Utebliven mens – vanliga orsaker och när du bör söka vård

Att mensen inte kommer när du väntar dig den kan kännas både förvirrande och oroande. Ibland handlar det bara om att mensen är några dagar sen. Andra gånger uteblir den helt under flera veckor eller månader.

Utebliven mens kan bero på många olika saker – från graviditet, stress och hormonella preventivmedel till viktförändringar, hård träning, PCOS eller andra hormonella förändringar. ^[1][2]

En enstaka försenad mens behöver inte betyda att något är fel. Kroppen påverkas av både vardag, stress, sömn, vikt, sjukdom, resor och hormonella förändringar. Men om mensen inte kommer alls under en längre period, om du kan vara gravid eller om du samtidigt har andra symtom, är det bra att ta reda på vad som ligger bakom. ^[1][3]

Vad betyder utebliven mens?

Utebliven mens betyder att mensen inte kommer alls när den brukar göra det. Det kan handla om en mens som är försenad, men också om att mensen försvinner under flera månader.

Medicinskt kallas utebliven menstruation för amenorré. Det finns två huvudtyper:

• Primär amenorré innebär att mensen aldrig har kommit igång.
• Sekundär amenorré innebär att du tidigare har haft mens, men att den sedan har upphört under en längre period. ^[4]

Den här artikeln handlar framför allt om sekundär amenorré, alltså när mensen tidigare har funnits men sedan uteblir.

Är mensen sen eller utebliven?

Det är vanligt att mensen inte kommer exakt samma dag varje månad. En menscykel kan variera, och mensen kan ibland komma tidigare eller senare än du är van vid. En försenad mens behöver därför inte automatiskt betyda att du är gravid eller sjuk. ^[1]

Mensen kan till exempel bli sen efter en stressig period, vid sömnbrist, under en resa, efter sjukdom eller i samband med förändringar i vikt, träning eller vardagsrutiner. Om mensen bara är några dagar eller någon vecka sen och du mår bra i övrigt, kan du ofta avvakta.

Om mensen däremot inte kommer alls under flera månader, eller om du har mens mer sällan än var tredje månad, bör du kontakta vården för att få hjälp att förstå orsaken. ^[3]

Vanliga orsaker till utebliven mens

Det finns många möjliga orsaker till att mensen uteblir. Ibland är orsaken tillfällig och ofarlig. I andra fall kan utebliven mens vara ett tecken på att kroppen behöver mer återhämtning, annan behandling eller en medicinsk utredning.

Graviditet

Graviditet är en av de vanligaste orsakerna till utebliven mens hos personer som kan bli gravida. Om du har haft slidsamlag och mensen inte kommer som väntat bör du ta ett graviditetstest, även om du använder preventivmedel. Inget preventivmedel ger ett hundraprocentigt skydd. [1, 5]

Ett graviditetstest kan ofta ge ett säkert svar ungefär vid den tid då mensen skulle ha kommit. Om du inte vet när mensen skulle ha kommit kan du testa dig ungefär tre veckor efter oskyddat samlag eller ett försök till befruktning. ^[5]

Stress, oro och sömnbrist

Stress kan påverka hormonerna som styr ägglossning och menscykel. Det gäller både psykisk stress, som oro, press eller stora livsförändringar, och fysisk stress, som sjukdom, sömnbrist eller hård belastning på kroppen. ^[1][2]

När kroppen är under stress kan ägglossningen bli försenad eller utebli. Eftersom mensen vanligtvis kommer efter ägglossningen kan hela cykeln förskjutas. Ibland innebär det att mensen kommer senare än vanligt, och ibland att den inte kommer alls den månaden.

Miljöombyte och förändringar i vardagen

Mensen kan också påverkas av förändringar i vardagen. Det kan till exempel handla om att du reser, byter jobb eller skola, flyttar, sover sämre eller hamnar i en ny livssituation. 1177 beskriver att miljöombyte kan påverka menscykeln och göra att mensen blir sen eller oregelbunden. ^[1]

Ofta brukar mensen komma tillbaka när kroppen har anpassat sig och vardagen blir mer stabil.

Hormonella preventivmedel

Vissa hormonella preventivmedel kan göra att mensen blir glesare, oregelbunden eller försvinner helt. Det kan till exempel gälla hormonspiral, p-stav, p-spruta, minipiller, mellanpiller och vissa p-piller. ^[1][2]

Det är ofta inte farligt att mensen uteblir på grund av hormonella preventivmedel. I vissa fall är det en förväntad effekt. Det betyder inte heller alltid att kroppen behöver “blöda ut” varje månad. Men om du nyligen har börjat med ett nytt preventivmedel, om du har glömt tabletter eller om du är osäker på graviditetsrisken, är det klokt att kontakta barnmorska, ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Viktförändringar och för lite energi

Snabb viktnedgång, kraftig viktuppgång eller för lågt energiintag kan påverka mensen. Kroppen behöver tillräckligt med energi för att upprätthålla hormonbalansen och ägglossningen. Om du äter för lite i förhållande till hur mycket kroppen förbrukar kan mensen bli oregelbunden eller utebli helt. ^[1][2]

Det kan till exempel hända vid strikt bantning, ätstörningar, långvarig stress, mycket träning eller perioder då du har svårt att få i dig tillräckligt med mat. Utebliven mens i samband med viktförändring eller misstänkt ätstörning bör tas på allvar och kan behöva utredas. ^[1]

Hård träning

Träning är bra för kroppen, men mycket intensiv träning i kombination med för lite mat, dålig återhämtning eller hög stress kan påverka menscykeln. Då kan ägglossningen störas och mensen utebli. ^[2]

Det här kan drabba både elitidrottare och personer som tränar mycket utan att kroppen får tillräckligt med energi och vila. Om mensen försvinner samtidigt som du tränar hårt, går ner i vikt eller känner dig trött och sliten, bör du kontakta vården för rådgivning.

PCOS

PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom, är ett hormonellt tillstånd som kan göra att ägglossningen sker mer sällan eller uteblir. Det kan leda till gles mens, oregelbunden mens eller utebliven mens. ^[3][2]

Andra tecken på PCOS kan vara akne, ökad hårväxt i ansiktet eller på kroppen, håravfall på huvudet, viktuppgång eller svårigheter att bli gravid. Alla med PCOS har inte samma symtom. Om du misstänker PCOS kan du kontakta vårdcentral, ungdomsmottagning eller gynekologisk mottagning för bedömning.

Sköldkörteln och andra hormonella orsaker

Sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen och kan också påverka menscykeln. Både överaktiv och underaktiv sköldkörtel kan göra att mensen förändras, blir oregelbunden eller uteblir. ^[2]

Andra hormonella orsaker kan också ligga bakom utebliven mens, till exempel förhöjt prolaktin eller påverkan på äggstockarnas funktion. Vid utredning av amenorré kan vården därför behöva ta blodprover, bland annat för att kontrollera hormoner och sköldkörtelvärden. ^[4]

Amning

Det är vanligt att mensen uteblir eller blir oregelbunden när du ammar. Det beror på hormonella förändringar efter graviditet och förlossning. Mensen kan komma tillbaka vid olika tidpunkter för olika personer. ^[2]

Det är viktigt att veta att ägglossningen kan komma innan den första mensen efter en graviditet. Därför kan du bli gravid även om mensen ännu inte har kommit tillbaka.

Klimakteriet och förklimakteriet

Efter 40 års ålder är det vanligt att mensen börjar förändras. Den kan komma tätare, glesare, bli mer oregelbunden eller utebli periodvis. Det beror på att hormonbalansen förändras inför klimakteriet. ^[1]

När du inte har haft mens på minst ett år brukar det räknas som att du har passerat menopaus. Om du får en blödning som liknar mens efter att du inte haft mens på ett år i klimakteriet bör du kontakta vården. ^[1]

Utebliven mens efter p-piller eller andra preventivmedel

När du slutar med hormonella preventivmedel kan det ta ett tag innan den egna menscykeln kommer igång igen. För vissa kommer mensen snabbt tillbaka, medan det för andra kan ta längre tid.

Det beror på att kroppen behöver återgå till sin egen hormonella rytm. Ägglossningen kan också komma igång innan du får din första mens efter att du har slutat med preventivmedel. Därför kan du bli gravid även om mensen inte hunnit komma tillbaka.

Om mensen inte kommer tillbaka efter flera månader, eller om du är osäker på om du kan vara gravid, bör du ta ett graviditetstest och kontakta vården vid behov. ^[5]

Vad kan du göra själv om mensen uteblir?

Om mensen uteblir kan du börja med att fundera på vad som har förändrats i kroppen eller vardagen. Det kan hjälpa dig att förstå om det finns en tydlig och tillfällig förklaring.

Du kan till exempel tänka igenom:

• om du kan vara gravid
• när du hade mens senast
• om du har börjat, slutat eller missat hormonella preventivmedel
• om du har varit stressad eller sovit dåligt
• om du nyligen har gått upp eller ner i vikt
• om du tränar mer än tidigare
• om du har varit sjuk
• om du har fått andra symtom, som akne, ökad hårväxt, trötthet, smärta eller viktförändring

Det kan också vara bra att skriva ner när mensen kommer, hur länge den varar och om du får andra symtom. Om du söker vård kan den informationen hjälpa vårdpersonalen att bedöma vad som kan ligga bakom.

När bör du ta ett graviditetstest?

Du bör ta ett graviditetstest om mensen uteblir och du har haft slidsamlag där graviditet är möjlig. Det gäller även om du använder preventivmedel, särskilt om du har glömt tabletter, haft magsjuka, tagit vissa läkemedel eller om preventivmedlet inte använts helt enligt instruktionerna.

Graviditetstest kan ge ett säkert svar ungefär när mensen skulle ha kommit. Om du inte vet när mensen ska komma kan du testa dig cirka tre veckor efter oskyddat samlag eller ett försök till befruktning. ^[5]

Om testet är negativt men mensen ändå inte kommer, kan du testa igen efter några dagar eller kontakta vården för rådgivning.

När bör du söka vård för utebliven mens?

Du bör kontakta vårdcentral, ungdomsmottagning eller gynekologisk mottagning om mensen inte kommer tillbaka, om du känner dig orolig eller om du har andra symtom.

Sök vård om:

• du är under 45 år och mensen inte har kommit alls de senaste sex månaderna, och du vet att du inte är gravid [1]
• du har mens mer sällan än var tredje månad [2]
• du har haft oregelbunden eller utebliven mens under flera månader och besväras av det ^[1]
• du har utebliven mens och försöker bli gravid ^[1]
• du får ökad hårväxt, akne, håravfall, snabb viktförändring eller andra hormonella symtom ^[3][2]
• du misstänker att stress, vikt, träning eller ätstörning påverkar mensen ^[1][2]
• du får en blödning efter att du inte haft mens på minst ett år i klimakteriet ^[1]

Det är ofta inte akut om du mår bra i övrigt, men långvarigt utebliven mens bör utredas. Då kan vården hjälpa dig att ta reda på om orsaken är graviditet, preventivmedel, stress, viktförändring, PCOS, sköldkörteln eller något annat.

Hur kan utebliven mens utredas?

En utredning börjar ofta med frågor om din menscykel, graviditetsmöjlighet, preventivmedel, stress, träning, vikt, sjukdomar, läkemedel och andra symtom.

Vården kan till exempel göra:

• graviditetstest
• gynekologisk undersökning
• ultraljud
• kontroll av längd och vikt
• blodprover för hormoner och sköldkörtelvärden ^[4]

Vilka prover och undersökningar som behövs beror på din situation, ålder, symtom och hur länge mensen har varit borta.

Hur behandlas utebliven mens?

Behandlingen beror på orsaken. Om mensen uteblir tillfälligt på grund av stress, oro eller miljöombyte kan den ofta komma tillbaka när kroppen får mer lugn och återhämtning. ^[1]

Om orsaken är hormonella preventivmedel kan du ibland behöva information, justering av metod eller byte till ett annat preventivmedel. Om mensen uteblir på grund av viktförändringar, för lite energi eller hård träning kan du behöva stöd för att kroppen ska återfå balans. ^[1]

Om utredningen visar PCOS, sköldkörtelrubbning eller annan hormonell orsak finns det behandling och rådgivning som kan anpassas efter dina symtom och om du vill bli gravid eller inte.

Kan utebliven mens påverka fertiliteten?

Utebliven mens kan ibland betyda att ägglossningen inte sker regelbundet. Om du vill bli gravid kan det därför bli svårare att veta när du har ägglossning, eller så sker ägglossningen mer sällan.

Det betyder inte automatiskt att du inte kan bli gravid. Men om du försöker bli gravid och mensen är mycket gles, oregelbunden eller uteblir bör du kontakta vården för rådgivning. 1177 rekommenderar att du söker vård om du har oregelbunden mens och har försökt bli gravid i flera månader, särskilt om du är över 35 år. ^[1]

Är utebliven mens farligt?

Utebliven mens är inte alltid farligt. Det kan vara en tillfällig reaktion på stress, miljöombyte, preventivmedel eller förändringar i vardagen. Men mensen är också ett tecken på att kroppens hormonella system fungerar på ett visst sätt. Om mensen uteblir under längre tid utan tydlig förklaring är det därför bra att ta reda på varför.

Det viktigaste är att inte ignorera långvarigt utebliven mens, särskilt om graviditet är möjlig, om du försöker bli gravid eller om du har andra symtom.

Skillnaden mellan utebliven mens och oregelbunden mens

Utebliven mens och oregelbunden mens hänger ofta ihop, men betyder inte exakt samma sak.

Oregelbunden mens betyder att mensen kommer med varierande intervall. Den kan komma tidigt, sent eller hoppa över vissa månader. Utebliven mens betyder att mensen inte kommer alls under en längre period.

Om du vill läsa mer om cykler som varierar, mens som kommer för tidigt eller för sent och andra vanliga mönster kan du läsa vår artikel om oregelbunden mens.

Sammanfattning

Utebliven mens kan ha många orsaker. En vanlig orsak är graviditet, men mensen kan också utebli på grund av stress, hormonella preventivmedel, viktförändringar, hård träning, amning, PCOS, sköldkörtelrubbningar eller förändringar inför klimakteriet. ^[1][3][2]

En mens som är sen någon enstaka gång behöver oftast inte betyda att något är fel. Men om mensen inte kommer alls under flera månader, om du har mens mer sällan än var tredje månad, om du kan vara gravid eller om du har andra symtom bör du kontakta vården. ^[1][3]