Mensvärk och hur du kan lindra den

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Mensvärk är smärta som kommer i samband med mens. Den känns ofta som molande värk, kramper eller hugg i nedre delen av magen, men kan också stråla ut i ryggen, ljumskarna eller låren. För vissa är mensvärken mild och går över med värme eller receptfri smärtlindring. För andra är den så stark att den påverkar skola, arbete, sömn, träning och vardag.

Mensvärk är vanligt, men kraftig smärta ska inte avfärdas som något man bara måste stå ut med. 1177 beskriver att mensvärk beror på att livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan, men kraftig mensvärk kan också ha andra orsaker, som endometrios, adenomyos, myom eller inflammation. [1]

I den här guiden går vi igenom varför mensvärk uppstår, vad som kan hjälpa, skillnaden mellan vanlig mensvärk och mensvärk som bör utredas, och när du bör söka vård. Artikeln ingår i kategorin Menscykel & Kvinnohälsa, eftersom mensvärk hänger nära ihop med menscykeln, blödningar, hormoner och underlivshälsa.

Vad är mensvärk?

Mensvärk innebär att det gör ont när du har mens eller strax innan mensen börjar. Smärtan kommer oftast från livmodern, som drar ihop sig för att stöta ut livmoderslemhinnan. Eftersom livmodern är en muskel kan värken kännas som kramp. [1]

Det medicinska ordet för mensvärk är dysmenorré. Mensvärk brukar delas in i två typer: primär dysmenorré och sekundär dysmenorré. Primär mensvärk beror inte på någon bakomliggande sjukdom, medan sekundär mensvärk orsakas av ett tillstånd som till exempel endometrios, myom eller adenomyos. [2]

Mensvärk kan börja redan någon dag före mensen eller komma när blödningen startar. Den är ofta starkast de första blödningsdagarna och brukar sedan minska.

Varför får man mensvärk?

Mensvärk uppstår när livmodern drar ihop sig. Sammandragningarna hjälper kroppen att stöta ut slemhinnan som byggts upp under menscykeln. När livmodern drar ihop sig påverkas också nerver runt livmodern, vilket kan göra att smärtan känns i ryggen, ljumskarna eller låren. [1]

Kroppen bildar ämnen som kallas prostaglandiner. De hjälper livmodern att dra ihop sig. Om kroppen producerar mycket prostaglandiner kan sammandragningarna bli starkare och mensvärken mer intensiv. Det kan också bidra till illamående, lös mage och trötthet under mensen.

Mensvärk kan också bli värre om du har riklig mens, stress, dålig sömn, spänd bäckenbotten, endometrios, adenomyos, myom eller annan gynekologisk orsak.

Hur känns mensvärk?

Mensvärk kan kännas olika från person till person. Vissa känner bara lätt molande värk, medan andra får kraftiga kramper eller smärta som gör det svårt att fungera normalt.

Vanliga symtom är:

  • molande värk i nedre delen av magen
  • kramp eller hugg i livmodern
  • ont i ryggen eller ryggslutet
  • smärta som strålar ner i låren
  • tryckkänsla i bäckenet
  • illamående
  • trötthet
  • huvudvärk
  • lös mage eller diarré
  • svettningar eller sjukdomskänsla

NHS Inform beskriver att primär mensvärk kan ge kramper eller molande smärta i magen, men också smärta i nedre ryggen eller övre delen av benen, samt trötthet, uppblåsthet, diarré, huvudvärk och humörförändringar. [2]

Mensvärk under menscykelns faser

Mensvärk hör oftast till mensfasen, alltså de dagar då du blöder. Men smärta och obehag kan även förekomma före mens, runt ägglossning eller under andra delar av cykeln.

Smärta före mens

Värk före mens kan hänga ihop med att mensen är på väg, men också med PMS, svullnad, spänningar eller ökad känslighet i kroppen. Om du samtidigt får humörsvängningar, ömma bröst, sötsug eller trötthet kan det vara en del av PMS.

Smärta under mens

Det är vanligast att mensvärken är starkast de första dagarna av blödningen. Då drar livmodern ihop sig mer aktivt för att stöta ut slemhinnan. För vissa hjälper värme, vila, rörelse eller receptfri smärtlindring. [1][2]

Smärta vid ägglossning

Vissa får ont vid ägglossning, ungefär mitt i cykeln. Det kan kännas som ett hugg eller molande värk på ena sidan av nedre magen. Ägglossningssmärta är inte samma sak som mensvärk, men kan förväxlas med andra typer av bäckensmärta.

Smärta mellan menstruationerna

Om du har värk även mellan mensperioderna, till exempel vid sex, toalettbesök eller andra delar av cykeln, bör du söka vård. 1177 anger att värk mellan mensperioderna är ett skäl att kontakta gynekolog. [1]

Vanlig mensvärk eller något annat?

Mild till måttlig mensvärk som kommer i början av mensen och går över med värme, rörelse eller receptfria läkemedel är ofta vanlig mensvärk. Men mensvärk som är mycket stark, ny, förvärras eller påverkar livet kan bero på något annat.

NHS Inform beskriver att sekundär dysmenorré är mensvärk som orsakas av ett hälsotillstånd och att den kan innebära förändrad smärtupplevelse, längre smärta, tyngdkänsla, ryggsmärta eller smärta vid andra tider i cykeln. [2]

Tecken som kan tala för vanlig mensvärk

  • smärtan kommer i början av mensen
  • smärtan minskar efter en eller några dagar
  • du har haft liknande värk länge
  • värme, rörelse eller receptfri smärtlindring hjälper
  • du har inte ont mellan mensperioderna
  • du har inte blödningar eller flytningar som avviker tydligt

Tecken som bör tas på större allvar

  • mensvärken hindrar dig från skola, arbete eller vardagsaktiviteter
  • smärtan blir kraftigt värre över tid
  • du får svår mensvärk utan att ha haft det tidigare
  • receptfria smärtstillande läkemedel hjälper inte
  • du har ont även mellan mensperioderna
  • du har ont vid sex
  • du har ont när du kissar eller bajsar, särskilt vid mens
  • du har mycket riklig mens eller långvariga blödningar
  • du har mellanblödningar eller blödning efter sex
  • du får feber, sjukdomskänsla eller stark buksmärta

Om något av detta stämmer bör du kontakta vården. Det är särskilt viktigt om smärtan begränsar ditt liv eller om den förändras från ditt vanliga mönster. [1][2]

Primär mensvärk

Primär mensvärk innebär mensvärk som inte beror på någon särskild sjukdom. Den börjar ofta i tonåren eller unga år, när ägglossningen blivit mer regelbunden. Smärtan kommer oftast i samband med mensen och minskar när blödningen avtar.

Vid primär mensvärk är livmoderns sammandragningar den huvudsakliga orsaken. Smärtan kan ändå vara stark, även om den inte beror på en sjukdom.

Primär mensvärk kan ofta lindras med:

  • värme på magen eller ryggen
  • rörelse på den nivå du klarar
  • receptfria smärtstillande läkemedel
  • vila och återhämtning
  • preventivmedel som minskar eller tar bort ägglossning och mens

Om receptfri smärtlindring inte hjälper bör du kontakta vården. [1]

Sekundär mensvärk

Sekundär mensvärk betyder att smärtan beror på ett bakomliggande tillstånd. Den kan börja senare i livet, bli gradvis värre eller kännas annorlunda än tidigare mensvärk.

Möjliga orsaker är till exempel:

  • endometrios
  • adenomyos
  • myom
  • inflammation i livmodern eller äggledare
  • kopparspiral eller annan spiralrelaterad irritation
  • ärrvävnad eller andra gynekologiska tillstånd

1177 nämner endometrios, adenomyos, myom och inflammation som möjliga orsaker till kraftig mensvärk. [1]

Sekundär mensvärk bör bedömas av vården, särskilt om smärtan är kraftig, ny, förvärras eller kombineras med andra symtom.

Mensvärk och endometrios

Endometrios är en vanlig orsak till svår mensvärk. Vid endometrios finns vävnad som liknar livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern. Det kan ge inflammation, smärta och ibland sammanväxningar. 1177 beskriver att ett vanligt symtom är att ha mycket ont i samband med mens. [3]

Endometrios kan ge:

  • mycket ont vid mens eller ägglossning
  • smärta i nedre delen av magen
  • smärta som strålar mot rygg eller ben
  • smärta vid samlag
  • smärta när du kissar eller bajsar, särskilt vid mens
  • diarré eller förstoppning som varierar
  • trötthet, illamående eller sjukdomskänsla
  • riklig eller långvarig mens
  • svårigheter att bli gravid

NHS beskriver också att endometrios kan ge smärtsamma, rikliga eller oregelbundna menstruationer, bäckensmärta, smärta under eller efter sex och smärta vid toalettbesök. [4]

Om din mensvärk är så stark att den begränsar ditt liv, eller om du har smärta vid sex eller toalettbesök, bör du söka vård.

Mensvärk och adenomyos

Adenomyos innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinna växer in i livmoderns muskelvägg. Det kan ge kraftig mensvärk, rikliga blödningar, tryckkänsla och långvarig smärta.

Adenomyos kan ibland likna både vanlig mensvärk och endometrios. Det är därför viktigt att söka vård om smärtan är kraftig, blir värre med åren eller kombineras med riklig mens.

Mensvärk och myom

Myom är muskelknutor i livmodern. De är oftast godartade, men kan ge besvär beroende på storlek och placering. Myom kan bland annat ge riklig mens, tryckkänsla, smärta och längre blödningar.

Om du har mensvärk tillsammans med mycket riklig mens, stora blodklumpar eller trötthet som kan tyda på järnbrist bör du söka vård.

Vad kan hjälpa mot mensvärk?

Vad som hjälper beror på hur kraftig smärtan är och om den har en bakomliggande orsak. Vid mild eller måttlig mensvärk kan egenvård ofta lindra. Vid svår mensvärk kan du behöva medicinsk behandling.

Värme

Värme kan hjälpa livmoderns muskler och kringliggande vävnad att slappna av. 1177 rekommenderar att lägga något varmt på magen eller ryggen, till exempel en varmvattenflaska eller vetekudde. Varm dusch eller bad kan också lindra. [1]

Testa värme tidigt, gärna redan när du känner att värken börjar komma.

Rörelse

Det kan kännas lockande att ligga helt stilla, men lätt rörelse kan lindra mensvärk för vissa. 1177 beskriver att fysisk aktivitet kan lindra värken och rekommenderar rörelse på den nivå du klarar av när du har mens. [1]

Det behöver inte vara hård träning. En promenad, mjuk yoga, rörlighet eller lugn cykling kan räcka. Om du har mycket ont ska du inte pressa kroppen. Om du vill anpassa träningen efter cykeln kan du läsa mer om mens och träning.

Receptfri smärtlindring

Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa vid mensvärk. Vissa läkemedel fungerar genom att minska prostaglandiner, de ämnen som bidrar till livmoderns sammandragningar.

Följ alltid anvisningarna på förpackningen och fråga apotek eller vården om du är osäker, särskilt om du har magsår, njursjukdom, blodförtunnande läkemedel, astma, är gravid eller har andra sjukdomar.

Om receptfria läkemedel inte hjälper bör du kontakta vården. [1]

Ta smärtlindring i tid

För vissa fungerar smärtlindring bättre om den tas tidigt, när värken börjar eller precis innan den brukar komma. Om du väntar tills smärtan är mycket stark kan den vara svårare att bryta.

Detta bör alltid göras enligt läkemedlets anvisningar och gärna i samråd med vården om du behöver ta läkemedel ofta.

Vila och återhämtning

Mensvärk kan ta mycket energi. Vila kan vara viktigt, särskilt om du samtidigt har trötthet, illamående, huvudvärk eller riklig blödning.

Försök att planera in lugnare dagar om du vet att mensvärken brukar vara kraftig. Det är inte lathet att anpassa vardagen efter smärta.

Avslappning och andning

Smärta kan göra att kroppen spänner sig, särskilt i mage, rygg, höfter och bäckenbotten. Lugn andning, avslappning, stretch eller mjuk rörelse kan hjälpa vissa att minska spänningspåslaget.

Vid endometrios beskriver 1177 att avslappningsövningar och mindfulness kan vara egenvårdsåtgärder för att lindra symtom. [3]

TENS

TENS är en metod där svaga elektriska impulser stimulerar nerver via huden. 1177 beskriver TENS som en smärtlindringsmetod som kan användas vid mensvärk, där effekten sitter i så länge behandlingen pågår. [1]

Du kan fråga vården eller fysioterapeut om TENS kan vara aktuellt för dig.

Kan preventivmedel hjälpa mot mensvärk?

Ja, hormonella preventivmedel kan ofta hjälpa mot mensvärk. 1177 beskriver att p-piller, p-plåster, p-ring, p-stav och hormonspiral ofta hjälper mot mensvärk. Vissa gör att ägglossningen uteblir och att du inte får vanlig mens, medan hormonspiral ofta gör att du blöder mindre, mer sällan eller inte alls. [1]

Det betyder inte att alla ska använda hormoner, men det kan vara ett alternativ om mensvärken påverkar vardagen eller om receptfria läkemedel inte räcker.

Vilket alternativ som passar beror på din hälsa, ålder, blödningsmönster, riskfaktorer, önskemål och eventuella andra symtom.

Mensvärk och riklig mens

Mensvärk och riklig mens kan hänga ihop. Om livmodern behöver stöta ut mycket slemhinna eller stora mängder blod kan smärtan bli mer påtaglig. Riklig mens kan också leda till trötthet och järnbrist.

1177 beskriver att läkemedel med tranexamsyra kan minska riklig mens och att smärtan då ofta också minskar. [1]

Om du blöder mycket, behöver byta mensskydd mycket ofta, får stora blodklumpar eller känner dig trött och yr bör du söka vård.

Mensvärk och magen

Många får magbesvär i samband med mens. Det kan handla om lös mage, diarré, illamående, gaser, förstoppning eller magknip. Det kan bero på hormonförändringar, prostaglandiner och hur tarmarna påverkas under mens.

Om du bara får milda magbesvär i samband med mens är det ofta ofarligt. Men om du har svår smärta, blod i avföringen, smärta när du bajsar vid mens eller återkommande diarré och förstoppning kan det vara ett tecken på endometrios eller annan orsak. [3]

Om magen ofta påverkas runt mensen kan du läsa mer om mens och magen.

Mensvärk och PMS

Mensvärk kan komma tillsammans med PMS, men det är inte samma sak. PMS är symtom före mens, till exempel humörsvängningar, trötthet, ömma bröst, sötsug, huvudvärk och svullnad. Mensvärk är smärtan i samband med att mensen kommer.

För vissa överlappar de. Du kan till exempel ha PMS dagarna före mens och sedan mensvärk när blödningen börjar. Om brösten ofta blir ömma före mens kan det också vara relevant att läsa om ömma bröst före mens.

Mensvärk och mellanblödningar

Om du har mensvärk och samtidigt får blödningar mellan mensperioderna bör det bedömas utifrån helheten. Mellanblödningar kan ibland vara ofarliga, men kan också bero på preventivmedel, infektion, polyper, myom, hormonella förändringar eller andra orsaker.

Särskilt viktigt är det att söka vård om du har mellanblödningar tillsammans med smärta, illaluktande flytningar, feber, blödning efter sex eller om blödningarna återkommer.

Du kan läsa mer om detta i vår guide om mellanblödning.

Mensvärk hos unga

Mensvärk är vanligt hos unga, särskilt när cykeln blivit mer regelbunden och ägglossning sker. Men även unga kan ha svår mensvärk som behöver bedömas.

Du som går i grundskolan eller gymnasiet kan kontakta elevhälsan eller ungdomsmottagning. 1177 skriver att ungdomsmottagning kan vara ett alternativ för unga, och att man kan kontakta vård om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper. [1]

Det är särskilt viktigt att söka hjälp om mensvärken gör att du ofta missar skola, träning, sociala aktiviteter eller behöver ligga hemma flera dagar varje månad.

Mensvärk efter att tidigare ha varit smärtfri

Om du plötsligt får svår mensvärk utan att ha haft det tidigare bör du söka vård. 1177 anger att ny svår mensvärk är ett skäl att kontakta gynekolog. [1]

Ny mensvärk kan bero på flera saker, till exempel endometrios, adenomyos, myom, infektion, spiral, cystor eller andra gynekologiska förändringar. Det behöver inte vara farligt, men det bör bedömas.

Kan kost påverka mensvärk?

Det finns ingen enkel kost som botar mensvärk. Däremot kan stabila måltider, tillräckligt med näring, vätska och regelbundna rutiner påverka energi, mage och allmänt mående under mensen.

Vid endometrios skriver 1177 att det inte finns forskning som visar att en särskild kost påverkar själva sjukdomen, men att vissa märker att maten påverkar hur de mår och hur ont de har, särskilt om tarmen är känslig. [3]

Om du märker att vissa livsmedel förvärrar magbesvär under mensen kan du föra dagbok över mat, symtom och cykel. Men undvik att göra kosten för strikt utan stöd, särskilt om du redan har mycket smärta eller trötthet.

Kan träning minska mensvärk?

Rörelse kan hjälpa vissa vid mensvärk. 1177 skriver att fysisk aktivitet kan lindra värken och att du kan testa promenad eller träning på den nivå du klarar av när du har mens. [1]

Det betyder inte att du måste träna hårt när du har ont. Vissa dagar kan rörelse vara en promenad, mjuk stretch eller några lugna rörlighetsövningar. Andra dagar kan vila vara mer rimligt.

Om träning alltid förvärrar smärtan, eller om du får kraftig bäckensmärta vid aktivitet, bör du söka vård.

Hur du kan följa mensvärken

Att följa dina symtom kan göra det lättare att se mönster och få rätt hjälp. NHS Inform rekommenderar att anteckna mensdatum och symtom i kalender, dagbok eller app inför kontakt med vården. [2]

Anteckna gärna:

  • första dagen av mensen
  • hur många dagar du blöder
  • hur stark smärtan är från 0 till 10
  • var smärtan sitter
  • om den strålar mot rygg, ben eller ljumskar
  • om du har ont vid sex, kiss eller bajs
  • om du har riklig mens eller blodklumpar
  • om du får mellanblödningar
  • vilken smärtlindring du använder och om den hjälper
  • om du missar skola, arbete eller aktiviteter

Du kan också använda en cykellängdskalkylator eller en symtomtracker för att förstå sambandet mellan menscykel, smärta och andra symtom.

När bör du söka vård för mensvärk?

Du bör söka vård om mensvärken påverkar vardagen, om receptfri smärtlindring inte hjälper eller om smärtan förändras. 1177 rekommenderar att kontakta vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper. [1]

Kontakta vården om du:

  • har mensvärk som hindrar dig från skola, arbete eller vardag
  • får svår mensvärk utan att ha haft det tidigare
  • får kraftigt värre mensvärk över tid
  • har ont även mellan menstruationerna
  • har ont vid sex
  • har ont när du kissar eller bajsar, särskilt vid mens
  • har mycket riklig mens
  • har blödningar mellan menstruationerna
  • har blödning efter sex
  • har illaluktande flytningar, feber eller sjukdomskänsla
  • inte får lindring av receptfria läkemedel
  • misstänker endometrios, adenomyos eller myom

Sök akut vård om du har plötslig svår buksmärta, svimmar, har kraftig blödning, feber, stark sjukdomskänsla eller om smärtan känns helt annorlunda än vanlig mensvärk.

Sammanfattning

Mensvärk beror oftast på att livmodern drar ihop sig för att stöta ut livmoderslemhinnan. Smärtan kan kännas i nedre delen av magen, ryggen, ljumskarna eller låren. Mild till måttlig mensvärk är vanligt, men stark smärta som påverkar vardagen ska inte normaliseras.

Värme, rörelse, receptfri smärtlindring, vila och hormonella preventivmedel kan hjälpa många. Om mensvärken är kraftig, ny, förvärras, inte lindras eller kommer tillsammans med rikliga blödningar, smärta vid sex eller smärta vid toalettbesök bör du söka vård.

Sök akut vård om smärtan är plötslig och svår, om du svimmar, blöder kraftigt, får feber eller känner dig tydligt sjuk.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Mensvärk
  2. ↑ NHS Inform. Period pain (dysmenorrhoea)
  3. ↑ 1177. Endometrios
  4. ↑ NHS. Period problems