Myom i livmodern symtom och behandling

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Myom är godartade muskelknutor som växer i eller utanpå livmodern. De är vanliga och många har myom utan att märka det. Men hos vissa kan myom ge tydliga besvär, till exempel riklig mens, mensvärk, tryckkänsla i magen, täta urinträngningar, blödningar mellan menstruationer eller svårigheter att bli gravid.

Myom är nästan alltid godartade, men symtomen kan ändå påverka livet mycket. Om du behöver byta mensskydd ofta, blöder igenom, får stora blodklumpar eller känner dig trött och yr kan det vara viktigt att söka vård. Riklig mens kan leda till järnbrist och blodbrist, och ibland kan myom vara en bakomliggande orsak. [1][2]

I den här guiden går vi igenom vad myom är, vilka symtom de kan ge, hur de hänger ihop med riklig mens, hur utredning och behandling kan gå till och när du bör söka vård. Artikeln ingår i vår kategori Menscykel & Kvinnohälsa.

Vad är myom?

Myom är muskelknutor i livmodern. De består av muskelceller och bindväv och kan sitta på olika ställen: inne i livmoderns muskelvägg, mot livmoderhålan eller på utsidan av livmodern. Var myomet sitter har stor betydelse för vilka symtom det kan ge. [1][3]

Vissa myom är små och ger inga besvär alls. Andra kan bli större och påverka blödningar, tryck, smärta eller fertilitet. Det går att ha ett enda myom eller flera samtidigt.

Myom kallas ibland fibrom eller uterine fibroids på engelska. Trots att ordet kan låta allvarligt handlar det nästan alltid om godartade förändringar.

Var sitter myom?

Myom kan växa på olika platser i eller runt livmodern. Placeringen påverkar ofta symtomen mer än storleken.

Myom i livmoderväggen

Myom som sitter i livmoderns muskelvägg kan göra livmodern större och ibland ge riklig mens, mensvärk, tryckkänsla eller tyngdkänsla i bäckenet.

Myom som buktar in i livmoderhålan

Myom som påverkar livmoderslemhinnan eller buktar in i livmoderhålan kan ge rikligare blödningar, längre mens eller blödningar mellan menstruationerna. Även små myom kan ge besvär om de sitter på ett sådant sätt att de påverkar slemhinnan.

Myom på utsidan av livmodern

Myom som växer utåt från livmodern kan ge tryck mot urinblåsa, tarm eller andra strukturer i bäckenet. Då kan symtom vara täta urinträngningar, förstoppning, tryckkänsla eller att magen känns svullen.

Skaftade myom

Ibland sitter myom på ett slags skaft. Om ett sådant myom vrider sig kan det ge plötslig smärta och behöva bedömas akut.

Hur vanligt är myom?

Myom är vanligt, särskilt under de fertila åren och i åldern före klimakteriet. Många upptäcker myom av en slump vid gynekologisk undersökning eller ultraljud. Andra söker vård på grund av riklig mens, tryckkänsla eller smärta. 1177 beskriver att myom är vanligast hos personer över 40 år. [1][2]

Efter klimakteriet brukar myom ofta minska i storlek när östrogennivåerna sjunker, men det gäller inte alltid. Nya blödningar efter klimakteriet ska alltid bedömas av vården, oavsett om du tidigare haft myom.

Varför får man myom?

Den exakta orsaken till myom är inte helt klar. Myom påverkas av hormoner, framför allt östrogen och progesteron, vilket är en anledning till att de ofta växer under de fertila åren och kan minska efter klimakteriet. [1][3]

Ärftlighet kan också spela roll. Om flera i din familj har haft myom kan risken vara högre. Men många får myom utan att veta någon tydlig orsak.

Det är viktigt att veta att myom inte beror på att du gjort något fel. De orsakas inte av dålig hygien, sex, mensskydd eller livsstil.

Vanliga symtom på myom

Många myom ger inga symtom alls. När myom ger besvär beror symtomen ofta på storlek, placering och om myomet påverkar livmoderslemhinnan eller trycker mot andra organ.

Vanliga symtom kan vara:

  • riklig mens
  • längre menstruationer än vanligt
  • stora blodklumpar
  • mensvärk
  • tryckkänsla eller tyngdkänsla i bäckenet
  • ont djupt inne i magen
  • svullen känsla i nedre delen av magen
  • täta urinträngningar
  • förstoppning
  • smärta vid sex
  • mellanblödningar
  • svårigheter att bli gravid
  • upprepade missfall i vissa fall

1177 nämner bland annat mycket blödning vid mens, smärta, tyngdkänsla, tryckkänsla och djup smärta i magen som skäl att söka vård vid misstänkta myombesvär. [1]

Myom och riklig mens

Riklig mens är ett av de vanligaste symtomen vid myom. Särskilt myom som sitter nära livmoderslemhinnan eller påverkar livmoderhålan kan göra att blödningen blir kraftigare eller mer långvarig. [1][2]

Du kan misstänka att mensen är riklig om du:

  • behöver byta mensskydd mycket ofta
  • blöder igenom kläder eller sängkläder
  • behöver använda dubbla skydd
  • får stora blodklumpar
  • behöver gå upp på natten för att byta skydd
  • blöder längre än du brukar
  • känner dig trött, yr eller andfådd

Riklig mens kan leda till järnbrist. Därför är det viktigt att inte bara se riklig mens som ett praktiskt problem, utan också som något som kan påverka hälsan.

Läs mer i vår guide om riklig mens.

Myom och mensvärk

Myom kan ge mensvärk eller göra redan befintlig mensvärk starkare. Smärtan kan bero på att livmodern arbetar mer under blödningen, att myomet påverkar livmoderns sammandragningar eller att det skapar tryck i bäckenet.

Mensvärk som blir värre med tiden, inte lindras av receptfria läkemedel eller påverkar vardagen bör bedömas. Det kan bero på myom, men också på tillstånd som endometrios eller adenomyos.

Läs mer i vår artikel om mensvärk.

Myom och mellanblödningar

Myom kan ibland ge blödningar mellan menstruationerna, särskilt om myomet påverkar livmoderhålan. Mellanblödningar kan vara röda, bruna eller se ut som blodblandade flytningar. [4]

Alla mellanblödningar beror inte på myom. De kan också bero på preventivmedel, ägglossning, infektion, polyper, cellförändringar eller hormonella förändringar. Därför bör återkommande mellanblödningar kontrolleras.

Läs mer i vår artikel om mellanblödning och bruna flytningar.

Myom och tryckkänsla i magen

Större myom eller myom som växer utåt kan ge tryckkänsla i nedre delen av magen. Det kan kännas som tyngd, svullnad, fyllnadskänsla eller som att något trycker inifrån.

Tryckkänslan kan ibland påverka urinblåsan eller tarmen. Du kan till exempel behöva kissa oftare, känna att blåsan inte töms helt eller få förstoppning.

Om du får ny tryckkänsla, smärta eller snabb förändring i magen bör du söka vård för bedömning.

Myom och urinblåsan

Myom kan trycka mot urinblåsan, särskilt om de sitter framtill eller är större. Då kan du få täta urinträngningar eller känna att du behöver kissa ofta.

Det är viktigt att skilja detta från urinvägsinfektion. Om du har sveda när du kissar, feber, blod i urinen eller ont i ryggen bör du kontakta vården.

Om urinen samtidigt ser grumlig ut kan du läsa mer i vår artikel om grumlig urin.

Myom och tarmen

Myom som sitter bakåt kan ibland trycka mot tarmen. Det kan ge förstoppning, tryckkänsla eller obehag vid toalettbesök. Men magbesvär kan ha många andra orsaker, till exempel IBS, endometrios, kost, stress eller hormonella förändringar.

Om du har smärta när du bajsar i samband med mens, diarré och förstoppning som följer cykeln eller svår bäckensmärta bör endometrios också övervägas.

Läs mer i vår artikel om mens och magen.

Myom och smärta vid sex

Vissa myom kan bidra till smärta vid sex, särskilt om de ger tryck, förstorar livmodern eller påverkar bäckenet. Smärta vid sex kan dock ha många orsaker, till exempel torra slemhinnor, spänd bäckenbotten, infektion, endometrios eller vestibulitliknande besvär.

Om du ofta får ont vid sex bör du söka vård. Du ska inte behöva stå ut med sex som gör ont.

Myom och fertilitet

Myom påverkar inte alltid fertiliteten. Många med myom kan bli gravida utan problem. Men vissa myom kan påverka fertiliteten, särskilt om de buktar in i livmoderhålan eller förändrar livmoderns form. [1][3]

Myom kan ibland kopplas till:

  • svårare att bli gravid
  • upprepade missfall
  • komplikationer under graviditet
  • behov av särskild uppföljning under graviditet

Om du försöker bli gravid och har kända myom, riklig mens, återkommande missfall eller svårt att bli gravid bör du kontakta vården för rådgivning.

Läs mer om ägglossning, utebliven ägglossning och menscykeln.

Myom under graviditet

Myom kan upptäckas under graviditet, ibland vid ultraljud. Många graviditeter med myom går bra, men vissa myom kan ge smärta, påverka livmoderns form eller behöva följas upp.

Om du är gravid och vet att du har myom ska du följa de råd du får från barnmorska eller läkare. Sök vård om du får kraftig smärta, blödning, feber eller blir orolig.

Myom i förklimakteriet

Myom kan ge mer besvär under åren före klimakteriet, när blödningsmönstret ofta redan börjar förändras. Det kan vara svårt att veta om riklig eller oregelbunden mens beror på hormonella förändringar, myom, adenomyos eller något annat.

Även om förändrade blödningar kan vara vanliga i förklimakteriet ska du söka vård om blödningen är mycket riklig, långvarig, kommer mellan menstruationerna eller påverkar vardagen.

Läs mer i vår guide om förklimakteriet.

Myom efter klimakteriet

Efter klimakteriet brukar myom ofta minska eftersom hormonnivåerna sjunker. Men om du får blödningar efter klimakteriet ska du alltid söka vård, även om du vet att du har myom sedan tidigare.

Blödning efter klimakteriet ska inte förklaras bort som “bara myom” utan medicinsk bedömning.

Myom, adenomyos eller endometrios?

Myom, adenomyos och endometrios kan ge liknande symtom, särskilt mensvärk, riklig mens och bäckensmärta. Men det är olika tillstånd.

Myom

Myom är muskelknutor i livmodern. De kan ge riklig mens, tryckkänsla, mensvärk och ibland problem med urinblåsa eller tarm.

Adenomyos

Adenomyos innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinna växer in i livmoderns muskelvägg. Det kan ge kraftig mensvärk, riklig mens och långvarig bäckensmärta.

Endometrios

Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinna finns utanför livmodern. Det kan ge svår mensvärk, smärta vid sex, smärta vid toalettbesök och ibland fertilitetsproblem.

Det går inte alltid att skilja dessa tillstånd åt utifrån symtom. Därför behövs ibland gynekologisk undersökning och ultraljud.

Hur utreds myom?

Om du söker vård för misstänkt myom får du ofta börja med att beskriva dina symtom. Vården kan fråga om mensens längd, blödningsmängd, smärta, mellanblödningar, graviditetsönskan, preventivmedel och om du har symtom från urinblåsa eller tarm.

Utredningen kan innehålla:

  • samtal om symtom och menscykel
  • graviditetstest vid behov
  • blodprov för blodvärde och järnstatus
  • gynekologisk undersökning
  • ultraljud av livmodern och äggstockarna
  • provtagning vid misstanke om infektion
  • cellprov eller annan bedömning vid blödning efter sex eller oklara blödningar

Ultraljud är en vanlig metod för att se myom, bedöma storlek, antal och placering. I vissa fall kan fler undersökningar behövas.

Behöver myom alltid behandlas?

Nej. Myom behöver inte alltid behandlas. Om myomen inte ger symtom behövs ofta ingen behandling, men du kan behöva uppföljning om de är stora eller om symtom tillkommer. NHS beskriver att behandling inte alltid behövs om fibroids inte orsakar symtom. [3]

Behandling blir mer aktuell om myomen ger:

  • riklig mens
  • järnbrist eller blodbrist
  • svår mensvärk
  • tryckkänsla
  • täta urinträngningar
  • mellanblödningar
  • smärta vid sex
  • fertilitetsproblem
  • påverkan på vardag och livskvalitet

Behandling vid myom

Vilken behandling som passar beror på dina symtom, myomens storlek och placering, ålder, om du vill bli gravid, hur mycket du blöder och hur mycket besvären påverkar livet.

Avvakta och följa upp

Om myomet inte ger besvär kan vården ibland rekommendera att avvakta. Du får då söka igen om du får riklig mens, smärta, tryckkänsla eller andra symtom.

Tranexamsyra vid riklig mens

Tranexamsyra är ett läkemedel som kan minska riklig mens. Janusinfo beskriver tranexamsyra som behandling vid riklig och regelbunden menstruation och anger att preparaten kan minska blödningsmängden med cirka 50 procent. [5]

Det används vanligtvis bara under blödningsdagarna. Det passar inte alla, särskilt inte vid ökad risk för blodpropp eller vissa läkemedel. Fråga vården eller apotek om du är osäker.

Smärtlindring

Om myom ger mensvärk kan receptfria smärtstillande läkemedel hjälpa vissa. Antiinflammatoriska läkemedel kan minska mensvärk men passar inte alla, till exempel vid magsår, njurproblem, vissa hjärt-kärlsjukdomar, blodförtunnande läkemedel eller graviditet.

Om receptfri smärtlindring inte hjälper bör du söka vård.

Hormonella preventivmedel

Hormonella preventivmedel kan minska blödningar och mensvärk hos vissa. Det kan till exempel handla om p-piller, hormonspiral, p-ring eller annan hormonell behandling beroende på vad som passar dig.

Hormonspiral kan vara ett alternativ vid riklig mens, men om myom förändrar livmoderhålan kan den ibland vara svårare att sätta in eller fungera sämre. Detta behöver bedömas individuellt.

Läkemedel som påverkar hormoner

I vissa fall kan läkemedel som påverkar hormonsystemet användas för att minska myom eller blödning. Dessa behandlingar ges efter medicinsk bedömning och används ofta under begränsad tid eller inför operation.

Vilken behandling som är aktuell beror på symtom, biverkningar, ålder, graviditetsönskan och lokala vårdrutiner.

Myomektomi

Myomektomi innebär att myom opereras bort medan livmodern sparas. Det kan vara aktuellt om du vill behålla möjligheten att bli gravid eller om myomen ger tydliga besvär men livmodern ska bevaras.

Operationens typ beror på var myomet sitter. Vissa myom kan tas bort via hysteroskopi genom slidan och livmoderhalsen, medan andra kräver titthålsoperation eller öppen operation.

Embolisering

Embolisering innebär att blodflödet till myomet minskas, vilket kan få det att krympa. Det kan vara ett alternativ för vissa, men passar inte alla och behöver bedömas av specialist.

Hysterektomi

Hysterektomi innebär att livmodern opereras bort. Det kan bli aktuellt vid svåra besvär där annan behandling inte räcker och där graviditet inte längre är önskad. Det är en större behandling och ska diskuteras noggrant med vården.

Kan myom försvinna av sig själv?

Myom kan ibland minska efter klimakteriet när hormonnivåerna sjunker. Mindre myom kan också vara stabila under lång tid utan att ge symtom. Däremot kan myom under de fertila åren växa, vara oförändrade eller ibland minska.

Om du har symtom bör du inte vänta på att myomet ska försvinna av sig själv. Särskilt riklig mens, järnbrist, stark smärta eller tryckbesvär bör bedömas.

Kan man förebygga myom?

Det finns inget säkert sätt att förebygga myom. Eftersom hormoner och ärftlighet verkar spela roll går det inte att helt styra risken med livsstil.

En hälsosam livsstil kan stödja allmän hälsa, men den ska inte ses som en garanti mot myom eller som behandling vid tydliga besvär. Om du blöder mycket eller har smärta behöver du medicinsk bedömning, inte bara livsstilsråd.

Vad kan du göra själv vid misstänkt myom?

Om du misstänker myom kan du börja med att följa dina symtom. Det gör det lättare att beskriva besvären för vården.

Anteckna gärna:

  • första dagen av mensen
  • hur många dagar du blöder
  • hur ofta du byter mensskydd
  • om du blöder igenom
  • om du får blodklumpar
  • hur stark mensvärken är
  • om du har tryckkänsla i magen
  • om du kissar oftare än vanligt
  • om du har förstoppning
  • om du får mellanblödningar
  • om du känner dig trött, yr eller andfådd

Du kan också använda vår cykellängdskalkylator för att följa om cykeln är regelbunden, kort, lång eller förändras över tid.

Mensskydd vid myom och riklig mens

Om myom ger riklig mens kan rätt mensskydd göra vardagen lättare, även om det inte behandlar orsaken. Vissa behöver nattbindor, större tamponger, menskopp, menstrosor eller kombinationer av skydd.

Om du blöder igenom trots stora skydd, behöver byta mycket ofta eller inte vågar lämna hemmet på grund av blödningen bör du söka vård. Mensskydd ska hjälpa dig praktiskt, men du ska inte behöva anpassa hela livet efter blödningen.

Läs mer i vår artikel om menskopp vs menstrosor.

Myom och järnbrist

Riklig mens från myom kan leda till järnbrist. Det kan göra att du känner dig trött, orkeslös, yr, frusen, andfådd eller får hjärtklappning.

Symtom som kan tala för järnbrist är:

  • trötthet som inte går över
  • yrsel
  • andfåddhet vid ansträngning
  • hjärtklappning
  • huvudvärk
  • blekhet
  • frusenhet
  • svårt att koncentrera sig
  • rastlösa ben

Om du har riklig mens och misstänker järnbrist bör du kontakta vården för blodprov. Ta inte höga doser järn under lång tid utan att veta om du har brist.

När bör du söka vård?

Du bör söka vård om du misstänker myom och har besvär, särskilt om mensen är riklig, smärtan påverkar vardagen eller du har tryckkänsla i underlivet. 1177 rekommenderar vårdkontakt vid mycket ont eller mycket blödning vid mens, tyngdkänsla, tryckkänsla eller djup smärta i magen. [1]

Kontakta vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekolog om du:

  • har mycket riklig mens
  • blöder igenom skydd ofta
  • får stora blodklumpar
  • blöder längre än vanligt
  • känner dig trött, yr eller andfådd
  • har svår mensvärk
  • har tryckkänsla eller tyngdkänsla i bäckenet
  • behöver kissa ofta utan tydlig urinvägsinfektion
  • har förstoppning och tryckkänsla
  • har blödningar mellan menstruationerna
  • har blödning efter sex
  • försöker bli gravid och har kända eller misstänkta myom
  • har blödning efter klimakteriet

Sök akut vård om du blöder mycket kraftigt, svimmar, blir mycket yr, får plötslig svår buksmärta, har feber och sjukdomskänsla eller är gravid eller kan vara gravid och får smärta eller blödning.

Vad kan du säga till vården?

Det kan vara lättare att få rätt hjälp om du beskriver hur symtomen påverkar livet, inte bara att du “blöder mycket”.

Du kan till exempel säga:

  • “Jag behöver byta mensskydd varje timme under flera timmar.”
  • “Jag blöder igenom kläder eller sängkläder.”
  • “Jag får stora blodklumpar.”
  • “Jag är ofta trött och yr efter mensen.”
  • “Jag har tryckkänsla i nedre delen av magen.”
  • “Jag behöver kissa mycket oftare än tidigare.”
  • “Jag försöker bli gravid och har fått veta att jag har myom.”

Om du redan vet att du har myom kan du fråga var myomen sitter, hur stora de är och om placeringen kan förklara dina symtom.

Sammanfattning

Myom är godartade muskelknutor i eller utanpå livmodern. Många har myom utan symtom, men vissa får riklig mens, mensvärk, tryckkänsla, täta urinträngningar, förstoppning, mellanblödningar eller fertilitetsproblem.

Riklig mens är ett vanligt symtom och kan leda till järnbrist. Därför bör du söka vård om mensen påverkar vardagen, om du blöder igenom skydd, får stora blodklumpar, känner dig trött eller yr, eller har smärta och tryckkänsla.

Myom behöver inte alltid behandlas, men det finns flera behandlingsalternativ om de ger besvär. Läs gärna vidare om riklig mens, mensvärk, adenomyos, endometrios, mellanblödning och Menscykel & Kvinnohälsa.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Myom
  2. ↑ 1177. Riklig mens
  3. ↑ NHS. Fibroids
  4. ↑ 1177. Mellanblödningar och blodblandade flytningar
  5. ↑ Janusinfo, Region Stockholm. Riktlinjer för utredning och behandling av gynekologiska blödningsrubbningar