Förklimakteriet och de första tecknen

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Förklimakteriet är perioden innan mensen upphör helt. Det är en övergångsfas då hormonerna börjar svänga mer än tidigare, och kroppen kan reagera med både fysiska och psykiska symtom. För vissa märks förklimakteriet knappt alls, medan andra får besvär som påverkar sömn, humör, sexliv, energi, menscykel och vardag.

Det vanligaste tidiga tecknet är att mensen förändras. Den kan komma tätare, mer sällan, bli rikligare, svagare eller mer oförutsägbar. Samtidigt kan symtom som värmevallningar, nattliga svettningar, sömnproblem, torra slemhinnor, hjärndimma och humörsvängningar börja dyka upp. [1][2][3]

Förklimakteriet är en del av klimakteriet, men det är inte exakt samma sak som menopaus. Menopaus betyder den sista mensen, medan förklimakteriet är tiden innan dess.

Vad är förklimakteriet?

Förklimakteriet är den fas då äggstockarnas hormonproduktion börjar förändras. Framför allt gäller det östrogen och progesteron, två hormoner som påverkar menscykeln, slemhinnor, temperaturreglering, sömn, humör och flera andra funktioner i kroppen.

Under förklimakteriet kan hormonnivåerna svänga kraftigt. Det gör att symtomen ofta kommer och går. Du kan ha flera månader då kroppen känns som vanligt, och sedan perioder med tydliga besvär. Det är också vanligt att mensen blir mer oregelbunden innan den till slut upphör. [1][2]

Om du vill läsa mer om hela övergången, från tidiga tecken till tiden efter sista mensen, finns vår samlade guide om klimakteriet.

När börjar förklimakteriet?

Förklimakteriet börjar ofta någon gång under 40-årsåldern, men det varierar mycket från person till person. En del märker förändringar redan i slutet av 30-årsåldern, medan andra inte får tydliga symtom förrän närmare 50. NHS beskriver att menopaus och perimenopaus ofta påverkar kvinnor mellan 45 och 55 års ålder, men att det också kan ske tidigare. [3]

Det går inte alltid att peka ut exakt när förklimakteriet börjar. Ofta ser man mönstret först i efterhand, när mensen blivit mer oregelbunden eller andra symtom har återkommit under en längre tid.

Förklimakteriet och menopaus: vad är skillnaden?

Det är lätt att blanda ihop begreppen. Förklimakteriet är tiden innan mensen upphör helt. Menopaus är själva tidpunkten för den sista mensen. Du vet vanligtvis först i efterhand att du har haft din sista mens, eftersom menopaus brukar räknas när det har gått tolv månader utan mens.

Klimakteriet används ofta som ett bredare ord för hela perioden runt menopaus: tiden före, under och efter att mensen upphör. Det är därför många säger “klimakteriet” även när de egentligen menar förklimakteriet.

Vanliga tecken på förklimakteriet

Förklimakteriet kan se olika ut. Vissa får framför allt förändrad mens, medan andra först märker sömnproblem, humörsvängningar eller värmevallningar. Här är några vanliga tecken.

Oregelbunden mens

Oregelbunden mens är ett av de vanligaste tecknen på att kroppen är på väg in i förklimakteriet. Mensen kan komma oftare än tidigare, hoppa över någon månad eller bli mer svår att förutsäga. Blödningen kan också ändra karaktär och bli rikligare, svagare, kortare eller längre. [1][4]

Det är vanligt att menscykeln varierar, men om du får långvariga eller besvärande blödningar bör du kontakta vården. Det gäller också om du får blödning efter att mensen har varit borta i minst ett år. [4]

Läs mer i vår guide om mens i klimakteriet.

Värmevallningar

Värmevallningar kan börja redan under förklimakteriet. De känns ofta som en plötslig våg av värme i kroppen, särskilt i ansikte, hals och bröst. Ibland följs de av svettning, hjärtklappning eller en känsla av obehag. [1][2]

För vissa kommer vallningarna sällan och är lätta att hantera. För andra kommer de flera gånger per dag eller stör nattsömnen. När värmevallningar påverkar sömn, arbete eller vardag kan det vara bra att söka hjälp.

Du kan läsa mer i vår artikel om värmevallningar i klimakteriet.

Nattliga svettningar

Nattliga svettningar är nära kopplade till värmevallningar. Du kan vakna varm, svettig eller behöva byta nattkläder och sängkläder. Om det händer ofta kan sömnen bli splittrad, vilket i sin tur kan påverka energi, tålamod, koncentration och humör. [1][2]

Ibland är det inte svettningen i sig som känns mest besvärande, utan följderna av att aldrig riktigt få sova ostört.

Sömnproblem

Sömnproblem är vanligt under förklimakteriet och klimakteriet. Det kan handla om att du har svårt att somna, vaknar ofta, vaknar för tidigt eller känner dig trött trots att du legat i sängen länge. [1][2][3]

Hormonsvängningar kan spela in, men sömnen påverkas också av stress, nattliga svettningar, oro och andra livsfaktorer. Eftersom sömnen påverkar så mycket annat kan den vara en viktig del att börja med om du vill förstå dina symtom.

Läs mer om orsaker och lindring i vår guide om sömnproblem i klimakteriet.

Humörsvängningar, oro och irritation

Under förklimakteriet kan humöret kännas mer svängigt än tidigare. Vissa blir lättare irriterade, mer känsliga, oroliga eller nedstämda. Förändringarna kan komma samtidigt som sömnproblem, vilket ofta förstärker känslan av att inte riktigt känna igen sig själv. [1][2][5]

Det betyder inte att alla psykiska symtom beror på hormoner. Stress, belastning, livssituation, sömnbrist och tidigare psykisk ohälsa kan också spela roll. Om oro, nedstämdhet eller ångest påverkar vardagen bör du ta det på allvar och söka stöd.

Du kan läsa mer i vår artikel om humörsvängningar i klimakteriet.

Hjärndimma och sämre koncentration

Hjärndimma kan kännas som att tankarna går långsammare, att det är svårare att hitta ord eller att minnet inte fungerar lika smidigt som tidigare. Socialstyrelsen lyfter hjärndimma som ett besvär som kan förekomma i samband med klimakteriebesvär. [5]

Det kan vara obehagligt, särskilt om du är van vid att ha bra fokus. Ofta påverkas hjärndimma av flera saker samtidigt: hormonsvängningar, sömnbrist, stress och mental belastning.

Läs mer i vår guide om hjärndimma i klimakteriet.

Torra slemhinnor

Torra och sköra slemhinnor kan komma smygande under förklimakteriet eller bli tydligare senare i klimakteriet. Det kan kännas som sveda, klåda, irritation, torrhet eller smärta vid sex. [1][2]

Besvären beror på att slemhinnorna i slidan och urinvägarna påverkas när östrogennivåerna förändras. Om torrheten påverkar sexlivet eller vardagen finns det hjälp att få, till exempel glidmedel, vaginal fuktgel eller lokal behandling beroende på symtom.

Läs mer om vaginal atrofi och hur torra slemhinnor kan påverka kroppen.

Förändrat sexliv

Förklimakteriet kan påverka sexlivet på flera sätt. Vissa märker minskad lust, andra får svårare att bli lubrikerade eller upplever att sex känns annorlunda. Om torra slemhinnor gör sex obehagligt kan lusten minska som en naturlig reaktion. [1][2]

Det är viktigt att inte se förändrad lust som ett isolerat problem. Sömn, stress, relation, kroppskänsla, smärta och hormonförändringar kan alla påverka. Det finns ofta mer att göra än att bara “vänta ut” besvären.

Här kan du läsa mer om sexlivet under klimakteriet och hur du kan hantera torrhet.

Urinvägsbesvär

Eftersom slemhinnorna i urinvägarna också påverkas av östrogen kan vissa få mer urinvägsbesvär. Det kan handla om sveda, täta trängningar, att behöva kissa oftare eller återkommande urinvägsinfektioner. [1][2]

Urinvägsbesvär kan ibland hänga ihop med torra slemhinnor i underlivet. Om du ofta får sveda, trängningar eller misstänker urinvägsinfektion bör du kontakta vården.

Läs mer i vår artikel om urinvägsbesvär i klimakteriet.

Viktförändringar och mer fett runt magen

Många märker att kroppen förändras under åren runt klimakteriet. Fett kan lättare samlas runt magen och midjan, och vikten kan bli svårare att påverka än tidigare. 1177 beskriver att fettfördelningen kan förändras under klimakteriet. [1]

Det handlar sällan bara om hormoner. Ålder, muskelmassa, stress, sömn, kost och fysisk aktivitet spelar också roll. Därför är det ofta mer hjälpsamt att fokusera på långsiktiga vanor än på snabba lösningar.

Läs mer i vår artikel om viktökning i klimakteriet och fett runt magen. Du kan också läsa om kost i klimakteriet och träning i klimakteriet.

Hur vet man att det är förklimakteriet?

Det finns inget enkelt test som alltid kan säga exakt var du befinner dig i förklimakteriet. Ofta utgår man från ålder, mensmönster och symtom. Om mensen börjar förändras samtidigt som du får typiska klimakteriesymtom kan det tala för att du är i förklimakteriet. [1][2]

Blodprov kan ibland användas i särskilda situationer, men hormonnivåerna kan svänga mycket under förklimakteriet. Därför kan ett enskilt prov vara svårt att tolka. Om du är osäker, har besvärande symtom eller är yngre än förväntat bör du prata med vården.

Kan man bli gravid i förklimakteriet?

Ja, det kan fortfarande vara möjligt att bli gravid under förklimakteriet så länge ägglossning fortfarande sker. Även om mensen är oregelbunden betyder det inte automatiskt att fertiliteten är helt borta.

Om du inte vill bli gravid är det därför viktigt att fortsätta använda preventivmedel tills du fått individuell rådgivning från vården. Om du däremot försöker bli gravid och har oregelbunden mens under flera månader, särskilt om du är över 35 år, rekommenderar 1177 att du kontaktar vården. [4]

Vad kan hjälpa vid förklimakteriet?

Vad som hjälper beror på vilka symtom du har och hur mycket de påverkar din vardag. För vissa räcker kunskap, anpassade rutiner och egenvård. Andra behöver medicinsk behandling.

Följ dina symtom

Eftersom symtomen kan komma och gå är det ofta hjälpsamt att följa dem under några månader. Skriv gärna ner mensdatum, sömn, vallningar, humör, stressnivå, sexuell smärta, urinvägsbesvär och andra förändringar du märker.

Det kan göra det lättare att se mönster. Det kan också hjälpa om du senare söker vård, eftersom du då kan beskriva mer konkret vad som händer i kroppen.

Prioritera sömn och återhämtning

Sömnbrist kan förstärka många andra symtom, som hjärndimma, irritation, oro, trötthet och minskad sexlust. Om sömnen påverkas av nattliga svettningar eller vallningar kan det vara extra viktigt att söka hjälp i tid.

Regelbundna sömnrutiner, sval sovmiljö, mindre alkohol, mindre sena koffeinintag och återhämtning under dagen kan hjälpa vissa. Om besvären är tydliga kan medicinsk rådgivning behövas.

Styrketräning och vardagsrörelse

Fysisk aktivitet kan bidra till bättre sömn, starkare muskler, stabilare vikt och bättre psykiskt mående. Styrketräning är särskilt värdefullt under åren runt klimakteriet eftersom muskelmassa och skelettstyrka blir viktigare med åldern.

Det behöver inte vara avancerat. Regelbunden rörelse, promenader, styrkeövningar och vardagsaktivitet kan göra stor skillnad över tid. Läs mer i vår guide om träning i klimakteriet.

Ta torra slemhinnor på allvar

Torra slemhinnor kan påverka både vardag och sexliv. Det är vanligt att försöka stå ut, men besvären går ofta att lindra. Glidmedel kan hjälpa vid sex, medan vaginal fuktgel eller lokal behandling kan vara aktuellt vid mer återkommande torrhet, sveda eller irritation. [6]

Om du misstänker vaginal atrofi kan du läsa mer i vår artikel om vaginal atrofi.

Medicinsk behandling vid tydliga besvär

Vid besvär som påverkar vardagen kan behandling vara aktuell. 1177 beskriver att läkemedel kan användas vid klimakteriebesvär, både vid allmänna symtom som vallningar och vid lokala besvär i slidan. [6]

Socialstyrelsen har också tagit fram nationella riktlinjer för vård vid klimakteriebesvär, vilket visar att dessa besvär bör tas på allvar och att vården ska kunna erbjuda information, rådgivning och behandling utifrån behov. [5]

Läs mer i vår guide om hormonbehandling vid klimakteriet.

När bör man söka vård?

Du bör söka vård om symtomen påverkar din livskvalitet, sömn, sexliv, relation, arbete eller psykiska hälsa. Du ska inte behöva stå ut med besvär bara för att förklimakteriet är en naturlig fas.

Kontakta vården om du har:

  • mycket kraftiga, långdragna eller besvärande blödningar
  • blödning efter sex
  • blödning efter att mensen har varit borta i minst ett år
  • oregelbunden mens och försöker bli gravid, särskilt om du är över 35 år
  • utebliven mens före 45 års ålder utan tydlig förklaring
  • svåra värmevallningar eller nattliga svettningar
  • sömnproblem som påverkar vardagen
  • nedstämdhet, oro eller ångest som inte går över
  • smärta vid sex, sveda eller återkommande underlivsbesvär
  • återkommande urinvägsbesvär

1177 rekommenderar kontakt med vården vid bland annat blödning efter att mensen varit borta i minst ett år, besvärande oregelbunden mens och utebliven mens före 45 års ålder. [4]

Sammanfattning

Förklimakteriet är perioden innan mensen upphör helt. Det är en hormonell övergångsfas där mensen ofta blir oregelbunden och symtom som värmevallningar, nattliga svettningar, sömnproblem, humörsvängningar, hjärndimma, torra slemhinnor och förändrat sexliv kan uppstå.

Besvären varierar mycket från person till person. Vissa märker bara små förändringar, medan andra påverkas tydligt i vardagen. Om symtomen stör sömn, sexliv, psykiskt mående eller livskvalitet finns det hjälp att få.

För en bredare översikt kan du läsa mer om klimakteriet, eller gå vidare till vår guide om vanliga symtom i klimakteriet.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Klimakteriet
  2. ↑ 1177. Klimakteriebesvär
  3. ↑ NHS. Menopause and perimenopause
  4. ↑ 1177. Oregelbunden eller utebliven mens
  5. ↑ Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer: klimakteriebesvär – information till patienter
  6. ↑ 1177. Läkemedel vid klimakteriebesvär