Menscykelns fyra faser och hur de känns

Menscykeln är mer än bara dagarna då du blöder. Den är ett återkommande hormonellt förlopp som påverkar livmodern, äggstockarna, flytningar, energi, humör, sexlust och ibland även sömn, hunger och kroppskänsla. För att förstå kroppen bättre kan menscykeln delas in i fyra faser: menstruationsfasen, follikelfasen, ägglossningen och lutealfasen.

En menscykel räknas från första dagen i en mens till första dagen i nästa mens. Enligt 1177 brukar menscykeln vara mellan 21 och 35 dagar, men det kan variera från person till person. ^[1]

Att förstå menscykeln kan hjälpa dig att känna igen vad som är normalt för just dig. Det kan också göra det lättare att förstå mensvärk, PMS, ägglossning, fertila dagar, oregelbunden mens och förändringar i flytningar.

Menscykelns fyra faser i korthet

Menscykeln delas ofta in i fyra faser. De flyter in i varandra och kan överlappa, men uppdelningen gör det lättare att förstå vad som händer i kroppen.

Det är vanligt att känna av cykeln på olika sätt i olika faser. Men alla märker inte tydliga skillnader. Vissa har mycket symtom, andra nästan inga alls.

Vilka hormoner styr menscykeln?

Menscykeln styrs av ett samspel mellan hjärnan, hypofysen, äggstockarna och livmodern. Hormoner skickar signaler som gör att ägg mognar, ägglossning kan ske och livmoderslemhinnan byggs upp eller stöts ut. ^[2][3]

De viktigaste hormonerna är:

• FSH: stimulerar äggblåsor i äggstockarna att börja mogna.
• Östrogen: stiger under follikelfasen och hjälper livmoderslemhinnan att växa.
• LH: stiger kraftigt inför ägglossning och hjälper det mogna ägget att släppas.
• Progesteron: stiger efter ägglossning och hjälper livmoderslemhinnan att bli stabil inför en eventuell graviditet.

Om ägget inte blir befruktat sjunker nivåerna av progesteron och östrogen. Då stöts livmoderslemhinnan ut som mens och en ny cykel börjar. ^[1][3]

Fas 1: Menstruationsfasen

Menstruationsfasen börjar på dag 1 i menscykeln. Dag 1 är alltså första dagen du blöder ordentligt, inte bara en liten brun eller rosa spotting. Under den här fasen stöts livmoderslemhinnan ut genom slidan som mens. ^[1]

Mensen varar ofta några dagar, men längden varierar. Vissa blöder i tre dagar, andra i upp till en vecka. Det kan också vara vanligt att blödningen är rikligare i början och sedan blir svagare.

Vad händer i kroppen under mensen?

Om ingen graviditet har uppstått sjunker hormonnivåerna i slutet av föregående cykel. När progesteron och östrogen sjunker får livmoderslemhinnan inte längre samma hormonella stöd. Då bryts den ner och lämnar kroppen som mensblod. ^[1][3]

Samtidigt börjar en ny follikelfas redan under mensen. Det betyder att kroppen kan börja förbereda nästa ägglossning samtidigt som du fortfarande blöder.

Vanliga symtom under menstruationsfasen

Under mensen kan du känna dig mer trött, öm eller låg. Det är också vanligt med mensvärk. Mensvärk beror bland annat på att livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan.

Vanliga tecken under mensen är:

• blödning
• mensvärk
• trötthet
• ömhet i kroppen
• huvudvärk
• lösare mage
• illamående hos vissa
• ökad känslighet
• lägre energi

Om du har mycket ont varje mens, om smärtan hindrar dig i vardagen eller om vanliga smärtstillande inte hjälper kan det vara klokt att söka vård. Kraftig mensvärk kan ibland hänga ihop med tillstånd som endometrios eller myom.

När är mensen för riklig?

Det är normalt att blödningsmängden varierar. Men om du blöder igenom skydd ofta, behöver byta mycket tätt, får stora blodklumpar, blir yr, trött eller misstänker järnbrist kan det handla om riklig mens.

Riklig mens kan ibland bero på hormonella variationer, kopparspiral, myom, adenomyos eller andra orsaker. Om det påverkar din vardag bör du kontakta vården.

Fas 2: Follikelfasen

Follikelfasen börjar också på mensens första dag och pågår fram till ägglossningen. Den överlappar alltså med mensen i början av cykeln. Under follikelfasen mognar äggblåsor i äggstockarna, och kroppen förbereder sig för att kunna släppa ett ägg. ^[2][3]

Follikelfasen är den del av cykeln som ofta varierar mest i längd. Om din cykel är kortare eller längre än vanligt beror det ofta på att ägglossningen sker tidigare eller senare, alltså att follikelfasen blivit kortare eller längre.

Vad händer i kroppen under follikelfasen?

I början av follikelfasen frisätts FSH från hypofysen. FSH stimulerar flera äggblåsor i äggstockarna att börja mogna. Vanligtvis blir en av äggblåsorna dominant och fortsätter utvecklas. ^[2][3]

När den dominanta äggblåsan växer produceras mer östrogen. Östrogenet hjälper livmoderslemhinnan att byggas upp igen efter mensen. Det påverkar också livmoderhalssekretet, som kan bli mer spermievänligt när ägglossningen närmar sig.

Hur kan follikelfasen kännas?

Många upplever att energin gradvis kommer tillbaka efter mensen. Vissa känner sig mer sociala, piggare eller mer mentalt klara. Andra märker inte så stor skillnad.

Vanliga upplevelser under follikelfasen kan vara:

• ökad energi efter mensen
• lättare humör
• mer motivation
• mindre svullnad
• ökad sexlust hos vissa
• flytningar som gradvis förändras
• mer klar eller hal känsla i underlivet när ägglossning närmar sig

Det är viktigt att inte se detta som regler som gäller alla. Kroppen påverkas också av sömn, stress, träning, mat, sjukdom, preventivmedel, psykisk hälsa och livssituation.

Flytningar under follikelfasen

Efter mensen kan flytningarna vara sparsamma eller krämiga. När östrogenet stiger inför ägglossning kan flytningarna bli rikligare, klarare, halare och mer elastiska. Det kallas ofta fertilt sekret. ^[2][3]

Fertilt sekret kan hjälpa spermier att överleva och röra sig lättare genom livmoderhalsen. Läs mer i vår artikel om ägglossning och sekret.

Fas 3: Ägglossningen

Ägglossning är den fas då ett moget ägg släpps från äggstocken. Ägget fångas upp av äggledaren, där det kan bli befruktat om det möter spermier. ^[2]

Ägglossningen sker ofta ungefär 14 dagar före nästa mens, men det är en uppskattning. Har du en längre cykel sker ägglossningen ofta senare. Har du en kortare cykel sker den ofta tidigare. ^[2][4]

Vad triggar ägglossningen?

När östrogennivån blivit tillräckligt hög reagerar hjärnan med en kraftig ökning av LH. Denna LH-topp gör att den mogna äggblåsan spricker och släpper ägget. ^[2][3]

Det är därför ägglossningstest mäter LH i urinen. Ett positivt ägglossningstest betyder att LH stiger, men det garanterar inte alltid att ägglossningen faktiskt sker. Vid till exempel PCOS kan LH-test ibland vara svårare att tolka.

Tecken på ägglossning

Alla märker inte av ägglossningen. Men vissa får tydliga signaler dagarna före eller under ägglossning.

Vanliga tecken kan vara:

• rikligare, klart och halt sekret
• sekret som liknar rå äggvita
• ökad sexlust
• lätt molvärk eller stick på ena sidan av magen
• liten blödning eller spotting
• ökad basaltemperatur efter ägglossning
• positivt ägglossningstest

Vill du läsa mer om tidpunkten, kroppens signaler och det fertila fönstret kan du läsa vår kompletta guide om ägglossning och hur du vet när den sker.

Om du får kraftig smärta, återkommande ensidig smärta eller blödning som inte känns normal bör du kontakta vården. Läs mer om ägglossningssmärta och blödning vid ägglossning.

Ägglossning och fertila dagar

De fertila dagarna är dagarna då samlag kan leda till graviditet. 1177 beskriver att chansen att bli gravid är störst från fem dagar före ägglossning till och med dagen efter ägglossning. ^[4]

Anledningen är att spermier kan överleva i kroppen i flera dagar, medan ägget bara kan befruktas under en kortare tid efter att det släppt. Därför är dagarna före ägglossning ofta mycket viktiga om du försöker bli gravid.

Om du vill räkna ut ungefär när ägglossning kan ske kan du använda vår ägglossningskalender.

Fas 4: Lutealfasen

Lutealfasen börjar efter ägglossningen och varar fram till nästa mens. Under den här fasen omvandlas den tomma äggblåsan till gulkroppen. Gulkroppen producerar progesteron, som hjälper livmoderslemhinnan att bli stabil och mottaglig för ett eventuellt befruktat ägg. ^[3]

Lutealfasen är ofta mer stabil i längd än follikelfasen. För många varar den ungefär 12–14 dagar, men variation förekommer. Det är därför ägglossning ofta uppskattas genom att räkna bakåt från nästa förväntade mens.

Vad händer om ägget blir befruktat?

Om ägget blir befruktat kan det fortsätta genom äggledaren mot livmodern. Om det fäster i livmoderslemhinnan börjar graviditetshormoner produceras, vilket gör att gulkroppen fortsätter producera progesteron. Då kommer mensen inte som vanligt.

Om du har haft oskyddat sex och mensen är sen kan du ta ett graviditetstest. Läs mer om utebliven mens.

Vad händer om ägget inte blir befruktat?

Om ägget inte blir befruktat bryts gulkroppen ner. Då sjunker progesteron och östrogen. När hormonnivåerna faller stöts livmoderslemhinnan ut som mens, och en ny cykel börjar. ^[1][3]

Vanliga symtom under lutealfasen

Lutealfasen är den fas då många märker PMS-liknande symtom. 1177 beskriver att PMS och PMDS är återkommande besvär som kommer under perioden före mens och försvinner när mensen börjar eller under de första dagarna av mensen. ^[5]

Vanliga symtom under lutealfasen kan vara:

• ömma bröst
• svullnad eller vätskeretention
• trötthet
• sötsug eller ökad hunger
• humörsvängningar
• irritation
• nedstämdhet
• oro
• huvudvärk
• mensvärk som börjar innan blödningen
• bruna flytningar eller spotting före mens

Om symtomen är så starka att de påverkar relationer, skola, arbete eller vardag kan det vara PMS eller PMDS. Läs mer i våra artiklar om PMS och PMDS.

Hur lång är en normal menscykel?

Enligt 1177 brukar en menscykel vara mellan 21 och 35 dagar. Cykeln räknas från första dagen i en mens till första dagen i nästa mens. ^[1]

Det betyder att en 24-dagarscykel kan vara normal, och en 34-dagarscykel kan också vara normal. Det viktiga är hur det brukar vara för dig, och om cykeln plötsligt förändras mycket.

Exempel på cykellängder:

• 21–24 dagar: kortare men kan vara normalt.
• 25–32 dagar: vanligt intervall för många.
• 33–35 dagar: längre men kan fortfarande vara normalt.
• Över 35 dagar ofta: kan vara värt att följa upp, särskilt om du försöker bli gravid.
• Under 21 dagar ofta: kan också vara bra att diskutera med vården.

Det är vanligt att cykeln varierar lite. En enstaka sen mens behöver inte betyda att något är fel. Men om mensen ofta är mycket oregelbunden, uteblir i flera månader eller förändras tydligt bör du kontakta vården. ^[6]

Hur räknar man menscykelns dagar?

Dag 1 är första dagen du blöder som mens. Sedan räknar du varje dag fram till dagen innan nästa mens börjar. När nästa mens börjar är det dag 1 i en ny cykel.

Exempel:

• Din mens börjar 1 maj.
• Nästa mens börjar 29 maj.
• Din cykel är då 28 dagar.

Om du bara har lite brun spotting innan mensen startar räknas det oftast inte som dag 1. Dag 1 brukar vara första dagen med riktig blödning.

Exempel: menscykelns faser vid 28 dagar

En 28-dagarscykel används ofta som exempel, men alla har inte 28 dagar. Se detta som en förenklad modell.

Om din cykel är längre än 28 dagar sker ägglossningen ofta senare. Om cykeln är kortare sker den ofta tidigare. Lutealfasen är ofta mer stabil än follikelfasen, vilket gör att variationer i cykellängd ofta beror på när ägglossningen sker.

Exempel: om du har kortare eller längre cykel

Eftersom ägglossningen ofta sker ungefär 14 dagar före nästa mens kan man uppskatta ägglossning genom att räkna bakåt från förväntad mens. ^[2][4]

Det här är bara en uppskattning. Stress, sjukdom, sömnbrist, resor, hård träning, viktförändringar, amning, PCOS och förklimakteriet kan påverka när ägglossningen sker.

Menscykelns faser och flytningar

Flytningar förändras ofta under menscykeln. De påverkas framför allt av hormonförändringar och kan därför ge ledtrådar om var i cykeln du befinner dig.

Om flytningarna luktar illa, blir gröna eller gula, skummar, ger klåda, sveda eller smärta bör du söka vård. Läs mer om flytningar, doft från underlivet och klåda i underlivet.

Menscykelns faser och humör

Hormoner kan påverka humör och mående, men det är individuellt. Vissa känner tydlig skillnad mellan faserna, medan andra inte märker så mycket.

En del upplever till exempel:

• lägre energi under mensen
• mer energi under follikelfasen
• ökad lust kring ägglossning
• mer irritation, oro eller nedstämdhet i lutealfasen

Det betyder inte att alla känslor beror på hormoner. Relationer, stress, sömn, skola, arbete, träning, kost, psykisk hälsa och livssituation påverkar också.

Om du märker att du blir kraftigt nedstämd, arg, ångestfylld eller får mörka tankar före mens kan det vara viktigt att söka hjälp. PMDS kan ge mycket starka psykiska symtom och ska tas på allvar. ^[5]

Menscykelns faser och sexlust

Sexlust kan variera under cykeln. Vissa märker ökad lust dagarna före ägglossning, när östrogen är högt och kroppen är som mest fertil. Andra märker ingen tydlig koppling alls.

Under mensen kan lusten minska för vissa på grund av smärta, trötthet eller blödning. För andra kan lusten öka eftersom bäckenområdet är mer känsligt eller för att spänningar släpper.

Det finns inget rätt eller fel. Sexlust påverkas av hormoner, relation, trygghet, stress, sömn, självbild, preventivmedel, tidigare erfarenheter och hur du mår i kroppen.

Menscykeln och träning

Många kan träna som vanligt under hela menscykeln, men det kan kännas olika i olika faser. Under mensen kan mensvärk och trötthet göra att lugnare rörelse passar bättre. Under follikelfasen kan vissa känna mer energi. Under lutealfasen kan kroppen kännas tyngre eller mer svullen.

Det viktigaste är att anpassa efter kroppen, inte efter ett strikt schema. Du behöver inte sluta träna under mens, men du behöver inte heller pressa dig hårt om du har ont eller är trött.

Om du ofta får utebliven mens i samband med hård träning, låg energitillgång eller viktnedgång bör du kontakta vården.

Menscykelns faser och sömn

Sömn kan påverkas av menscykeln, särskilt hos personer med PMS eller PMDS. Vissa sover sämre före mens, vaknar oftare eller känner sig mer trötta trots tillräcklig sömn.

Det kan hjälpa att:

• försöka hålla regelbundna sovtider
• minska koffein sent på dagen
• röra på kroppen på ett lagom sätt
• äta regelbundet
• varva ner före läggdags
• skriva ner oro om tankarna snurrar

Om sömnproblemen är tydligt kopplade till lutealfasen och påverkar vardagen kan det vara värt att läsa mer om PMS och PMDS.

Menscykelns faser och preventivmedel

Hormonella preventivmedel kan förändra eller stänga av delar av den naturliga menscykeln. Kombinerade p-piller, p-ring och p-plåster hindrar ofta ägglossning. Vissa andra preventivmedel kan påverka slemhinna, blödningar och sekret.

Det betyder att du kanske inte märker cykelns fyra faser på samma sätt om du använder hormonella preventivmedel. Blödningen du får under p-pilleruppehåll är inte alltid samma sak som en naturlig mens efter ägglossning.

Om du nyligen slutat med hormonella preventivmedel kan cykeln vara oregelbunden ett tag innan ägglossningen kommer igång regelbundet.

Menscykeln under puberteten

De första åren efter första mensen kan cykeln vara oregelbunden. Hormonsystemet håller fortfarande på att mogna, och ägglossning sker inte alltid regelbundet i början.

Det kan innebära att mensen ibland kommer tätt, ibland sent och ibland hoppar över. Det kan vara normalt, men du bör söka hjälp om blödningarna är mycket kraftiga, smärtan är svår eller mensen uteblir länge.

Om du är ung och undrar över mens, flytningar, preventivmedel, sex eller kroppen kan du kontakta ungdomsmottagningen.

Menscykeln efter graviditet och under amning

Efter graviditet kan det ta tid innan menscykeln kommer tillbaka. Amning kan hämma ägglossningen, särskilt vid helamning, men det är inte ett säkert skydd mot graviditet. Ägglossningen kan ske innan första mensen kommer.

När mensen återkommer kan cykeln vara oregelbunden i början. Om du har mycket kraftiga blödningar, feber, illaluktande avslag eller stark smärta efter förlossning ska du kontakta vården.

Menscykeln i förklimakteriet

I förklimakteriet kan cykeln förändras. Ägglossningen kan bli mer oregelbunden, och hormonerna kan svänga mer än tidigare. Det kan göra att cykeln blir kortare, längre eller mer oförutsägbar.

Vanliga förändringar kan vara:

• kortare cykler
• längre cykler
• starkare PMS
• rikligare eller mer oregelbunden mens
• utebliven ägglossning vissa månader
• värmevallningar
• sömnproblem
• humörsvängningar

Om du får nya blödningar efter klimakteriet, mycket rikliga blödningar eller blödningar efter sex bör du söka vård.

När cykeln inte följer faserna tydligt

Alla cykler följer inte ett perfekt mönster. Ibland sker ägglossningen senare än vanligt. Ibland uteblir ägglossningen helt. Ibland kommer blödningar utan att cykeln haft en tydlig ägglossning.

Det kan bero på:

• stress
• sjukdom
• sömnbrist
• resor
• amning
• hård träning
• snabb viktnedgång eller viktuppgång
• undervikt
• PCOS
• sköldkörtelrubbningar
• förklimakteriet
• hormonella preventivmedel

Om du ofta har mycket långa cykler, utebliven mens eller svårt att hitta ägglossning kan du läsa mer om utebliven ägglossning.

Hur kan man följa sin menscykel?

Att följa cykeln kan hjälpa dig att upptäcka mönster. Det kan vara särskilt användbart om du har PMS, mensvärk, oregelbunden mens, försöker bli gravid eller vill förstå kroppen bättre.

Du kan anteckna:

• mensens första dag
• hur många dagar du blöder
• hur riklig mensen är
• mensvärk
• flytningar
• ägglossningssymtom
• humör
• energi
• sömn
• sexlust
• huvudvärk eller migrän
• bruna flytningar eller mellanblödningar

Efter några månader kan du se om symtomen följer ett mönster. Det kan också vara bra information om du söker vård.

Skillnaden mellan menscykel och ägglossningscykel

Menscykeln beskriver hela perioden från en mens till nästa. Ägglossningscykeln syftar ofta på processen där ägg mognar och släpps från äggstocken. De hänger ihop, men är inte exakt samma sak.

Du kan till exempel ha en blödning utan tydlig ägglossning. Det kan hända vid anovulatoriska cykler, särskilt i puberteten, vid PCOS, stress, amning eller förklimakteriet.

Därför betyder regelbunden blödning ofta, men inte alltid, att ägglossning sker regelbundet. Om du försöker bli gravid och är osäker kan ägglossningstest, basaltemperatur, sekret eller vårdprov ge mer information.

Kan man bli gravid i alla faser?

Du kan bara bli gravid om spermier finns i kroppen nära tiden för ägglossning. Det fertila fönstret ligger framför allt dagarna före ägglossning och runt själva ägglossningen. ^[4][7]

Det betyder att chansen att bli gravid är lägst under de dagar som ligger långt från ägglossning. Men eftersom ägglossningen kan komma tidigare eller senare än du tror är det svårt att använda cykelräkning som säkert preventivmedel.

Om du inte vill bli gravid bör du använda preventivmedel. Om du vill bli gravid kan regelbundet samlag under fertila dagar öka chansen.

Menscykelns faser och PMS

PMS hör framför allt till lutealfasen, alltså perioden efter ägglossning och före mens. Symtomen brukar minska när mensen kommer eller under de första dagarna av mensen. ^[5]

Vanliga PMS-symtom är:

• irritation
• nedstämdhet
• oro
• humörsvängningar
• ömma bröst
• svullnad
• trötthet
• huvudvärk
• sötsug

PMDS är en svårare form där de psykiska symtomen kan bli mycket kraftiga. Om du får stark ångest, nedstämdhet, ilska eller mörka tankar före mens bör du söka hjälp.

Menscykelns faser och smärta

Smärta kan uppstå i olika delar av cykeln. Mensvärk sker oftast under mensen, medan ägglossningssmärta kan komma mitt i cykeln. PMS kan ge ömhet, svullnad och molvärk före mens.

Om du har svår smärta vid mens, sex, toalettbesök eller ägglossning bör du inte bara acceptera det som “normal mens”. Det finns hjälp att få.

När är menscykeln oregelbunden?

Oregelbunden mens betyder att mensen inte kommer med ungefär samma intervall. 1177 skriver att det är vanligt att menscykeln varierar lite och att en försenad mens inte behöver betyda att något är fel. ^[6]

Det kan ändå vara bra att kontakta vården om:

• mensen ofta kommer tätare än var tredje vecka
• mensen ofta kommer mer sällan än var femte vecka
• mensen uteblir i flera månader
• du blöder mycket rikligt
• du blöder mellan menstruationer
• du blöder efter sex
• du har svår smärta
• du försöker bli gravid men har mycket oregelbunden cykel

Läs mer om oregelbunden mens och utebliven mens.

När bör du söka vård?

Du bör söka vård om menscykeln förändras tydligt, om du har svåra symtom eller om du är orolig. Du kan kontakta vårdcentral, gynekologisk mottagning, barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning beroende på ålder och besvär.

Sök vård om du har:

• mycket kraftig mensvärk
• mensvärk som blir värre med tiden
• riklig mens som påverkar vardagen
• mens som uteblir i flera månader
• mycket oregelbunden mens
• blödning efter sex
• mellanblödningar som återkommer
• illaluktande flytningar
• klåda, sveda eller smärta i underlivet
• misstanke om graviditet
• svåra PMS- eller PMDS-symtom
• svårt att bli gravid efter längre tids försök

Sök vård snabbt om du har plötslig stark buksmärta, kraftig blödning, feber, yrsel, svimning eller misstanke om graviditet med smärta och blödning.

Sammanfattning

Menscykelns fyra faser är menstruationsfasen, follikelfasen, ägglossningen och lutealfasen. Cykeln börjar på första dagen av mensen och pågår fram till nästa mens. En vanlig menscykel är ofta mellan 21 och 35 dagar. ^[1]

Under menstruationsfasen stöts livmoderslemhinnan ut som mens. Under follikelfasen mognar äggblåsor och östrogen stiger. Vid ägglossning släpps ett ägg från äggstocken. Under lutealfasen stiger progesteron och kroppen förbereder sig för en eventuell graviditet. ^[2][3]

Genom att förstå faserna kan du lättare tolka flytningar, mensvärk, PMS, sexlust, energi och fertila dagar. Men kroppen följer inte alltid ett perfekt schema. Om du har mycket oregelbunden mens, svår smärta, rikliga blödningar, utebliven mens eller starka psykiska symtom före mens bör du söka vård.

Vanliga frågor

Vilka är menscykelns fyra faser?

När börjar menscykeln?

Hur lång är en normal menscykel?

När sker ägglossningen?

Vilken fas är PMS?

Kan man ha mens utan ägglossning?

Varför är min cykel längre ibland?

Kan jag använda cykeln för att undvika graviditet?

Hur vet jag vilken fas jag är i?

När ska jag söka hjälp för min menscykel?

Referenser

1. ↑ 1177. Publicerad 19 mars 2025. Så fungerar mens ↗
2. ↑ 1177. Publicerad 19 mars 2025. Så fungerar ägglossning ↗
3. ↑ NHS. Periods and fertility in the menstrual cycle ↗
4. ↑ 1177. Publicerad 10 april 2025. När du vill bli gravid ↗
5. ↑ 1177. Publicerad 17 oktober 2023. PMS och PMDS ↗
6. ↑ 1177. Publicerad 16 maj 2022. Oregelbunden eller utebliven mens ↗
7. ↑ American Society for Reproductive Medicine. 2022. Optimizing natural fertility: a committee opinion ↗