Mens i klimakteriet oregelbundna blödningar sista mensen och när du bör söka vård

Mens i klimakteriet kan förändras på många sätt. Den kan komma tätare, mer sällan, bli rikligare, svagare, kortare, längre eller hoppa över flera månader. För många är just förändrad mens ett av de första tecknen på att kroppen är på väg in i klimakteriet. ^[1][2]

Det kan vara svårt att veta vad som är normalt och när en blödning bör kontrolleras. Oregelbunden mens är vanligt under förklimakteriet, men alla blödningar ska inte automatiskt förklaras med hormoner. Särskilt viktigt är det att söka vård om du får en blödning efter att mensen har varit borta i minst ett år. ^[1][2][3]

I den här guiden går vi igenom hur mensen kan förändras i klimakteriet, vad som händer runt sista mensen, när graviditet fortfarande är möjlig och vilka blödningar som bör bedömas av vården.

Vad händer med mensen i klimakteriet?

Under åren runt klimakteriet förändras äggstockarnas hormonproduktion. Framför allt börjar nivåerna av östrogen och progesteron svänga mer än tidigare. Eftersom dessa hormoner styr menscykeln kan blödningarna bli mer oförutsägbara. ^[1][2]

Det är vanligt att mensen först blir oregelbunden innan den upphör helt. Ibland kommer mensen oftare än vanligt, ibland mer sällan. Vissa får kraftigare blödningar, andra får mindre blödningar eller bara korta perioder med spotting.

Förändringarna kan pågå under flera år. Det är därför vanligt att först märka en förändrad menscykel och senare få andra symtom i klimakteriet, som värmevallningar, sömnproblem, humörsvängningar eller torra slemhinnor.

Förklimakteriet: när mensen börjar förändras

Förklimakteriet är perioden innan mensen upphör helt. Under den här tiden kan mensen fortfarande komma, men cykeln blir ofta mer oregelbunden. Det kan vara svårt att förutsäga när nästa blödning kommer eller hur kraftig den blir. ^[1][4]

En del får kortare cykler, till exempel att mensen kommer oftare än tidigare. Andra får längre cykler och kan gå flera månader utan mens. Det kan också växla: först tätare blödningar, sedan längre uppehåll.

Om du vill förstå de tidiga tecknen mer i detalj kan du läsa vår guide om förklimakteriet.

Vanliga förändringar i mensen under klimakteriet

Alla får inte samma blödningsmönster. Vissa märker bara små förändringar, medan andra får tydligt annorlunda mens under flera år.

Mensen kommer oftare

En del får kortare menscykel under förklimakteriet. Det kan kännas som att mensen knappt hinner ta slut innan nästa blödning kommer. Detta kan bero på att ägglossningen och hormonbalansen blir mer oregelbunden.

Tätare blödningar kan vara en del av klimakterieövergången, men om de är återkommande, rikliga eller besvärande bör du kontakta vården. 1177 rekommenderar att du söker vård om du har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar. ^[1]

Mensen kommer mer sällan

Det är också vanligt att mensen kommer mer sällan. Du kan hoppa över en månad, sedan få mens igen, och därefter ha ett längre uppehåll. Detta kan fortsätta tills mensen till slut upphör helt.

Ett längre uppehåll betyder inte alltid att mensen är slut för gott. Om du får en blödning igen efter några månader utan mens kan det fortfarande vara en del av förklimakteriet. Däremot bör blödning efter ett helt år utan mens alltid bedömas av vården. ^[1][2][3]

Rikligare mens

Vissa får rikligare mens än tidigare. Det kan innebära att du blöder mer, behöver byta mensskydd oftare eller får större koagler. Ibland blir mensen också längre än vanligt.

Rikligare blödningar kan förekomma under klimakterieövergången, men kraftiga eller långdragna blödningar bör inte ignoreras. Du bör särskilt söka vård om blödningen påverkar din vardag, gör dig trött, ger yrsel eller gör att du misstänker järnbrist.

Svagare mens

För andra blir mensen svagare. Den kan vara kortare, ljusare eller mer likna spotting än en vanlig mens. Det kan också komma bruna flytningar eller små blödningar i slutet av cykeln.

Svagare blödningar är ofta mindre oroande om de kommer i samband med en fortfarande pågående men oregelbunden menscykel. Men om du har varit utan mens i minst ett år räknas även en liten blödning, spotting eller brun flytning som något som bör kontrolleras. ^[3]

Spotting mellan menstruationer

Spotting betyder småblödningar mellan menstruationerna. Det kan förekomma när hormonerna svänger, men kan också bero på andra saker, som polyper, myom, infektion, preventivmedel, sköra slemhinnor eller förändringar i livmoderslemhinnan.

Om spotting återkommer, kommer efter sex eller uppstår när mensen egentligen har upphört bör du kontakta vården för bedömning. ^[1][3]

Vad räknas som menopaus?

Menopaus betyder den sista mensen. Du vet oftast först i efterhand att du har haft din menopaus, eftersom den brukar räknas när det har gått tolv månader utan mens.

Klimakteriet är ett bredare begrepp och omfattar tiden före, under och efter menopaus. Det är därför du kan ha klimakteriebesvär både medan mensen fortfarande kommer och efter att mensen har upphört. ^[1][5]

Besvär som värmevallningar, sömnproblem och humörsvängningar kan alltså börja innan den sista mensen.

Blödning efter menopaus

Blödning efter menopaus betyder blödning som kommer efter att du har varit utan mens i minst ett år. Det ska alltid tas på allvar och bedömas av vården, även om blödningen är liten, bara kommer en gång eller mest ser ut som rosa, brun eller blodblandad flytning. ^[1][3]

NHS betonar att postmenopausal blödning oftast inte är allvarlig, men att den kan vara ett tecken på cancer och därför bör undersökas. Tidig upptäckt gör eventuell allvarlig sjukdom lättare att behandla. ^[3]

Det finns många möjliga orsaker till blödning efter menopaus, till exempel sköra slemhinnor, polyper, läkemedel, hormonbehandling eller förändringar i livmodern. Men eftersom orsaken inte går att veta utan undersökning bör du inte avvakta om du blöder efter ett år utan mens.

Kan torra slemhinnor ge blödning?

Ja, torra och sköra slemhinnor kan ibland ge småblödningar, särskilt efter vaginalt sex eller annan friktion. När östrogennivåerna minskar kan slemhinnorna i slidan bli tunnare, torrare och mer lättirriterade. ^[5][6]

Detta kan hänga ihop med vaginal atrofi. Symtom kan vara sveda, klåda, torrhet, skörhet, smärta vid sex och ibland små sprickor eller blödningar.

Även om torra slemhinnor kan vara en möjlig förklaring ska blödning efter menopaus ändå bedömas av vården. Det gäller också om du får återkommande blödning efter sex.

Mens, klimakteriet och sexlivet

Förändrade blödningar kan påverka sexlivet, särskilt om du känner dig osäker på när mensen kommer eller om du får småblödningar efter samlag. Samtidigt kan torra slemhinnor och smärta vid sex göra att lusten minskar. ^[5][6]

Om sex börjar göra ont är det vanligt att kroppen drar sig undan. Det är inte ett tecken på att något är fel med dig, utan en naturlig reaktion på obehag. Det finns hjälp, bland annat glidmedel, vaginal fuktgel och lokal behandling vid torra slemhinnor.

Läs mer om sexlivet under klimakteriet och torrhet.

Kan man bli gravid när mensen är oregelbunden?

Ja, det kan fortfarande vara möjligt att bli gravid under förklimakteriet så länge ägglossning fortfarande sker. Oregelbunden mens betyder inte automatiskt att fertiliteten är borta.

Det kan vara lätt att tro att graviditet inte längre är möjlig när mensen börjar hoppa över månader, men ägglossning kan fortfarande ske ibland. Om du inte vill bli gravid bör du därför fortsätta använda preventivmedel tills du fått individuell rådgivning från vården.

1177 rekommenderar att du kontaktar vården om du har oregelbunden mens och har försökt bli gravid i flera månader, särskilt om du är över 35 år. ^[2]

Kan hormonbehandling påverka blödningar?

Ja, hormonbehandling kan påverka blödningsmönstret. Vilken typ av blödning som kan uppstå beror på vilken behandling du använder, om du har livmodern kvar, om behandlingen är cyklisk eller kontinuerlig och hur länge du har använt den.

Vid systemisk hormonbehandling behöver personer som har livmodern kvar vanligtvis ett tillägg av gestagen eller liknande hormon för att skydda livmoderslemhinnan. Behandlingen ska anpassas individuellt av vården. ^[6]

Om du får oväntade, långvariga eller kraftiga blödningar under hormonbehandling bör du kontakta vården. Läs mer i vår guide om hormonbehandling vid klimakteriet.

Mensvärk och smärta i klimakteriet

En del får mer mensvärk eller annorlunda smärta i samband med blödningar under klimakterieövergången. Det kan bero på hormonella svängningar, men även på andra orsaker som myom, polyper, endometrios, infektion eller förändringar i livmodern.

1177 rekommenderar att du söker vård om du får mer ont än tidigare i samband med blödningar eller om du har ont eller obehag i nedre delen av magen. ^[1]

Ny, kraftig eller ensidig smärta ska inte avfärdas som klimakteriet utan bör bedömas.

Utebliven mens före 45 års ålder

Om mensen upphör tidigt är det viktigt att söka vård. 1177 rekommenderar att du kontaktar vården om du är under 45 år och mensen inte har kommit alls de senaste sex månaderna och du vet att du inte är gravid. ^[2]

Socialstyrelsen har också lyft vikten av att vården blir bättre på att upptäcka personer under 45 år där menstruationerna oförklarligt uteblivit, eftersom det kan handla om prematur menopaus. ^[7]

Tidig menopaus kan påverka hälsan på flera sätt och bör bedömas medicinskt. Det kan finnas behov av utredning, rådgivning och behandling.

Hur vet man om mensen är oregelbunden?

En regelbunden mens kommer ungefär med samma intervall varje cykel, ofta runt var fjärde vecka, även om variationer är vanliga. Oregelbunden mens betyder att mensen inte kommer regelbundet eller att cykellängden varierar tydligt. ^[8]

Under klimakterieövergången kan oregelbunden mens visa sig genom att:

• mensen kommer tätare än tidigare
• mensen kommer mer sällan
• du hoppar över en eller flera månader
• blödningen blir rikligare
• blödningen blir svagare
• mensen varar längre än vanligt
• mensen blir kortare än vanligt
• du får spotting mellan menstruationerna

Det kan vara hjälpsamt att följa blödningarna i en kalender eller app. Skriv ner datum, mängd, smärta, spotting, blödning efter sex och andra symtom. Det gör det lättare att se mönster och att beskriva besvären om du söker vård.

Vad kan du göra själv?

Du kan inte styra hormonförändringarna helt, men du kan göra vissa saker för att få bättre överblick och minska oro kring blödningarna.

Följ blödningsmönstret

Skriv ner när blödningen börjar och slutar, hur kraftig den är och om du har smärta. Anteckna också om blödningen kommer efter sex eller efter ett längre uppehåll.

Detta kan hjälpa både dig och vården att avgöra om blödningarna följer ett vanligt klimakteriemönster eller behöver utredas.

Var uppmärksam på järnbrist

Om du blöder mycket kan du bli trött, yr, andfådd vid ansträngning eller känna dig svag. Det kan bero på järnbrist eller blodbrist. Om du misstänker detta bör du kontakta vården.

Använd skydd som passar förändrade blödningar

När mensen blir oförutsägbar kan det vara praktiskt att ha mensskydd tillgängligt oftare än tidigare. Vissa tycker att trosskydd, menskopp, bindor eller periodtrosor gör vardagen enklare under perioder med spotting eller oregelbundna blödningar.

Sök hjälp vid oro

Om du känner dig osäker på om en blödning är normal är det bättre att fråga vården. Det gäller särskilt om du är äldre, om blödningen är ny eller om mensen varit borta länge.

När bör man söka vård?

Du bör söka vård om blödningarna är täta, långa, rikliga, oregelbundna eller påverkar vardagen. Du bör också kontakta vården om blödningarna kommer tillbaka efter ett uppehåll på ett år. ^[1][2]

Sök vård om du:

• får blödning efter att mensen varit borta i minst ett år
• har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar
• får blödning efter vaginalt sex
• får mer ont än tidigare i samband med blödningar
• har ont eller obehag i nedre delen av magen
• är 54–55 år eller äldre och får oregelbundna blödningar
• är under 45 år och mensen har uteblivit i sex månader utan graviditet
• har oregelbunden mens och försökt bli gravid i flera månader, särskilt om du är över 35 år
• blöder mycket och känner dig trött, yr eller svag

Du bör söka akut vård om du blöder mycket kraftigt, blir svimfärdig, får svår smärta eller känner dig allmänpåverkad.

Sammanfattning

Mens i klimakteriet kan bli oregelbunden, rikligare, svagare, tätare eller mer sällan förekommande. Detta är vanligt under förklimakteriet, när hormonerna svänger och kroppen närmar sig menopaus.

Samtidigt är det viktigt att vara uppmärksam på blödningar som bör bedömas. Blödning efter att mensen varit borta i minst ett år ska alltid kontrolleras. Det gäller även små blödningar, spotting eller bruna flytningar.

Om du har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar, blödning efter sex eller mer smärta än tidigare bör du kontakta vården. Du kan också läsa vidare om klimakteriet symtom, förklimakteriet och hormonbehandling vid klimakteriet.