Mellanblödning och vanliga orsaker
Mellanblödning betyder att du blöder från slidan när du inte ska ha mens. Blödningen kan vara ljusröd, mörkröd, brun eller se ut som en blodblandad flytning. Ibland kommer det bara lite blod på pappret, ibland blir det en tydligare blödning som kräver mensskydd. [1][2]
En enstaka liten mellanblödning behöver inte alltid betyda att något är fel. Det kan till exempel hända vid ägglossning, när du nyligen börjat med hormonella preventivmedel, efter akut-p-piller eller om mensen är oregelbunden. Men mellanblödningar kan också bero på infektion, könssjukdom, graviditet, cellförändringar, polyper, spiral, klimakterieförändringar eller andra gynekologiska orsaker. [1][2]
Det viktigaste är sammanhanget. Om du blöder efter sex, har ont i magen, feber, illaluktande flytningar, misstänker könssjukdom, är gravid, har passerat klimakteriet eller inte vet varför du blöder bör du kontakta vården.
Vad är en mellanblödning?
En mellanblödning är en blödning som kommer mellan två menstruationer. UMO beskriver det som att du blöder när du inte ska ha mens, och 1177 beskriver att en mellanblödning kan vara brun, röd eller som en flytning blandad med blod. [1][2]
Mellanblödning kan se olika ut:
- lite rosa blod på pappret
- bruna flytningar
- blodblandade flytningar
- rött blod mellan menstruationer
- blödning efter sex
- spotting före eller efter mens
- blödning trots preventivmedel
- oregelbundna blödningar som inte följer cykeln
Det är vanligt att kalla små mellanblödningar för spotting. Om du ofta får bruna flytningar före eller efter mens kan du läsa mer i vår artikel om bruna flytningar före eller efter mens.
Är mellanblödning farligt?
Mellanblödning är inte alltid farligt. Många får någon gång en mindre blödning mellan menstruationer utan att det beror på något allvarligt. Men det är ett symtom som ibland behöver bedömas, särskilt om det återkommer eller kommer tillsammans med andra besvär.
Du bör vara extra uppmärksam om mellanblödningen:
- kommer efter sex
- kommer med smärta i nedre delen av magen
- kommer med feber
- kommer med illaluktande eller förändrade flytningar
- kommer efter oskyddat sex
- kommer när du är gravid eller kan vara gravid
- fortsätter efter mer än tre månader med samma hormonella preventivmedel
- kommer efter att du inte haft mens på ett år
- är ny, återkommande eller oförklarlig
1177 rekommenderar att du kontaktar vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du blöder under eller efter slidsamlag, om du haft mellanblödningar efter tre månader med samma hormonella preventivmedel, om du misstänker könssjukdom eller om du har blödningar när du inte ska ha mens och inte vet varför. [1]
Vanliga orsaker till mellanblödning
Det finns många möjliga orsaker till mellanblödningar. Vissa är tillfälliga och ofarliga, medan andra behöver utredas och behandlas.
| Situation | Möjlig orsak | Vad du bör göra |
|---|---|---|
| Liten blödning mitt i cykeln | Ägglossningsblödning | Ofta ofarligt om det är litet och återkommande på liknande sätt |
| Blödning första månaderna med p-piller, p-stav eller hormonspiral | Genombrottsblödning av hormonellt preventivmedel | Vanligt i början, men sök råd om det fortsätter efter tre månader |
| Blödning efter glömt p-piller | Hormonnivån sjunker tillfälligt | Följ preventivmedlets instruktioner och använd extra skydd vid behov |
| Blödning efter akut-p-piller | Vanlig biverkning | Ofta ofarligt, men ta graviditetstest om mensen blir sen |
| Blödning efter sex | Irritation, infektion, könssjukdom, cellförändringar eller polyp | Kontakta vården för bedömning |
| Blödning med sveda, flytningar eller buksmärta | Könssjukdom eller infektion | Testa dig och kontakta vården |
| Blödning och positivt graviditetstest | Tidig graviditetsblödning, missfall eller utomkvedshavandeskap | Sök vård beroende på mängd, smärta och graviditetsvecka |
| Blödning efter klimakteriet | Slemhinneförändring, polyper eller annan orsak | Kontakta gynekologisk mottagning |
Mellanblödning vid ägglossning
En liten blödning mitt i cykeln kan ibland hänga ihop med ägglossning. Då kan blödningen vara mycket sparsam, rosa, ljusröd eller brunaktig och pågå kort tid. Den kan komma samtidigt som fertilt sekret eller lätt molvärk på ena sidan av magen.
En ägglossningsblödning brukar vara liten och återkomma ungefär vid samma tid i cykeln. Den ska inte vara kraftig, långvarig eller komma med feber, stark smärta eller illaluktande flytningar.
Om du vill förstå sambandet mellan cykel, sekret och ägglossning kan du läsa mer om ägglossning och sekret, ägglossningssmärta och blödning vid ägglossning.
Mellanblödning före mens
En liten brun eller rosa blödning dagarna före mens kan bero på att mensen är på väg att starta. Brunt blod är ofta gammalt blod som lämnar kroppen långsammare. Om det händer ibland och sedan övergår i normal mens är det oftast mindre oroande.
Men återkommande spotting före mens kan ibland hänga ihop med hormonella variationer, kort lutealfas, polyper, preventivmedel eller andra orsaker. Om det är nytt för dig, återkommer ofta eller påverkar vardagen kan du kontakta vården.
Om du får tydliga PMS-besvär före mens kan du också läsa mer om PMS, PMDS och lutealfasen.
Mellanblödning efter mens
Blödning strax efter mens kan ibland vara rester av menstruationen. Det kan se ut som bruna flytningar eller små blodspår. Om det kommer direkt efter mensen och sedan försvinner kan det vara normalt.
Kontakta vården om blödningen efter mens:
- kommer varje cykel och pågår länge
- är ny eller tydligt förändrad
- luktar illa
- kommer med klåda eller sveda
- kommer med smärta
- kommer efter sex
- gör att du nästan alltid blöder eller har blodblandade flytningar
Om du blöder länge eller mycket kan det också vara relevant att läsa om riklig mens.
Mellanblödning och hormonella preventivmedel
Hormonella preventivmedel är en vanlig orsak till mellanblödningar. 1177 beskriver att preventivmedel med hormoner kan ge genombrottsblödningar, särskilt under de första månaderna. Det kan hända med p-piller, minipiller, mellanpiller och efter akut-p-piller. UMO nämner också hormonspiral, p-stav, p-spruta, p-ring och p-plåster. [1][2]
Mellanblödningar är särskilt vanliga:
- när du precis börjat med ett hormonellt preventivmedel
- under de första tre månaderna
- om du glömt p-piller, minipiller eller mellanpiller
- om du glömt byta p-ring eller p-plåster
- om du fått p-spruta senare än planerat
- om du skjuter upp mensen under längre tid
- efter akut-p-piller
- vid hormonspiral eller p-stav, särskilt i början
UMO rekommenderar att du pratar med barnmorska eller läkare om mellanblödningarna är jobbiga eller inte har slutat efter tre månader med samma preventivmedel. [2]
Mellanblödning med p-piller
Med p-piller kan mellanblödningar uppstå när du precis börjat, när du missat tabletter eller när du skjuter upp blödningen länge. Ofta handlar det om att hormonnivåerna påverkar livmoderslemhinnan så att den släpper lite blod trots att det inte är dags för mens.
Om du glömt p-piller och har haft sex kan du också behöva tänka på graviditetsrisk. Följ alltid instruktionerna för din p-pillersort, och använd extra skydd om det behövs.
Kontakta barnmorska, vårdcentral eller ungdomsmottagning om:
- blödningarna fortsätter efter tre månader
- du ofta glömmer tabletter
- du får blödning efter sex
- du får ont i magen eller feber
- du misstänker graviditet
- du misstänker könssjukdom
Mellanblödning med hormonspiral
Hormonspiral kan ge oregelbundna blödningar under de första månaderna. 1177 skriver att vissa får oregelbundna blödningar under de första månaderna med hormonspiral och att de flesta biverkningar försvinner inom ett halvår. [3]
Det kan alltså vara normalt att blödningsmönstret är rörigt i början. Vissa blöder lite och ofta, andra får små bruna blödningar, och en del får mindre eller ingen mens efter ett tag.
Kontakta vården om:
- blödningarna är mycket besvärliga
- du har ont som inte känns normalt
- du får feber
- du får illaluktande flytningar
- du blöder efter sex
- du tror att spiralen sitter fel
- blödningarna fortsätter och du inte trivs med metoden
Mellanblödning med kopparspiral
Kopparspiral innehåller inte hormoner, men kan påverka blödningsmönstret. 1177 beskriver att vanliga biverkningar av kopparspiral är rikligare mensblödningar och mer mensvärk. [3]
Kopparspiral kan också göra att blödningar känns mer störande om du redan har riklig mens eller lätt får mensvärk. Om du får nya mellanblödningar, smärta, feber eller illaluktande flytningar ska du kontakta vården.
Mellanblödning efter akut-p-piller
Efter akut-p-piller kan du få en blödning någon eller några dagar efteråt. UMO beskriver att det är vanligt och ofarligt, och att mensen också kan komma tidigare eller senare än väntat. [2]
Ta graviditetstest om mensen blir mer än ungefär en vecka sen, om du har graviditetssymtom eller om du är osäker. Sök vård om du får kraftig smärta, blöder mycket eller känner dig sjuk.
Mellanblödning efter sex
Blödning under eller efter vaginalt sex kallas ibland kontaktblödning. Det kan bero på irritation, torrhet, sköra slemhinnor, infektion, könssjukdom, cellförändringar, polyp eller blödning från livmodertappen. [1][2][4]
UMO skriver att blödning vid eller efter slidsamlag kan bero på könssjukdom eller cellförändringar på livmodertappen och att du då behöver kontakta ungdomsmottagning, vårdcentral eller gynmottagning för undersökning. [2]
Kontakta vården om du:
- blöder under sex
- blöder efter sex
- har smärta vid sex
- har förändrade flytningar
- har illaluktande flytningar
- har sveda när du kissar
- har haft oskyddat sex
- inte tagit cellprov när du blivit kallad
Blödning efter sex är ofta inte cancer, men det ska bedömas eftersom det kan behöva utredas.
Mellanblödning och könssjukdomar
Könssjukdomar kan ge mellanblödningar. UMO skriver att mellanblödningar kan betyda att du fått en könssjukdom, till exempel klamydia. Klamydia kan också ge infektion i äggledarna, vilket kan ge ont i nedre delen av magen. [2]
1177 beskriver att klamydia ofta inte ger några symtom, men kan ge sveda när du kissar, flytningar från underlivet eller urinröret och blödningar mellan menstruationer. [5]
Testa dig om du har haft sex utan kondom med en ny eller tillfällig partner och får:
- mellanblödningar
- blödning efter sex
- sveda när du kissar
- flytningar som förändrats
- ont i nedre delen av magen
- smärta vid sex
- illaluktande flytningar
Du kan testa dig via ungdomsmottagning, vårdcentral, hud- och könsmottagning eller i många regioner genom test via 1177. Läs mer om ungdomsmottagningen.
Mellanblödning och flytningar
Mellanblödning kan ibland se ut som blodblandade flytningar. Det kan vara ljusrosa, brunt, rött eller vattnigt. Ibland kommer det från livmodertappen, ibland från livmodern, och ibland blandas blod med vanliga flytningar från slidan.
Det kan vara mer misstänkt om flytningarna:
- luktar illa
- är gröna eller gula
- är skummiga
- är blodiga utan tydlig förklaring
- kommer med klåda
- kommer med sveda
- kommer med smärta i magen
- kommer efter sex
Läs gärna mer om flytningar, doft från underlivet och klåda i underlivet.
Mellanblödning och graviditet
Om du kan vara gravid ska du ta ett graviditetstest vid oväntad blödning, särskilt om mensen är sen, om du haft oskyddat sex eller om preventivmedlet inte använts rätt.
1177 skriver att blödning från slidan är vanligt, särskilt under första halvan av graviditeten. En blödning kan vara tecken på missfall, men ofta beror den på något annat. [6]
Du bör söka vård genast vid graviditet om du:
- har en kraftig blödning
- blöder igenom en normal binda på en timme
- har stora blodklumpar
- har blödning och ont i ena sidan av magen
- känner dig mycket sjuk, matt eller annorlunda
- blöder efter graviditetsvecka 22+0
Vid blödning och positivt graviditetstest är det alltså viktigt att väga in smärta, blödningsmängd, graviditetsvecka och allmäntillstånd.
Mellanblödning och utomkvedshavandeskap
Utomkvedshavandeskap betyder att en graviditet sitter utanför livmodern, oftast i en äggledare. Det kan vara allvarligt. 1177 beskriver att symtom kan vara mycket ont i magen, ofta långt ner och mer åt ena sidan, blödning från slidan, yrsel, kallsvettning och svimningskänsla om äggledaren brister. [7]
Sök vård snabbt om du har positivt graviditetstest eller misstänker graviditet och samtidigt:
- ont långt ner i magen
- smärta mer åt ena sidan
- blödning från slidan
- yrsel
- kallsvettning
- svimningskänsla
- smärta som blir starkare
Ring 112 om du blir mycket yr, svimmar eller känner dig akut sjuk.
Mellanblödning vid oregelbunden mens
Om din menscykel är oregelbunden kan det ibland vara svårt att veta om en blödning är mens eller mellanblödning. En blödning kan komma tidigare än väntat, senare än väntat eller vara en liten hormonell blödning utan tydlig ägglossning.
Oregelbundna blödningar kan vara vanliga:
- de första åren efter första mensen
- vid stress
- vid snabb viktförändring
- vid hård träning eller låg energitillgång
- vid PCOS
- efter att du slutat med hormonella preventivmedel
- under amning
- i förklimakteriet
Men om mensen ofta kommer mycket tätt, mycket sällan, uteblir länge eller om du blöder när du inte förstår varför, bör du kontakta vården. Läs mer om oregelbunden mens och utebliven mens.
Mellanblödning i puberteten
Under de första åren efter första mensen kan menscykeln vara oregelbunden. Det beror ofta på att hormonsystemet fortfarande håller på att mogna och att ägglossning inte sker regelbundet varje cykel.
Det kan göra att blödningar kommer oregelbundet och ibland känns som mellanblödningar. Men även unga ska söka hjälp om blödningarna är kraftiga, smärtsamma, kommer efter sex, kommer med flytningar eller om det finns risk för könssjukdom.
Om du är ung kan du kontakta ungdomsmottagningen. Där kan du få hjälp med mens, preventivmedel, graviditetstest, könssjukdomstest och frågor om kroppen.
Mellanblödning i förklimakteriet
I förklimakteriet kan ägglossningen bli mer oregelbunden och hormonerna svänga mer. Det kan göra att mensen kommer tätare, mer sällan, rikligare eller mer oförutsägbart.
Det kan vara vanligt med förändrat blödningsmönster i förklimakteriet, men alla nya eller tydliga blödningsförändringar bör tas på allvar, särskilt med stigande ålder.
Kontakta vården om du får:
- täta blödningar
- långa blödningar
- rikliga blödningar
- oregelbundna blödningar som är nya för dig
- blödning efter sex
- smärta eller obehag i nedre delen av magen
Läs mer om klimakteriet symtom och mens i klimakteriet.
Mellanblödning efter klimakteriet
Om du har gått ett helt år utan mens och sedan börjar blöda igen ska du kontakta gynekologisk mottagning. 1177 rekommenderar att du söker vård om du får blödning igen efter ett uppehåll på ett år. [8]
Efter klimakteriet ska blödning inte avfärdas som vanlig mens. Det behöver inte betyda något allvarligt, men orsaken ska utredas. Det kan till exempel handla om sköra slemhinnor, polyper, läkemedel, hormonbehandling eller förändringar i livmoderslemhinnan.
Sök också vård om du får blodiga eller vattniga flytningar, smärta i nedre delen av magen eller blödning efter vaginalt sex.
Mellanblödning och cellförändringar
Blödning efter sex eller blödningar som inte är mens kan ibland vara ett tecken på cellförändringar på livmoderhalsen. 1177 skriver att du inte ska vänta på kallelse till cellprov om du har symtom, utan kontakta vårdcentral eller gynekologmottagning vid blödningar som inte är mens, blödning efter samlag, förändrade flytningar eller blödningar/flytningar efter att mensen upphört. [4]
De flesta mellanblödningar beror inte på cancer, men symtom från livmoderhalsen ska bedömas. Det gäller särskilt om du blöder efter sex eller om du inte har tagit cellprov när du blivit kallad.
Mellanblödning och myom, polyper eller livmoderslemhinna
Ibland kan mellanblödningar bero på förändringar i livmodern eller livmodertappen, till exempel polyper, myom eller förändringar i slemhinnan. Dessa tillstånd kan ge oregelbundna blödningar, riklig mens, spotting eller blödning efter sex.
Myom är godartade muskelknutor i livmodern. De kan ibland ge rikliga eller oregelbundna blödningar. Polyper är små utväxter i slemhinnan eller på livmodertappen och kan ge småblödningar.
Om du ofta har riklig mens, mellanblödningar eller blödning efter sex kan vården ibland göra gynekologisk undersökning, cellprov, ultraljud eller andra prover för att hitta orsaken.
Läs mer om myom.
Mellanblödning och stress
Stress kan påverka menscykeln. Om kroppen är pressad kan ägglossningen komma senare, cykeln bli längre eller mensen bli oregelbunden. Det kan ibland göra att blödningar kommer oväntat.
Stress är dock en förklaring man ska vara försiktig med att använda för snabbt. Om du har mellanblödningar efter sex, misstänkt könssjukdom, smärta, feber, graviditet eller återkommande oförklarliga blödningar ska du inte bara anta att det är stress.
Att följa cykeln under några månader kan hjälpa dig att se mönster. Läs gärna mer om att synka livet med menscykeln.
Mellanblödning och hård träning
Hård träning, låg energitillgång, snabb viktnedgång eller mycket stress kan påverka hormonerna och göra mensen oregelbunden. Vissa får utebliven mens, andra får oregelbundna blödningar.
Om du tränar mycket och samtidigt får oregelbunden mens, mellanblödningar, trötthet, frusenhet, låg energi eller utebliven ägglossning kan det vara bra att söka vård. Kroppen kan behöva mer energi och återhämtning.
Kan mellanblödning vara implantation?
En del beskriver en liten blödning tidigt i graviditeten som implantationsblödning. Det kan vara svårt att säkert veta om en liten blödning beror på att ett befruktat ägg fäst, på kommande mens, hormonella förändringar eller något annat.
Om mensen är sen eller om du haft oskyddat sex är det bästa att ta graviditetstest. Om testet är positivt och du får blödning bör du följa råden för blödning under graviditet, särskilt om du har ont, blöder mycket eller känner dig sjuk. [6]
Hur vet jag om det är mens eller mellanblödning?
Ibland är det svårt att veta. En tumregel är att mens oftast kommer ungefär när du väntar den, varar flera dagar och följer ditt vanliga mönster. En mellanblödning kommer däremot när du inte väntar mens, är ofta mindre och kan vara mer oregelbunden.
| Tecken | Mer som mens | Mer som mellanblödning |
|---|---|---|
| Tidpunkt | Kommer när mensen brukar komma | Kommer mitt i cykeln eller oväntat |
| Mängd | Liknar din vanliga mens | Ofta mindre, spotting eller blodblandad flytning |
| Längd | Pågår ungefär lika länge som vanligt | Kan vara kort, återkommande eller oregelbunden |
| Färg | Röd till mörkröd, ibland brun i början/slutet | Rosa, brun, röd eller blodblandad flytning |
| Symtom | Mensvärk, PMS, vanligt blödningsmönster | Kan komma efter sex, med flytningar, sveda eller smärta |
Om du ofta är osäker kan det hjälpa att anteckna datum, mängd, färg, smärta, sex, preventivmedel och andra symtom.
Vad kan du göra själv vid mellanblödning?
Vad du kan göra själv beror på orsaken. Om det är en enstaka liten blödning och du mår bra kan du ofta följa utvecklingen. Men om blödningen återkommer eller har varningssymtom bör du söka vård.
Du kan börja med att:
- anteckna när blödningen kommer
- skriva ner mängd, färg och hur länge den varar
- notera om den kommer efter sex
- ta graviditetstest om graviditet är möjligt
- testa dig för könssjukdomar vid risk
- kontrollera om du missat p-piller eller bytt preventivmedel
- kontakta barnmorska om blödningen verkar kopplad till preventivmedel
- söka vård om du inte vet vad blödningen beror på
Använd mensskydd vid behov, till exempel trosskydd, binda, menstrosor eller menskopp beroende på mängd och vad som känns bekvämt. Om blödningen är liten kan menstrosor eller trosskydd vara praktiskt. Läs mer i menskopp vs menstrosor.
När ska du söka vård för mellanblödning?
Kontakta vårdcentral, gynekologisk mottagning, ungdomsmottagning eller barnmorskemottagning om något av följande stämmer:
- du blöder under eller efter slidsamlag
- du har använt samma hormonella preventivmedel i tre månader och har mellanblödningar
- du har haft oskyddat sex och misstänker könssjukdom
- du har blödningar när du inte ska ha mens och inte vet varför
- du har förändrade, blodiga eller illaluktande flytningar
- du har sveda när du kissar
- du har ont i nedre delen av magen
- du har återkommande mellanblödningar
- du är gravid eller kan vara gravid
- du får blödning efter att ha varit utan mens i ett år
1177 rekommenderar vårdkontakt om du har mellanblödningar, ont i magen och feber. [1]
När är det bråttom?
Sök vård snabbt eller akut om du har mellanblödning och:
- feber
- ont i magen
- kraftig blödning
- stora blodklumpar
- positivt graviditetstest och ont på ena sidan
- yrsel, kallsvettning eller svimningskänsla
- stark sjukdomskänsla
- blödning efter graviditetsvecka 22+0
- misstanke om utomkvedshavandeskap
Ring 112 om du blöder kraftigt, svimmar, är mycket sjuk eller har stark smärta och inte kan ta dig till vården på ett säkert sätt.
Vad händer hos vården?
Vården försöker ta reda på var blödningen kommer ifrån och vad som orsakar den. Du kan få frågor om menscykel, preventivmedel, sex, graviditet, flytningar, smärta, feber och tidigare gynekologiska besvär.
Beroende på situation kan vården göra:
- graviditetstest
- klamydia- och gonorrétest
- gynekologisk undersökning
- cellprov eller HPV-prov vid behov
- prov från flytning
- urinprov
- ultraljud
- blodprov, till exempel vid riklig blödning
- genomgång av preventivmedel
Du har rätt att få veta vad som ska göras och varför. Säg till om du är nervös, har ont eller vill att vårdpersonalen förklarar steg för steg.
Hur behandlas mellanblödning?
Behandlingen beror på orsaken. 1177 beskriver att du kan behöva byta preventivmedel om blödningen beror på preventivmedel, behandla infektion om blödningen beror på könssjukdom och utreda/behandla cellförändringar om det är orsaken. [1]
Exempel på behandling eller åtgärd:
- avvakta om det är en tillfällig blödning utan risktecken
- byta preventivmedel
- justera hur du tar hormonella preventivmedel
- behandla klamydia, gonorré eller annan infektion
- behandla bakteriell vaginos eller annan underlivsinfektion
- ta bort polyp om det behövs
- utreda myom eller slemhinneförändringar
- följa upp graviditetsrelaterad blödning
- utreda blödning efter klimakteriet
Det är alltså viktigt att först veta varför du blöder.
Kan man förebygga mellanblödningar?
Alla mellanblödningar går inte att förebygga. Men vissa kan minska om du känner till vad som triggar dem.
Du kan minska risken genom att:
- ta p-piller, minipiller eller mellanpiller enligt instruktion
- byta p-ring eller p-plåster i rätt tid
- gå på uppföljning om du inte trivs med preventivmedlet
- använda kondom med ny partner
- testa dig vid risk för könssjukdom
- gå på cellprov när du blir kallad
- söka vård vid blödning efter sex
- följa din cykel så att du ser mönster
Om du har återkommande mellanblödningar ska du inte bara försöka hantera dem med trosskydd. Ta reda på orsaken.
Sammanfattning
Mellanblödning betyder att du blöder när du inte ska ha mens. Blödningen kan vara brun, röd eller se ut som en blodblandad flytning. Det kan bero på ägglossning, hormonella preventivmedel, glömt p-piller, akut-p-piller, oregelbunden cykel, infektion, könssjukdom, graviditet, cellförändringar, polyper, myom eller klimakterieförändringar.
En liten enstaka mellanblödning kan vara ofarlig, men du bör söka vård om blödningen kommer efter sex, är oförklarlig, återkommer, kommer med smärta eller feber, kommer efter oskyddat sex, uppstår när du kan vara gravid eller kommer efter att du inte haft mens på ett år.
Om du är osäker är det bättre att kontakta 1177, vårdcentral, gynekologisk mottagning, barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning. Mellanblödningar är ofta behandlingsbara, men orsaken behöver ibland utredas först.
Vanliga frågor
Mellanblödning är blödning från slidan som kommer när du inte ska ha mens. Den kan vara brun, röd eller se ut som en blodblandad flytning.
Ja, många får någon gång mellanblödning. Det är vanligt i början med hormonella preventivmedel, efter akut-p-piller eller vid oregelbunden cykel. Men återkommande eller oförklarlig blödning bör bedömas.
Ja, en liten blödning mitt i cykeln kan ibland hänga ihop med ägglossning. Den brukar vara sparsam och kortvarig. Sök vård om blödningen är kraftig, långvarig, smärtsam eller oförklarlig.
Ja, blödning kan förekomma tidigt i graviditet, men kan också bero på missfall eller annan orsak. Ta graviditetstest om graviditet är möjligt. Sök vård snabbt vid positivt test och blödning med ensidig smärta, kraftig blödning eller sjukdomskänsla.
Blödning efter sex kan bero på irritation, torrhet, infektion, könssjukdom, cellförändringar eller andra förändringar på livmodertappen. Kontakta vården för bedömning.
Ja. 1177 beskriver att klamydia kan ge blödningar mellan menstruationer, men många får inga symtom alls. Testa dig om du haft sex utan kondom med ny eller tillfällig partner.
Ja, särskilt under de första månaderna, om du glömt tabletter eller om du skjuter upp mensen länge. Kontakta barnmorska eller läkare om mellanblödningarna fortsätter efter tre månader eller stör dig mycket.
Ja, oregelbundna blödningar är vanliga under de första månaderna med hormonspiral. De flesta biverkningar försvinner inom ett halvår enligt 1177.
Stress kan påverka menscykeln och göra blödningar mer oregelbundna. Men du ska inte anta att det bara är stress om du blöder efter sex, har ont, feber, flytningar, misstänkt könssjukdom eller graviditetsrisk.
Sök vård om du blöder efter sex, har mellanblödningar efter mer än tre månader med samma hormonella preventivmedel, misstänker könssjukdom, har oförklarlig blödning, är gravid, har ont/feber eller får blödning efter klimakteriet.
Referenser
- ↑ 1177. Senast uppdaterad 23 oktober 2023. Mellanblödningar och blodblandade flytningar
- ↑ UMO. Publicerad 1 november 2023. Mellanblödningar
- ↑ 1177. Senast uppdaterad 25 november 2022. Hormonspiral och kopparspiral
- ↑ 1177. Lämna prov för att upptäcka HPV och cellförändringar i livmoderhalsen
- ↑ 1177. Klamydia
- ↑ 1177. Blödning under graviditet
- ↑ 1177. Utomkvedshavandeskap – graviditet utanför livmodern
- ↑ 1177. Klimakteriet