Utebliven mens och möjliga orsaker

Utebliven mens betyder att mensen inte kommer när du väntar den, eller att den inte kommer alls under en längre period. Det kan kännas oroande, särskilt om mensen brukar vara regelbunden. Den vanligaste orsaken till utebliven mens hos någon som kan bli gravid är graviditet, men det finns många andra möjliga förklaringar. Stress, hormonella preventivmedel, PCOS, viktförändringar, hård träning, amning, förklimakteriet och vissa sjukdomar kan också påverka menscykeln. ^[1][2][3]

En sen eller utebliven mens behöver inte alltid betyda att något är fel. Mensen kan bli försenad någon gång på grund av till exempel stress, sjukdom eller att ägglossningen kom senare än vanligt. Men om mensen uteblir länge, om du kan vara gravid, om du har andra symtom eller om det påverkar fertilitet och mående bör du kontakta vården.

I den här artikeln går vi igenom vad utebliven mens kan bero på, när du bör ta graviditetstest, hur utebliven mens hänger ihop med ägglossning, PCOS och klimakteriet, samt när du bör söka vård.

Vad menas med utebliven mens?

Utebliven mens betyder att du inte får mens när du brukar få den, eller att mensen inte kommer under flera månader. I vården används ibland ordet amenorré för utebliven menstruation, men i vardagligt språk säger man oftast sen mens, försenad mens eller utebliven mens.

Det kan handla om olika situationer:

• mensen är några dagar sen
• mensen är flera veckor sen
• mensen hoppar över en månad
• mensen uteblir i flera månader
• mensen har aldrig kommit
• mensen försvinner efter att tidigare ha varit regelbunden
• mensen uteblir efter p-piller, graviditet, amning eller stress

En menscykel räknas från första dagen i en mens till första dagen i nästa mens. Enligt 1177 brukar en menscykel vara mellan 21 och 35 dagar, men det är vanligt att cykeln varierar lite. ^[4]

Om du vill förstå grunden bättre kan du läsa vår guide om menscykeln och menscykelns fyra faser.

Är utebliven mens farligt?

Utebliven mens är inte alltid farligt. En enstaka sen mens kan bero på att ägglossningen kom senare än vanligt. Då kommer mensen också senare. Men utebliven mens kan ibland vara ett tecken på graviditet, hormonell obalans, PCOS, låg energitillgång, sköldkörtelbesvär eller något annat som behöver bedömas. ^[1][3]

Det är extra viktigt att ta utebliven mens på allvar om:

• du kan vara gravid
• du har haft oskyddat sex
• mensen inte kommit på flera månader
• du har mens mer sällan än var tredje månad
• du är under 45 år och mensen inte kommit på sex månader
• du har gått ner mycket i vikt
• du tränar mycket och äter lite
• du har symtom på PCOS
• du får värmevallningar eller klimakterieliknande symtom före 45 års ålder
• du försöker bli gravid och mensen är sällan eller utebliven

1177 rekommenderar att du kontaktar vården om mensen inte kommit på sex månader, du är under 45 år och du vet att du inte är gravid. ^[1]

Vanliga orsaker till utebliven mens

Utebliven mens kan ha många olika orsaker. Ibland är orsaken tillfällig och går över av sig själv. I andra fall behövs undersökning eller behandling.

Utebliven mens och graviditet

Graviditet är den vanligaste orsaken till utebliven mens om du har haft sex där spermier kan ha kommit in i slidan. 1177 beskriver att ett tydligt tecken på graviditet är att du inte får mens. Andra tidiga tecken kan vara ömma bröst, illamående, förändrad aptit, trötthet, yrsel, känslighet för lukter och humörförändringar. ^[5]

Ta graviditetstest om:

• mensen är sen
• mensen uteblir helt
• du haft oskyddat sex
• kondomen gick sönder
• du glömt p-piller, minipiller eller annat preventivmedel
• du tagit akut-p-piller och mensen inte kommer som väntat
• du har graviditetssymtom
• du får en mycket liten blödning som inte liknar din vanliga mens

1177 beskriver att graviditetstest mäter hormonet hCG i urinen och att vissa test kan göras redan innan mensen har uteblivit. Läs alltid instruktionerna på testets förpackning. ^[6]

När ska man ta graviditetstest vid utebliven mens?

Om mensen är sen och graviditet är möjligt kan du ta ett graviditetstest. Många test kan tas från dagen mensen skulle ha kommit, men vissa kan tas tidigare. Det säkraste är att följa instruktionen för just det test du använder. ^[6]

Om testet är negativt men mensen fortfarande inte kommer kan du ta ett nytt test efter några dagar eller inom en vecka, särskilt om du tog testet tidigt eller inte använde morgonurin.

Kontakta vården om:

• du har positivt test och blöder eller har ont
• du har negativt test men mensen inte kommer på länge
• du har stark smärta på ena sidan av magen
• du känner dig yr, kallsvettig eller svimfärdig
• du är osäker på testresultatet

Vid positivt graviditetstest och smärta långt ner i magen, särskilt mer åt ena sidan, ska du söka vård snabbt eftersom det i sällsynta fall kan handla om utomkvedshavandeskap. ^[7]

Kan man vara gravid trots blödning?

Ja. En blödning betyder inte alltid att det är vanlig mens. 1177 beskriver att blödning från slidan är vanligt, särskilt under första halvan av graviditeten, och att en blödning kan vara tecken på missfall men ofta beror på något annat. ^[8]

Ta graviditetstest om blödningen är ovanlig för dig och du kan vara gravid, till exempel om:

• blödningen är mycket mindre än vanlig mens
• blödningen kom tidigare eller senare än väntat
• blödningen bara varade en dag
• du har graviditetssymtom
• du haft oskyddat sex
• du är osäker på om det var mens eller mellanblödning

Om testet är positivt och du blöder, har ont eller känner dig sjuk bör du kontakta vården för rådgivning.

Utebliven mens efter akut-p-piller

Akut-p-piller kan påverka när nästa blödning kommer. Mensen kan komma tidigare eller senare än väntat, och du kan få en blödning efter att du tagit tabletten. Det betyder inte alltid att du inte är gravid.

Ta graviditetstest om mensen blir mer än ungefär en vecka sen, om du har graviditetssymtom eller om du är osäker. Sök vård snabbt om du får stark smärta i nedre delen av magen, särskilt om smärtan sitter mer på ena sidan.

Utebliven mens och sen ägglossning

Mensen kommer vanligtvis efter ägglossning om du inte blivit gravid. Om ägglossningen sker senare än vanligt kommer mensen också senare. Därför beror en sen mens ofta på att ägglossningen blev försenad.

Ägglossningen sker ofta ungefär två veckor före nästa mens, men tidpunkten varierar. 1177 beskriver att ägglossning brukar ske ungefär 14 dagar före mensen. ^[9]

Ägglossningen kan bli sen vid:

• stress
• sjukdom
• sömnbrist
• resor
• hård träning
• viktförändringar
• amning
• PCOS
• förklimakteriet
• efter hormonella preventivmedel

Om mensen är sen men graviditetstestet är negativt kan det alltså bero på att ägglossningen skedde senare än du trodde. Läs mer om ägglossning och utebliven ägglossning.

Utebliven mens och utebliven ägglossning

Om ägglossningen uteblir kan mensen också utebli eller komma som en oregelbunden blödning. Det kallas ibland anovulatorisk cykel. Det kan hända någon enstaka gång utan att det behöver vara farligt, men om det händer ofta bör orsaken bedömas.

Tecken som kan tala för oregelbunden eller utebliven ägglossning är:

• långa cykler
• mens mer sällan än var femte vecka
• mens färre än fyra gånger per år
• svårt att hitta ägglossning med test eller sekret
• utebliven mens i flera månader
• oregelbundna blödningar
• svårt att bli gravid

Om mensen kommer mer sällan än var tredje månad kan du behöva behandling med gulkroppshormon enligt 1177. ^[1]

Utebliven mens och stress

Stress kan påverka menscykeln. Det kan handla om psykisk stress, sömnbrist, sjukdom, stark oro, resor, hög arbetsbelastning eller andra påfrestningar. 1177 beskriver att sjukdomar, stress och viktförändringar kan påverka hormonerna så att mensen kommer för ofta, för sällan eller inte kommer alls. ^[1]

Stress kan göra att ägglossningen blir sen eller uteblir. Då blir mensen sen eller uteblir.

Stressrelaterad utebliven mens kan hänga ihop med:

• hög press i skola eller arbete
• oro eller ångest
• sömnbrist
• sorg eller kris
• intensiv träning utan återhämtning
• sjukdom eller infektion
• för lite mat i förhållande till aktivitet
• stora livsförändringar

Om mensen uteblir på grund av stress behöver kroppen ofta mer återhämtning, sömn och energi. Men om mensen inte kommer tillbaka bör du söka vård, särskilt om den varit borta i flera månader.

Läs gärna mer om att synka livet med menscykeln på ett flexibelt och realistiskt sätt.

Utebliven mens vid viktförändring, låg energitillgång eller ätstörning

Snabb viktnedgång, låg kroppsvikt, ätstörningar eller att kroppen får för lite energi kan göra att mensen uteblir. Det beror på att kroppen kan minska hormonella funktioner som inte är livsnödvändiga när energitillgången är för låg.

NHS beskriver att sudden weight loss, overweight and too much exercise are common causes of missed or late periods. ^[3]

Utebliven mens kan vara ett tecken på att kroppen inte får vad den behöver, särskilt om du samtidigt har:

• snabb viktnedgång
• mycket hård träning
• rädsla för viktuppgång
• svårt att äta tillräckligt
• hetsätning eller kompensation
• frusenhet
• trötthet
• yrsel
• håravfall
• upprepade skador
• lågt mående eller mycket kontroll kring mat

Om mensen uteblir i samband med matstress, undervikt, hård träning eller ätstörning är det viktigt att söka hjälp. Målet är inte bara att få tillbaka mensen, utan att kroppen ska få tillräckligt med energi och återhämtning.

Utebliven mens och hård träning

Träning är bra för hälsan, men om träningen är mycket intensiv och kroppen inte får tillräckligt med energi kan ägglossning och mens påverkas. Detta kan hända även om du inte är underviktig.

Det kan vara ett tecken på låg energitillgång om du tränar mycket och samtidigt:

• mensen uteblir
• mensen blir mycket gles
• du är ofta trött
• du fryser mycket
• du får återkommande skador
• prestationsförmågan sjunker
• du har svårt att återhämta dig
• du sover dåligt

Om mensen försvinner i samband med hård träning bör du kontakta vården, särskilt om den uteblir i flera månader. Det kan behövas stöd kring energiintag, återhämtning och träning.

Utebliven mens och hormonella preventivmedel

Hormonella preventivmedel kan göra att blödningen blir mindre, mer oregelbunden eller uteblir. Det kan hända med till exempel p-piller, minipiller, mellanpiller, hormonspiral, p-stav, p-spruta och vissa andra metoder.

1177 beskriver att preventivmedel som påverkar ägglossningen kan ge blödningar som inte är samma sak som mensblod, och att sådana blödningar kan vara oregelbundna. ^[1]

Utebliven blödning kan alltså vara en effekt av preventivmedlet. Men du bör ta graviditetstest om du har missat tabletter, använt metoden fel, kräkts eller haft diarré som kan påverka skyddet, eller om du har graviditetssymtom.

Kontakta barnmorska eller vårdcentral om:

• du är orolig för att mensen uteblir
• du har graviditetsrisk
• du har blödningar som stör dig
• du får ont i magen
• du får illaluktande flytningar
• du vill byta preventivmedel
• du inte trivs med metoden

Utebliven mens efter att ha slutat med p-piller

Efter att du slutat med p-piller kan kroppen behöva tid för att komma tillbaka till sin egen cykel. Ägglossningen kan komma igång snabbt hos vissa, medan andra får oregelbunden eller utebliven mens en period.

Om mensen inte kommer tillbaka kan det ibland bero på att ett tidigare mönster, till exempel PCOS eller oregelbunden ägglossning, blir tydligare när du slutar med preventivmedlet.

Ta graviditetstest om du haft sex efter att du slutat med p-piller och mensen inte kommer.

Kontakta vården om:

• mensen inte kommit på flera månader
• du har mens färre än fyra gånger per år
• du får akne eller ökad hårväxt
• du försöker bli gravid men cykeln inte kommer igång
• du har klimakterieliknande symtom före 45 års ålder

Utebliven mens och PCOS

PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom, är en vanlig orsak till gles eller utebliven mens. 1177 beskriver att PCOS beror på en hormonell obalans från äggstockarna och kan göra att du får oregelbunden eller utebliven mens, mer hår på kroppen och svårare att bli gravid. ^[10]

Vid PCOS sker ägglossningen ofta mer sällan. Då kan mensen komma med långt mellanrum eller utebli i flera månader.

Symtom som kan tala för PCOS är:

• mens färre än fyra gånger per år
• mycket långa cykler
• utebliven mens
• ökad hårväxt i ansikte, på bröst eller mage
• akne
• håravfall på huvudet
• svårt att bli gravid
• svårt att hitta ägglossning

1177 rekommenderar att du kontaktar gynekologisk mottagning eller vårdcentral om du har mens färre än fyra gånger per år, upplever mer hår på kroppen än tidigare eller har svårt att bli gravid. ^[10]

Läs mer om PCOS, utebliven ägglossning och finnar vid mens.

Utebliven mens och sköldkörteln

Sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen och kan också påverka menscykeln. Både hypotyreos, alltså brist på sköldkörtelhormon, och hypertyreos, alltså överskott av sköldkörtelhormon, kan ge mensförändringar. 1177 beskriver att hypotyreos kan ge oregelbundna blödningar och svårare att bli gravid, och att hypertyreos kan ge oregelbunden mens. ^[11][12]

Sköldkörtelbesvär kan vara aktuellt om utebliven mens kommer tillsammans med:

• uttalad trötthet
• frusenhet eller värmekänsla
• hjärtklappning
• oförklarlig viktuppgång eller viktnedgång
• svettningar
• torr hud
• håravfall
• förstoppning eller lös mage
• darrningar
• nedstämdhet eller oro

Vården kan ta blodprov för att kontrollera sköldkörteln om symtomen talar för det.

Utebliven mens vid amning

Amning kan göra att mensen uteblir. Hormonerna som styr mjölkproduktionen kan hämma ägglossningen, särskilt vid helamning. Men amning är inte ett helt säkert skydd mot graviditet, eftersom ägglossningen kan komma innan första mensen efter förlossning.

Om du ammar och mensen uteblir kan det alltså vara normalt, men du bör ta graviditetstest om:

• du haft sex utan säkert preventivmedel
• du får graviditetssymtom
• du är osäker på om ägglossningen kommit igång
• du får en ovanlig blödning

Sök vård om du efter förlossning får feber, illaluktande avslag, kraftig blödning, stark smärta eller känner dig mycket sjuk.

Utebliven mens i puberteten

Det är vanligt att mensen är oregelbunden de första åren efter första mensen. Ägglossningen sker inte alltid regelbundet i början, och därför kan mensen komma oregelbundet eller hoppa över ibland.

Men du bör söka hjälp om:

• du inte fått första mensen när du fyllt 16 år
• mensen försvinner i flera månader efter att tidigare ha kommit
• du blöder mycket kraftigt när mensen väl kommer
• du har svår mensvärk
• du har haft sex och mensen uteblir
• du är orolig för kroppen eller mensen

Om du är ung kan du kontakta ungdomsmottagningen. Där kan du få hjälp med mens, graviditetstest, preventivmedel, könssjukdomstest och frågor om kroppen.

Utebliven mens i förklimakteriet

I förklimakteriet kan mensen bli oregelbunden, glesare eller utebli vissa månader. 1177 beskriver att det är vanligt att ha oregelbunden mens i tre till fyra år före den sista mensen, men att det kan variera mycket. ^[9]

Förklimakteriet kan också ge:

• värmevallningar
• nattliga svettningar
• sömnproblem
• humörsvängningar
• torra slemhinnor
• rikligare eller mer oregelbundna blödningar
• mer PMS-liknande besvär

Om mensen uteblir före 45 års ålder och du får klimakterieliknande symtom bör du kontakta vården. Det kan ibland handla om tidig menopaus eller hormonförändringar som behöver bedömas.

Läs mer om klimakteriet symtom, mens i klimakteriet och sömnproblem i klimakteriet.

Utebliven mens efter klimakteriet

Efter klimakteriet ska mensen inte komma tillbaka. Om du inte har haft mens på ett år och sedan får en blödning igen ska du kontakta gynekologisk mottagning. 1177 rekommenderar vårdkontakt vid blödning mer än ett år efter sista mensen. ^[13]

Det behöver inte betyda något allvarligt. Det kan bero på sköra slemhinnor, polyper, hormonbehandling eller andra orsaker. Men blödning efter klimakteriet ska alltid utredas.

Utebliven mens och fertilitet

Utebliven mens kan påverka möjligheten att bli gravid om den beror på att ägglossningen sker sällan eller inte alls. Om du inte har ägglossning regelbundet blir det svårare att veta när du är fertil.

1177 beskriver att oregelbunden mens gör det svårare att veta exakt när ägglossningen sker, och att ägglossningstester kan användas. Ibland kan läkemedel behövas för att hjälpa ägglossningen att bli mer regelbunden. ^[14]

Om du försöker bli gravid och mensen är sällan eller utebliven kan du kontakta vården tidigare än om cykeln är regelbunden.

Sök rådgivning om:

• du har mens sällan eller inte alls
• du har PCOS
• du har endometrios
• du är över 35 år och försöker bli gravid
• du inte hittar ägglossning
• du har försökt bli gravid i flera månader och cykeln är mycket oregelbunden

Läs mer om ägglossningskalender, ägglossning och sekret och chans att få tvillingar.

Utebliven mens och mellanblödningar

Ibland kan det kännas som att mensen uteblir, men i stället kommer småblödningar, spotting eller bruna flytningar. Det kan bero på hormonella svängningar, preventivmedel, utebliven ägglossning, graviditet, infektion eller annan orsak.

Kontakta vården om du har:

• blödning efter sex
• återkommande mellanblödningar
• blodblandade flytningar
• illaluktande flytningar
• sveda när du kissar
• ont i nedre delen av magen
• misstanke om könssjukdom
• positivt graviditetstest och blödning

Läs mer om mellanblödning, bruna flytningar och doft från underlivet.

Utebliven mens och riklig blödning när mensen väl kommer

Om mensen uteblir länge och sedan kommer som en mycket riklig blödning kan det bero på att livmoderslemhinnan byggts upp under längre tid. Det kan också bero på hormonell obalans, PCOS, myom, polyper eller andra orsaker.

Sök vård om du:

• blöder igenom skydd mycket ofta
• behöver byta mensskydd varje timme
• får stora blodklumpar
• blöder i mer än tio dagar
• blir yr, trött eller andfådd
• misstänker järnbrist
• har kraftig smärta

Läs mer om riklig mens, myom och mensvärk.

Kan utebliven mens bero på könssjukdom?

Könssjukdomar ger oftare mellanblödningar, flytningar, sveda eller smärta än att mensen helt uteblir. Men om du har haft oskyddat sex och mensen uteblir bör du både ta graviditetstest och testa dig för könssjukdomar vid risk.

Testa dig om du har:

• haft sex utan kondom med ny eller tillfällig partner
• sveda när du kissar
• förändrade flytningar
• blödning efter sex
• mellanblödningar
• ont i nedre delen av magen
• smärta vid sex

Du kan ofta testa dig via ungdomsmottagning, vårdcentral, hud- och könsmottagning eller via 1177 beroende på region.

Hur länge kan mensen utebli utan att det är farligt?

Det beror på situationen. En sen mens någon gång är ofta inte farligt, särskilt om graviditetstest är negativt och du nyligen varit stressad, sjuk eller haft förändringar i vardagen. Men om mensen uteblir i flera månader bör du inte bara vänta.

1177 rekommenderar vårdkontakt om mensen inte kommit på sex månader, du är under 45 år och du vet att du inte är gravid. 1177 beskriver också att gulkroppshormon kan behövas om mensen kommer mer sällan än var tredje månad. ^[1]

Du bör alltså söka råd tidigare om:

• du har mens mer sällan än var tredje månad
• mensen uteblir i flera månader
• du har symtom på PCOS
• du försöker bli gravid
• du har låg energitillgång eller ätstörningssymtom
• du har klimakteriesymtom före 45
• du är orolig

Vad kan du göra själv vid utebliven mens?

Det viktigaste är att först utesluta graviditet om det är möjligt. Därefter kan du följa cykeln och se om mensen kommer tillbaka.

Du kan göra detta:

• ta graviditetstest om graviditet är möjligt
• ta ett nytt test efter några dagar om du testade tidigt
• anteckna när senaste mensen började
• skriv ner stress, sjukdom, viktförändring, träning och preventivmedel
• notera flytningar och ägglossningssymtom
• se över om du äter tillräckligt
• prioritera sömn och återhämtning
• kontakta vården om mensen uteblir länge

Om du ofta tappar bort cykeln kan det hjälpa att följa mensens första dag, cykellängd, flytningar, humör, sömn och PMS-symtom. Läs mer om att synka livet med menscykeln.

När ska du söka vård för utebliven mens?

Sök vård om mensen uteblir länge, om du har andra symtom eller om du är orolig. Du kan kontakta vårdcentral, gynekologisk mottagning, barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning beroende på ålder och situation.

Kontakta vården om:

• du är under 45 år och mensen inte kommit på sex månader, och du vet att du inte är gravid
• mensen kommer mer sällan än var tredje månad
• du har mens färre än fyra gånger per år
• du misstänker PCOS
• du får mer hår på kroppen än tidigare
• du har svårt att bli gravid
• mensen uteblir efter snabb viktnedgång eller mycket hård träning
• du har symtom på ätstörning
• du har sköldkörtelliknande symtom
• du har klimakteriesymtom före 45 års ålder
• du inte fått första mensen när du fyllt 16 år
• du får blödning efter ett år utan mens

Du bör söka vård snabbare om du har positivt graviditetstest och blödning, stark buksmärta, smärta på ena sidan, yrsel, svimningskänsla, feber eller kraftig blödning.

När är det akut?

Utebliven mens i sig är sällan akut. Men vissa symtom tillsammans med utebliven mens eller positivt graviditetstest kan vara akuta.

Sök vård snabbt eller akut om du har:

• positivt graviditetstest och stark smärta i nedre delen av magen
• smärta mer åt ena sidan av magen
• blödning och stark smärta under graviditet
• yrsel, kallsvettning eller svimningskänsla
• kraftig blödning
• feber och buksmärta
• svår sjukdomskänsla

Ring 112 om du svimmar, blöder kraftigt, har mycket stark smärta eller känner dig akut sjuk.

Vad händer hos vården?

Hos vården får du berätta om din mens, när senaste mensen kom, om du kan vara gravid, om du använder preventivmedel, om du har gått upp eller ner i vikt, tränar mycket, ammar, har stress, har symtom på PCOS eller andra kroppsliga symtom.

Vården kan göra:

• graviditetstest
• gynekologisk undersökning vid behov
• blodprov för hormoner
• sköldkörtelprov
• prov för PCOS-utredning
• ultraljud av livmoder och äggstockar
• test för könssjukdomar vid risk
• bedömning av vikt, träning och energitillgång
• genomgång av preventivmedel

Det är bra att ta med information om dina senaste menstruationer, cykellängd, graviditetstest, preventivmedel och andra symtom.

Hur behandlas utebliven mens?

Behandlingen beror på orsaken. UMO beskriver att det finns olika behandlingar beroende på besvär, till exempel tabletter som sätter igång mensen, tabletter som gör mensen mer regelbunden eller behandling av stress eller sjukdom som påverkar mensen. ^[2]

Behandling kan till exempel vara:

• ingen behandling om orsaken är tillfällig och kroppen mår bra
• graviditetsrådgivning om du är gravid
• byte eller justering av preventivmedel
• gulkroppshormon om mensen kommer mycket sällan
• behandling av PCOS-symtom
• stöd vid låg energitillgång eller ätstörning
• behandling av sköldkörtelrubbning
• fertilitetsstöd om du försöker bli gravid
• utredning av tidig menopaus vid klimakteriesymtom före 45

Målet är inte alltid att “tvinga fram” en blödning, utan att förstå varför mensen uteblir och behandla orsaken när det behövs.

Sammanfattning

Utebliven mens betyder att mensen inte kommer när du väntar den eller att den inte kommer alls under en längre tid. Den vanligaste orsaken om graviditet är möjlig är graviditet, men mensen kan också utebli på grund av sen ägglossning, stress, sjukdom, viktförändringar, hård träning, låg energitillgång, hormonella preventivmedel, PCOS, amning, sköldkörtelbesvär eller förklimakteriet.

Ta graviditetstest om mensen är sen och du har haft sex där graviditet är möjlig. Om testet är negativt men mensen fortfarande inte kommer kan du ta ett nytt test efter några dagar eller kontakta vården vid oro. ^[6]

Sök vård om mensen uteblir i flera månader, om du är under 45 år och inte haft mens på sex månader, om mensen kommer mer sällan än var tredje månad, om du har symtom på PCOS, låg energitillgång, sköldkörtelbesvär, klimakteriesymtom före 45 eller om du försöker bli gravid och mensen är sällan eller utebliven. ^[1][10][14]

Vanliga frågor

Vad är den vanligaste orsaken till utebliven mens?

Hur många dagar sen kan mensen vara utan att det är konstigt?

När ska jag ta graviditetstest?

Kan stress göra att mensen uteblir?

Kan mensen utebli trots negativt graviditetstest?

Kan p-piller göra att mensen uteblir?

Kan PCOS göra att mensen uteblir?

Är utebliven mens farligt vid hård träning?

Är utebliven mens normalt vid amning?

När ska jag söka vård?

Referenser

1. ↑ 1177. Publicerad 16 maj 2022. Oregelbunden eller utebliven mens ↗
2. ↑ UMO. Oregelbunden eller utebliven mens ↗
3. ↑ NHS. Missed or late periods ↗
4. ↑ 1177. Publicerad 19 mars 2025. Så fungerar mens ↗
5. ↑ 1177. Vanliga besvär när du är gravid ↗
6. ↑ 1177. Graviditetstest ↗
7. ↑ 1177. Utomkvedshavandeskap – graviditet utanför livmodern ↗
8. ↑ 1177. Blödning under graviditet ↗
9. ↑ 1177. Publicerad 19 mars 2025. Så fungerar ägglossning ↗
10. ↑ 1177. Publicerad 1 december 2021. Polycystiskt ovarialsyndrom – PCOS ↗
11. ↑ 1177. Publicerad 18 december 2023. Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon ↗
12. ↑ 1177. Hypertyreos – ökad produktion av sköldkörtelhormon ↗
13. ↑ 1177. Klimakteriebesvär ↗
14. ↑ 1177. Publicerad 10 april 2025. När du vill bli gravid ↗