Hormonbehandling i klimakteriet

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Hormonbehandling vid klimakteriet kan vara ett effektivt alternativ för den som har besvär som påverkar vardagen. Behandlingen används framför allt vid värmevallningar, svettningar och sömnproblem, men kan också vara aktuell vid torra och sköra slemhinnor i underlivet. [1][2]

Det medicinska namnet är ofta menopausal hormonbehandling, förkortat MHT. På engelska används ofta HRT, hormone replacement therapy. Behandlingen innebär att kroppen får tillskott av hormoner, vanligtvis östrogen och ibland även gestagen eller progesteronliknande hormon beroende på om livmodern finns kvar. [2][3]

Hormonbehandling passar inte alla, men för många kan den ge tydlig lindring. Det viktigaste är att behandlingen anpassas efter symtom, ålder, hälsa, tidigare sjukdomar och personliga riskfaktorer. Vill du först läsa en bredare introduktion finns vår samlade guide om klimakteriet.

Vad är hormonbehandling vid klimakteriet?

Hormonbehandling vid klimakteriet innebär att man behandlar besvär som beror på minskade eller svängande hormonnivåer. Framför allt handlar det om östrogen, ett hormon som påverkar slemhinnor, temperaturreglering, sömn, urinvägar, skelett och flera andra delar av kroppen. [1][4]

När östrogennivåerna minskar kan kroppen reagera med symtom som värmevallningar, nattliga svettningar, sömnproblem, torra slemhinnor, smärta vid sex, urinvägsbesvär och förändrat mående. Du kan läsa mer om helheten i vår guide om vanliga symtom i klimakteriet.

Hormonbehandling kan delas in i två huvudtyper: systemisk behandling och lokal behandling. Systemisk behandling påverkar hela kroppen och används framför allt vid vallningar, svettningar och sömnproblem. Lokal behandling verkar främst i slidan och underlivet och används vid torra slemhinnor, sveda, klåda eller smärta vid sex. [2][3]

Systemisk hormonbehandling

Systemisk hormonbehandling innebär att hormonet tas upp i kroppen och påverkar flera organ och vävnader. Den kan ges som till exempel tablett, plåster, gel eller spray. Vilken form som passar bäst beror på symtom, riskfaktorer, preferenser och medicinsk bedömning. [2][3]

Den här typen av behandling används främst vid mer allmänna klimakteriebesvär, som värmevallningar, svettningar och sömnproblem. 1177 beskriver att läkemedel vid klimakteriebesvär kan lindra svettningar och värmevallningar, och att sömnen ofta också blir bättre när dessa besvär minskar. [2]

Systemisk behandling kan vara särskilt relevant om besvären påverkar livskvaliteten, till exempel om du vaknar ofta på natten, har kraftiga vallningar eller känner att vardagen begränsas av klimakteriesymtom.

Lokal hormonbehandling

Lokal hormonbehandling används vid besvär i slidan och underlivet. Det kan handla om torra slemhinnor, sveda, klåda, irritation, smärta vid sex eller skörhet i slidans slemhinna. Lokal behandling verkar främst där den används och ger vanligtvis mycket lägre påverkan på resten av kroppen än systemisk behandling. [2][3]

Läkemedelsverket skriver att lokal östrogenbehandling mot torra slemhinnor kan rekommenderas till de flesta. [3]

Om du har sveda, torrhet eller smärta vid sex kan det vara bra att läsa mer om vaginal atrofi. Du kan också läsa vår artikel om sexlivet under klimakteriet och hur du kan hantera torrhet.

Vilka symtom kan hormonbehandling hjälpa mot?

Hormonbehandling kan hjälpa vid flera klimakteriebesvär, men rätt behandling beror på vilka symtom du har. Systemisk hormonbehandling används inte på samma sätt som lokal behandling, och det är viktigt att skilja på besvär som påverkar hela kroppen och besvär som främst sitter i underlivet.

Värmevallningar

Värmevallningar är ett av de vanligaste skälen till hormonbehandling. De kan kännas som plötsliga vågor av hetta, ofta i ansikte, hals och bröst. Ibland följs de av svettning, hjärtklappning eller en känsla av oro i kroppen. [1][4]

Om vallningarna är återkommande, kraftiga eller påverkar arbete, sömn eller vardag kan hormonbehandling vara ett alternativ efter individuell bedömning. Läs mer om värmevallningar i klimakteriet.

Nattliga svettningar

Nattliga svettningar kan störa sömnen och göra att du vaknar varm, svettig eller behöver byta nattkläder. Om detta händer ofta kan trötthet, hjärndimma och humörsvängningar bli följden. [1][4]

Systemisk hormonbehandling kan hjälpa många med svettningar och vallningar, vilket i sin tur kan förbättra sömnen. [2]

Sömnproblem

Sömnproblem i klimakteriet beror ofta på nattliga vallningar och svettningar, men kan också påverkas av oro, stress, humörförändringar och andra kroppsliga besvär. När hormonbehandling minskar vallningar och svettningar kan sömnen ofta förbättras. [2]

Du kan läsa mer om detta i vår artikel om sömnproblem i klimakteriet.

Torra slemhinnor

Torra slemhinnor i slidan kan ge sveda, klåda, irritation, små sprickor och smärta vid sex. Besvären beror ofta på att slemhinnorna blir tunnare och skörare när östrogennivåerna minskar. [1][2]

Vid lokala besvär är lokal östrogenbehandling ofta mer relevant än systemisk behandling. Glidmedel och vaginal fuktgel kan också hjälpa, särskilt vid sexuell torrhet.

Urinvägsbesvär

Klimakteriet kan också påverka urinvägarna. Vissa får sveda, täta trängningar, återkommande urinvägsinfektioner eller en känsla av att behöva kissa oftare. Det kan hänga ihop med torra och sköra slemhinnor i området runt slidan och urinröret. [1][4]

Lokal behandling kan vara aktuell om urinvägsbesvären hänger ihop med östrogenbrist i slemhinnorna. Läs mer i vår artikel om urinvägsbesvär i klimakteriet.

Humör, ledvärk och livskvalitet

Socialstyrelsen lyfter att hormonell behandling för många är en effektiv vårdinsats vid klimakteriebesvär, och att behandlingen kan lindra symtom som vallningar men även andra besvär, beroende på individens situation. [5]

Humörsvängningar, nedstämdhet, ledvärk och hjärndimma kan ibland hänga ihop med klimakteriet, men de kan också ha andra orsaker. Därför är det viktigt att få en helhetsbedömning om besvären är tydliga eller långvariga. Läs gärna mer om humörsvängningar i klimakteriet, ledvärk i klimakteriet och hjärndimma i klimakteriet.

Vem kan få hormonbehandling?

Hormonbehandling kan vara aktuell om klimakteriebesvären påverkar livskvaliteten negativt. Läkemedelsverket skriver att menopausal hormonbehandling är effektivt och kan rekommenderas om besvären påverkar livskvaliteten negativt, men att en individuell nytta-riskbedömning alltid ska göras. [3]

Det betyder att behandlingen inte bara avgörs av vilka symtom du har. Vården behöver också väga in ålder, tid sedan menopaus, tidigare sjukdomar, ärftlighet, läkemedel, rökning, blodtryck, risk för blodpropp och andra faktorer.

Region Stockholms Janusinfo anger att hormonbehandling i klimakteriet bör erbjudas till kvinnor yngre än 60 år eller kortare än 10 år efter menopaus om de har symtom på östrogenbrist som påverkar livskvaliteten negativt. [6]

Vem bör vara extra försiktig?

Hormonbehandling passar inte alla. Vissa behöver undvika behandlingen helt, medan andra kan behöva särskild bedömning, annan behandlingsform eller tätare uppföljning.

Du behöver alltid individuell medicinsk bedömning om du till exempel har eller har haft:

  • bröstcancer eller annan hormonberoende cancer
  • blodpropp
  • stroke eller hjärt-kärlsjukdom
  • leversjukdom
  • oförklarliga underlivsblödningar
  • hög risk för blodpropp eller vissa ärftliga riskfaktorer
  • migrän med aura eller andra tillstånd där hormonbehandling kräver särskild bedömning

Det betyder inte att alla med riskfaktorer automatiskt saknar alternativ. Men behandlingen ska inte startas utan medicinsk genomgång. Om du är osäker är det bäst att boka tid hos vården och gå igenom din situation.

Östrogen, gestagen och livmodern

Vilken hormonbehandling som används beror bland annat på om du har livmodern kvar. Om livmodern finns kvar behövs vanligtvis ett skyddande tillägg av gestagen eller liknande hormon tillsammans med östrogen, eftersom östrogen ensamt kan påverka livmoderslemhinnan. [3][6]

Om livmodern är bortopererad kan behandlingen i många fall bestå av östrogen utan gestagentillägg. Det finns dock undantag, till exempel vid vissa medicinska tillstånd, så behandlingen ska alltid anpassas av vården.

Det här är en av anledningarna till att hormonbehandling inte bör väljas på egen hand. Samma symtom kan behöva olika behandling beroende på kropp, sjukdomshistoria och individuella risker.

Olika former av hormonbehandling

Hormonbehandling kan ges på flera sätt. Det finns ingen form som är bäst för alla. Valet beror på symtom, riskprofil, preferenser och vad du tycker fungerar i vardagen.

Tabletter

Tabletter tas via munnen och är en vanlig behandlingsform. De kan passa vissa, men är inte alltid det bästa alternativet för den som har ökad risk för blodpropp eller andra riskfaktorer. Vården bedömer vad som är lämpligt.

Plåster

Hormonplåster sätts på huden och byts enligt ordination. Eftersom hormonet tas upp genom huden kan plåster vara ett alternativ för vissa som inte bör ta östrogen via tablett.

Gel eller spray

Gel eller spray appliceras på huden och tas upp genom huden. Det kan vara ett flexibelt alternativ för vissa, men kräver att behandlingen används regelbundet och enligt instruktion.

Lokal vaginal behandling

Lokal behandling kan ges som vaginaltablett, kräm, ring eller andra lokala beredningar beroende på vad som finns tillgängligt och vad vården rekommenderar. Den används främst vid torrhet, sveda, klåda, smärta vid sex och ibland urinvägsnära besvär. [2][3]

Fördelar med hormonbehandling

Den största fördelen är att hormonbehandling kan minska besvär som påverkar livskvaliteten. För många handlar det inte bara om att få färre vallningar, utan om att sova bättre, orka mer, fungera bättre i vardagen och känna igen sig själv igen.

Möjliga fördelar kan vara:

  • färre och mildare värmevallningar
  • mindre nattliga svettningar
  • bättre sömn när vallningar och svettningar minskar
  • mindre torra och sköra slemhinnor vid lokal behandling
  • mindre smärta vid sex om besvären beror på torrhet
  • bättre livskvalitet vid uttalade klimakteriebesvär
  • positiv effekt på skelettet under behandling hos vissa

NHS beskriver att HRT kan lindra klimakteriesymtom och hjälpa till att förebygga osteoporos hos vissa, men att fördelar och risker behöver vägas individuellt. [7]

Risker och biverkningar

Hormonbehandling kan också ge biverkningar och risker. Därför ska behandlingen alltid föregås av individuell bedömning och följas upp regelbundet.

Möjliga biverkningar kan vara:

  • bröstspänningar
  • illamående
  • huvudvärk
  • humörpåverkan
  • mellanblödningar eller blödningsförändringar
  • vätskeretention eller svullnadskänsla

Riskerna beror på flera faktorer, bland annat ålder, när behandlingen startas, behandlingsform, dos, om gestagen behövs, tidigare sjukdomar och individuell riskprofil. NHS beskriver att fördelarna med HRT ofta överväger riskerna för många, men att riskerna varierar mellan olika personer och behandlingsformer. [7]

Om du får oväntade blödningar, bröstförändringar, bröstsmärta, andfåddhet, bensvullnad, kraftig huvudvärk eller symtom som oroar dig ska du kontakta vården.

Hur länge kan man använda hormonbehandling?

Det finns ingen exakt behandlingstid som passar alla. Behandlingen bör användas så länge nyttan överväger riskerna och följas upp regelbundet. Målet är ofta lägsta effektiva dos, anpassad behandlingstid och individuellt val av behandlingsform. [3][6]

Vissa behöver behandling under en kortare period, medan andra har besvär längre. Det viktiga är att inte fortsätta slentrianmässigt utan uppföljning, men inte heller avsluta för tidigt om besvären fortfarande påverkar livskvaliteten och behandlingen bedöms lämplig.

Kan man börja med hormonbehandling i förklimakteriet?

Ja, hormonbehandling kan ibland vara aktuell redan under förklimakteriet, om symtomen är tydliga och påverkar vardagen. Men behandlingen behöver anpassas efter om mensen fortfarande kommer, hur blödningsmönstret ser ut och om livmodern finns kvar.

Under förklimakteriet kan hormonerna svänga kraftigt, och mensen kan vara oregelbunden. Därför är det extra viktigt att vården bedömer både symtom och blödningar innan behandling väljs. Läs mer om detta i vår artikel om mens i klimakteriet.

Hormonbehandling och vikt

Många undrar om hormonbehandling gör att man går upp i vikt. Viktförändringar under klimakteriet beror ofta på flera faktorer samtidigt: hormonförändringar, ålder, muskelmassa, sömn, stress, kost och fysisk aktivitet. 1177 beskriver att fettfördelningen kan förändras under klimakteriet. [1]

Hormonbehandling är inte en viktminskningsbehandling. Däremot kan bättre sömn och färre vallningar ibland göra det lättare att orka med rörelse, matplanering och återhämtning. Om du upplever mer fett runt magen kan du läsa mer om viktökning i klimakteriet, kost i klimakteriet och träning i klimakteriet.

Bioidentiska hormoner och naturliga alternativ

Begreppet bioidentiska hormoner används ofta i marknadsföring, men kan betyda olika saker. Vissa godkända läkemedel innehåller hormoner som är kroppslika, medan individuellt blandade preparat eller produkter utanför vanlig läkemedelskontroll kan innebära osäker dosering och sämre kontroll.

Om du är intresserad av ett visst hormonpreparat är det bäst att diskutera det med läkare eller barnmorska med kunskap om klimakteriebehandling. Målet bör alltid vara en behandling som är evidensbaserad, säker och anpassad efter dig.

Kosttillskott, växtbaserade preparat och “naturliga” produkter kan också påverka kroppen och ibland interagera med läkemedel. Berätta därför alltid för vården om du använder sådana produkter.

Vad händer vid ett vårdbesök?

Vid ett vårdbesök går man vanligtvis igenom dina symtom, mensmönster, tidigare sjukdomar, läkemedel, ärftlighet och riskfaktorer. Vården kan också fråga om sömn, sexliv, underlivsbesvär, urinvägar, humör och hur mycket besvären påverkar vardagen.

Du kan förbereda dig genom att skriva ner:

  • vilka symtom du har
  • hur länge de har pågått
  • hur ofta du får vallningar eller svettningar
  • hur sömnen påverkas
  • hur mensen har förändrats
  • om du har torra slemhinnor eller smärta vid sex
  • vilka läkemedel och kosttillskott du använder
  • om det finns bröstcancer, blodpropp eller hjärt-kärlsjukdom i familjen

Ju tydligare du kan beskriva dina besvär, desto lättare blir det att välja rätt behandling.

När bör du söka vård?

Du bör kontakta vården om klimakteriebesvär påverkar din sömn, vardag, arbete, relation, sexliv eller psykiska hälsa. Det gäller särskilt om du har kraftiga vallningar, nattliga svettningar, återkommande sömnproblem, smärta vid sex, torra slemhinnor eller urinvägsbesvär. [4][5]

Sök också vård om du har:

  • blödningar efter att mensen har varit borta i minst ett år
  • mycket kraftiga eller långvariga blödningar
  • blödning efter sex
  • utebliven mens före 45 års ålder utan tydlig förklaring
  • bröstförändringar
  • tecken på blodpropp, till exempel svullet, ömt och varmt ben
  • bröstsmärta, andfåddhet eller plötslig svår huvudvärk
  • nedstämdhet eller ångest som påverkar vardagen

Om du redan använder hormonbehandling bör du också söka vård vid oväntade blödningar, nya bröstbesvär eller andra symtom som känns avvikande.

Sammanfattning

Hormonbehandling vid klimakteriet kan vara ett effektivt sätt att lindra besvär som värmevallningar, svettningar och sömnproblem. Lokal östrogenbehandling kan hjälpa vid torra och sköra slemhinnor, sveda, klåda och smärta vid sex.

Behandlingen ska alltid anpassas individuellt. Ålder, tid sedan menopaus, livmoder, symtom, tidigare sjukdomar och riskfaktorer påverkar vilken behandling som är lämplig. För många kan nyttan vara stor, men behandling ska följas upp och användas med rätt dos, rätt form och rätt medicinsk bedömning.

Om klimakteriebesvär påverkar din vardag, sömn eller livskvalitet är det klokt att kontakta vården. Du kan också läsa vidare om vanliga symtom i klimakteriet, värmevallningar, sömnproblem och vaginal atrofi.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Klimakteriet
  2. ↑ 1177. Läkemedel vid klimakteriebesvär
  3. ↑ Läkemedelsverket. Läkemedel vid klimakteriesymtom, menopausal hormonbehandling, MHT – behandlingsrekommendation
  4. ↑ 1177. Klimakteriebesvär
  5. ↑ Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer: klimakteriebesvär – information till patienter
  6. ↑ Janusinfo, Region Stockholm. Riktlinjer för östrogenbehandling av klimakteriella besvär
  7. ↑ NHS. Benefits and risks of hormone replacement therapy, HRT