS-symtom. Brösten kan kännas spända, svullna, tunga eller ömma när du rör dig. Det beror ofta på hormonförändringar under lutealfasen.

För vissa är ömheten mild. För andra kan den göra ont vid träning, beröring eller när man sover på mage. En stödjande bh, mindre koffein om du märker att det påverkar dig, värme eller receptfri smärtlindring kan hjälpa vissa.

Sök vård om du får en ny knöl, blodig vätska från bröstvårtan, hudförändringar, ensidig tydlig smärta som inte går över eller bröstbesvär som inte följer cykeln.

Om brösten ofta blir spända före mens kan du läsa mer om ömma bröst före mens.

PMS och huvudvärk

Huvudvärk eller migrän kan förvärras före mens hos vissa. Det kan hänga ihop med hormonförändringar, sömnbrist, stress, spänningar, vätskebalans eller att du äter mer oregelbundet när du mår sämre.

Om du ofta får huvudvärk före mens kan det hjälpa att följa huvudvärken i en kalender. Anteckna när den kommer, hur stark den är, om du får migränsymtom, om du behöver läkemedel och om mensen kommer strax efter.

Om huvudvärken är svår, ny, annorlunda än tidigare eller kommer med neurologiska symtom ska du söka vård.

Om huvudvärken återkommer tydligt före mens kan du läsa mer om huvudvärk och migrän före mens.

PMS och hormonell akne

Vissa får finnar före mens, ofta runt haka, käklinje eller nedre delen av ansiktet. Det kan bero på hormonförändringar som påverkar talgproduktionen i huden.

Hormonell akne kan vara en del av PMS-bilden, men kan också förekomma vid andra hormonella tillstånd, till exempel PCOS. Om du har akne tillsammans med oregelbunden mens, ökad hårväxt eller utebliven ägglossning kan det vara klokt att läsa mer om PCOS.

Om finnarna återkommer i samma del av cykeln kan du läsa mer om finnar vid mens och hormonell akne.

PMS och sömn

Sömnen kan påverkas före mens. Vissa får svårare att somna, vaknar oftare, sover ytligare eller känner sig mer trötta trots att de sovit. Sömnproblem kan också förstärka PMS-symtom som irritation, oro, nedstämdhet och sötsug.

NHS Inform rekommenderar bland annat att försöka få 7 till 8 timmars sömn per natt vid PMS. [5]

Det kan hjälpa att vara extra noga med rutiner under lutealfasen: regelbundna måltider, mindre koffein sent på dagen, lugnare kvällar, mindre skärmtid nära läggdags och planerad återhämtning.

Om sömnen ofta påverkas före mens kan du läsa mer om mens och sömn.

PMS och magen

Magen kan påverkas före mens. Många blir svullna, gasiga, förstoppade eller får lösare mage. Det kan bero på hormonförändringar, stress, ändrade matvanor, vätskeretention och hur tarmen reagerar under cykeln.

Om du ofta får magbesvär före mens kan det hjälpa att äta regelbundet, dricka tillräckligt, minska stora mängder salt eller alkohol om du märker att det förvärrar svullnad, och hålla igång med lätt rörelse.

Om du får svår smärta, blod i avföring, kraftig diarré eller smärta vid toalettbesök i samband med mens bör du söka vård, eftersom det ibland kan hänga ihop med endometrios eller annan orsak.

Om magen tydligt förändras runt mens kan du läsa mer om mens och magen.

PMS och sexlust

Sexlusten kan förändras under cykeln. Vissa får mer lust runt ägglossning och mindre lust före mens. Andra märker ingen tydlig skillnad, eller får ökad lust under lutealfasen.

Vid PMS kan sexlusten påverkas av trötthet, svullnad, ömma bröst, irritation, nedstämdhet, kroppskänsla eller relationell stress. Det är vanligt att vilja ha mer närhet men mindre krav.

Om PMS påverkar relationen kan det hjälpa att prata om mönstret när du inte är mitt i de starkaste symtomen. Att förstå att vissa konflikter eller känslor återkommer cykliskt kan göra det lättare att planera, vila och kommunicera.

Vad kan hjälpa vid PMS?

Det finns flera saker som kan hjälpa vid PMS. För milda till måttliga besvär kan egenvård räcka. Vid svårare besvär, särskilt psykiska symtom, kan behandling behövas.

Följ symtomen

Att följa symtomen är ofta första steget. Det hjälper dig att se om besvären verkligen följer cykeln och gör det lättare att förklara för vården.

Följ gärna symtom i minst två cykler. Skriv ner både vad du känner och hur mycket det påverkar vardagen.

Rörelse och träning

Fysisk aktivitet kan hjälpa vissa med PMS. 1177 rekommenderar att du kan träna eller röra på dig som en egenvårdsåtgärd vid PMS och PMDS. [1]

Det behöver inte vara hård träning. Promenader, cykling, yoga, styrketräning, dans eller annan rörelse kan vara hjälpsamt. Det viktigaste är att hitta en nivå som känns möjlig, särskilt dagarna när du är tröttare.

Om du vill anpassa träningen efter cykeln kan du läsa mer om mens och träning.

Sömn och återhämtning

För lite sömn kan göra PMS värre. Om du vet att lutealfasen är känsligare för dig kan det vara klokt att planera in mer vila, mindre kvällsstress och tydligare återhämtning dagarna före mens.

Det kan hjälpa att lägga tyngre sociala eller arbetsmässiga krav tidigare i cykeln om det är möjligt, och att inte planera in för mycket under dagarna då du brukar må sämst.

Stresshantering

Stress kan förstärka PMS. 1177 nämner avslappning, yoga och mindfulness som exempel på egenvård vid PMS och PMDS. [1]

Praktiska sätt att minska belastningen kan vara:

  • kortare pauser under dagen
  • andningsövningar
  • promenader
  • mindre skärmtid på kvällen
  • att skriva ner tankar före sömn
  • att säga nej till extra krav dagarna före mens
  • att prata med någon du litar på

Mat och stabil energi

Det finns ingen perfekt PMS-diet, men regelbundna måltider kan hjälpa energin och humöret. Många mår bättre av att kombinera protein, fibrer, långsammare kolhydrater och hälsosamma fetter.

Exempel på stabila måltider kan vara:

  • havregrynsgröt med bär, nötter och yoghurt
  • ägg, rågbröd och grönsaker
  • lax, potatis och sallad
  • linsgryta med fullkornsris
  • kyckling, tofu eller bönor med grönsaker

Om du får starkt sötsug kan det hjälpa att äta tillräckligt tidigare på dagen och inte hoppa över måltider. Sötsug är inte ett karaktärsproblem; det kan vara en del av kroppens hormonella och energimässiga svängningar.

Minska alkohol och koffein om de påverkar dig

Alkohol kan försämra sömn och förstärka nedstämdhet eller oro hos vissa. Koffein kan påverka sömn, irritation, hjärtklappning eller bröstömhet hos vissa. Alla behöver inte undvika detta, men det kan vara värt att testa om du märker ett tydligt samband.

Smärtlindring vid kroppsliga symtom

Om PMS kommer med mensvärk, huvudvärk eller ömma bröst kan receptfri smärtlindring ibland hjälpa. Följ alltid anvisningarna på förpackningen och fråga apotek eller vården om du är osäker.

Om du har stark mensvärk kan du läsa mer om mensvärk.

Kan kosttillskott hjälpa vid PMS?

Vissa kosttillskott marknadsförs mot PMS, till exempel vitamin B6, magnesium, kalcium och D-vitamin. NHS beskriver att komplementära behandlingar och kosttillskott kan hjälpa vissa, men att det inte finns stark evidens för alla och att du bör kontrollera med läkare eller farmaceut om du tar läkemedel. [2]

Det är viktigt att inte ta höga doser på egen hand, särskilt inte under lång tid. Vissa vitaminer och mineraler kan ge biverkningar eller påverka läkemedel.

Om du misstänker brist, till exempel D-vitaminbrist, järnbrist eller B12-brist, är det bättre att diskutera provtagning med vården än att gissa.

Medicinsk behandling vid PMS

Om egenvård inte räcker finns medicinsk behandling. Vilken behandling som passar beror på symtom, svårighetsgrad, hälsa, preventivmedelsbehov och om det handlar om PMS eller PMDS.

Hormonella preventivmedel

Hormonella preventivmedel kan hjälpa vissa genom att påverka ägglossning och hormonella svängningar. NHS nämner hormonell behandling, som kombinerade p-piller, som en möjlig behandling vid PMS. [2]

Det fungerar inte lika för alla. Vissa mår bättre, andra märker ingen skillnad eller får mer humörpåverkan. Därför bör behandlingen följas upp.

SSRI och antidepressiva läkemedel

Vid svårare psykiska symtom eller PMDS kan SSRI-läkemedel vara aktuella. 1177 beskriver att antidepressiva läkemedel kan hjälpa vid PMDS, och Janusinfo anger att SSRI har god effekt vid PMDS. [1][3]

Vid premenstruella besvär kan SSRI ibland tas kontinuerligt eller bara under lutealfasen, beroende på vårdens bedömning och vilken typ av symtom du har. Detta ska alltid diskuteras med läkare.

KBT och psykologiskt stöd

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan hjälpa vissa med PMS, särskilt om symtomen påverkar stress, relationer, tankemönster och vardagsstrategier. NHS nämner KBT som en möjlig behandling vid PMS. [2]

Vid PMDS kan psykologiskt stöd vara en viktig del av behandlingen, men ofta behövs även medicinsk behandling om symtomen är svåra.

PMS och preventivmedel

Preventivmedel kan påverka PMS på olika sätt. Vissa får mindre PMS när ägglossningen hämmas. Andra kan få humörpåverkan av vissa hormonella preventivmedel.

Om du misstänker att ett preventivmedel påverkar ditt mående bör du inte sluta tvärt utan att ha en plan om du behöver skydd mot graviditet. Kontakta barnmorska, gynekolog eller vårdcentral för rådgivning.

Det kan vara hjälpsamt att följa symtomen före och efter byte av preventivmedel, så att du ser om det faktiskt blir skillnad.

PMS eller depression?

PMS och depression kan ibland likna varandra, men det finns en viktig skillnad: PMS följer cykeln och brukar lätta när mensen börjar. Depression är oftast mer ihållande och finns inte bara före mens.

Det går också att ha både PMS och depression. Om du mår dåligt större delen av månaden, tappar intresse för sådant du brukar tycka om, har sömnproblem, skuld, hopplöshet eller självmordstankar ska du söka vård.

Om nedstämdhet bara kommer före mens men är mycket stark kan det handla om PMDS. Även då bör du söka hjälp.

PMS och ångest

Ångest kan bli värre före mens hos vissa. Det kan kännas som oro i kroppen, hjärtklappning, katastroftankar, rastlöshet, panikkänsla eller att du inte klarar sådant som brukar vara hanterbart.

Om ångesten tydligt kommer före mens och sedan släpper kan det vara en del av PMS eller PMDS. Om ångesten finns hela månaden kan det vara ett separat ångesttillstånd som behöver bedömas.

Sök vård om ångesten påverkar vardagen, relationer, arbete, studier eller om du undviker saker på grund av rädsla.

PMS och relationer

PMS kan påverka relationer. Du kanske blir mer lättsårad, irriterad eller känslig för kritik dagarna före mens. Det kan skapa missförstånd, särskilt om du själv eller personer runt dig inte känner igen mönstret.

Det kan hjälpa att prata om PMS när du är i en lugnare fas av cykeln. Förklara att symtomen är verkliga, men att du också vill hitta strategier för att minska konflikter.

Exempel på strategier:

  • berätta vilka dagar som brukar vara svårast
  • undvik stora relationssamtal när symtomen är som starkast
  • planera mer vila dagarna före mens
  • skriv ner känslor innan du agerar på dem
  • be om praktiskt stöd i stället för att försöka klara allt själv
  • var tydlig med om du behöver närhet eller utrymme

PMS förklarar inte allt beteende, men det kan vara en viktig del av mönstret. Målet är inte att skuldbelägga cykeln, utan att förstå den.

PMS och arbete eller studier

Om PMS påverkar koncentration, ork eller humör kan arbete och studier bli svårare. Det kan vara extra tydligt om du har högt tempo, mycket ansvar, social press eller lite möjlighet till återhämtning.

Om du vet när i cykeln du brukar må sämre kan du försöka planera mer krävande uppgifter tidigare i cykeln och enklare uppgifter under de svåraste dagarna, om din situation tillåter det.

Praktiska hjälpmedel kan vara:

  • att använda kalender och påminnelser
  • att dela upp stora uppgifter
  • att ta korta pauser
  • att minska onödiga möten under svåra dagar
  • att undvika att fatta stora beslut när du är som mest påverkad
  • att följa symtom för att visa vården hur mycket det påverkar dig

PMS och PCOS

PCOS kan ge oregelbunden mens, utebliven ägglossning, akne och ökad hårväxt. PMS kräver oftast att ägglossning har skett, eftersom symtomen kommer efter ägglossningen. Men personer med PCOS kan ändå ha cykliska humör- eller kroppssymtom, särskilt om de har oregelbundna men återkommande ägglossningar.

Om du har PMS-liknande besvär tillsammans med oregelbunden mens, akne, ökad hårväxt eller långa cykler kan det vara klokt att läsa mer om PCOS och utebliven ägglossning.

PMS efter p-piller

När du slutar med p-piller kan den egna menscykeln komma tillbaka gradvis. Vissa märker då PMS-symtom som inte fanns på samma sätt under tiden med hormonella preventivmedel. Andra får mindre symtom än tidigare.

Det kan ta tid att se ditt nya mönster. Följ gärna cykeln i några månader. Om mensen uteblir länge, blir mycket oregelbunden eller om PMS-symtomen är starka bör du söka vård.

Om cykeln känns annorlunda efter hormonella preventivmedel kan du läsa mer om mens efter p-piller.

När bör du söka vård för PMS?

Du bör söka vård om PMS påverkar vardagen, relationer, arbete, studier eller psykisk hälsa. Du bör också söka hjälp om du misstänker PMDS.

Kontakta vården om du:

  • får stark nedstämdhet före mens
  • får ångest, panikkänslor eller kraftig oro före mens
  • blir så irriterad eller arg att relationer påverkas tydligt
  • har svårt att arbeta, studera eller fungera före mens
  • får återkommande konflikter kopplade till cykeln
  • har symtom som känns okontrollerbara
  • har misstanke om PMDS
  • har självmordstankar eller självskadetankar
  • har kraftig mensvärk, riklig mens eller andra gynekologiska symtom samtidigt
  • inte blir hjälpt av egenvård

Om du har självmordstankar, självskadetankar eller känner att du kan vara en fara för dig själv ska du söka akut hjälp direkt.

Vad kan vården göra?

Vården kan hjälpa till att bedöma om det handlar om PMS, PMDS eller något annat. Du kan få hjälp av vårdcentral, barnmorskemottagning, ungdomsmottagning, gynekolog eller psykiatrisk vård beroende på symtom.

Vården kan till exempel:

  • gå igenom symtom och cykelmönster
  • utesluta andra orsaker till nedstämdhet, trötthet eller smärta
  • bedöma om det kan vara PMDS
  • diskutera egenvård och livsstilsstrategier
  • föreslå hormonella preventivmedel
  • föreslå SSRI eller annan behandling vid svåra psykiska symtom
  • hjälpa till med remiss vid behov

Ta gärna med en symtomdagbok. Det gör det lättare att visa hur tydligt symtomen följer cykeln.

Sammanfattning

PMS är psykiska eller kroppsliga besvär som kommer efter ägglossning och före mens. Vanliga symtom är irritation, humörsvängningar, nedstämdhet, oro, trötthet, ömma bröst, huvudvärk, svullnad, sötsug och sömnproblem.

PMS beror troligen på kroppens känslighet för hormonförändringar under lutealfasen. För vissa är besvären milda, medan andra påverkas mycket. Om symtomen är svåra och framför allt psykiska kan det handla om PMDS, som bör bedömas av vården.

Det som ofta hjälper är att följa symtomen, prioritera sömn, röra på sig, minska stress, äta regelbundet och söka vård vid svåra besvär. Sök akut hjälp om du får självskadetankar, självmordstankar eller känner att du kan vara en fara för dig själv.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. PMS och PMDS
  2. ↑ NHS. PMS (premenstrual syndrome)
  3. ↑ Janusinfo, Region Stockholm. Riktlinjer vid premenstruell dysforisk störning, PMDS
  4. ↑ 1177. Så fungerar ägglossning
  5. ↑ NHS Inform. Premenstrual Syndrome (PMS)