Illustration av underkläder med en liten bloddroppe som symboliserar första menstruationen i en lugn och positiv miljö.

Första mensen och vad som är bra att veta

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Första mensen är en stor förändring i kroppen, men den behöver inte vara dramatisk eller skrämmande. För vissa kommer den som några små bruna eller röda fläckar i trosan. För andra börjar den som en tydligare blödning. Båda varianterna är vanliga.

Att få sin första mens betyder att kroppen har kommit in i en ny fas av puberteten. Äggstockarna har börjat mogna ägg, hormonerna förändras och kroppen kan så småningom få en mer regelbunden menscykel. [1][2]

Det är vanligt att känna sig nyfiken, nervös, stolt, förvirrad eller obekväm. Allt det är normalt. Mensen är en kroppsfunktion, inte något pinsamt eller smutsigt. Den kan däremot vara ny, oväntad och ibland jobbig att förstå i början.

I den här guiden går vi igenom när första mensen brukar komma, vilka tecken som kan visa att den är på väg, hur den kan se ut, vilka mensskydd som finns, vad som är normalt och när det är bra att prata med en vuxen eller kontakta vården.

Vad är första mensen?

Första mensen kallas ibland menarke. Det betyder den första menstruationsblödningen. Mensen kommer från livmodern och består av blod, slemhinna och vätska som kroppen stöter ut genom slidan.

Under en menscykel bygger kroppen upp en slemhinna i livmodern. Om det inte blir någon graviditet stöts slemhinnan ut som mens. I början är menscykeln ofta oregelbunden, eftersom hormonsystemet fortfarande håller på att mogna. [2][3]

Första mensen kan därför vara mycket liten, brunaktig eller komma och gå. Det betyder inte att något är fel.

När får man första mensen?

De flesta får sin första mens någon gång mellan 9 och 16 års ålder. Det är stor variation mellan olika personer. Vissa får mens tidigt, andra senare. [2][4]

1177 beskriver att första mensen ofta kommer ungefär två år efter att brösten har börjat växa. NHS beskriver också att mensen ofta börjar omkring två år efter att brösten börjat utvecklas, men att tidpunkten varierar från person till person. [1][3]

Det går alltså inte att säga exakt när den kommer. Kroppen följer sin egen takt.

Ålder eller tecken Vad det kan betyda
9–16 år Vanlig ålder för första mensen.
Ungefär två år efter att brösten börjat växa Första mensen kan vara på väg inom en tid.
Flytningar i trosan Kan vara ett tecken på att kroppen närmar sig mens, men det kan också dröja.
Bruna fläckar i trosan Kan vara början på första mensen.
Ingen mens efter 16 års ålder Det kan vara bra att prata med skolsköterska, ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Tecken på att första mensen är på väg

Första mensen kommer sällan helt utan att kroppen har visat andra pubertetstecken först. Men tecknen kan vara olika tydliga.

Vanliga tecken på att första mensen kan närma sig är:

  • brösten har börjat växa
  • kroppen växer snabbare på längden
  • höfter och kroppsform förändras
  • det kommer hår under armarna eller runt snippan
  • du får mer flytningar i trosan
  • huden blir fetare eller du får finnar
  • svettlukten förändras
  • du får molvärk i magen eller ryggen
  • humöret känns mer svängigt än tidigare
  • du ser bruna eller röda fläckar i trosan

UMO beskriver att flytningar ibland kan vara ett tecken på att första mensen närmar sig, men att det också kan dröja flera år efter att flytningarna börjat. [5]

Det är alltså inte möjligt att veta exakt dag. Men om du har börjat få flytningar och andra pubertetstecken kan det vara smart att ha en binda eller ett trosskydd i väskan.

Hur ser första mensen ut?

Första mensen kan se ut på flera sätt. Den behöver inte vara klarröd eller riklig. Många får först en brun, rostfärgad eller mörkröd fläck i trosan eller på toalettpappret. 1177 beskriver att det ofta börjar med lite blod i underkläderna eller på toalettpappret, och att brunaktiga flytningar kan komma innan första mensen. [1]

Första mensen kan vara:

  • ljusröd
  • mörkröd
  • brun
  • rosa
  • som små fläckar
  • som en tunn blödning
  • som en tydligare mensblödning

Brunt blod betyder oftast bara att blodet varit i kroppen lite längre innan det kom ut. Det är vanligt både i början och slutet av en mens, och kan ibland uppfattas som bruna flytningar före eller efter mens.

Hur mycket blöder man första gången?

Ofta blöder man ganska lite vid första mensen. Det kan räcka med ett trosskydd eller en tunn binda. Men vissa blöder mer redan första gången. Båda delarna kan vara normalt.

Det är vanligt att mensen ändras från gång till gång i början. Den första mensen kan vara liten, nästa kan vara rikligare, och sedan kan det dröja några månader innan nästa blödning kommer.

Du behöver inte veta exakt hur mycket som är “rätt”. Det viktiga är att du har ett mensskydd som känns bekvämt och att du ber om hjälp om du blöder så mycket att du blir orolig, yr, väldigt trött eller behöver byta skydd extremt ofta.

Hur länge varar första mensen?

Första mensen kan vara i en dag, några dagar eller ungefär som en vanlig mens. Det är vanligt att den är kortare eller mer oregelbunden i början.

En mens brukar ofta pågå några dagar, men det kan variera. NHS beskriver att mensen i början inte alltid kommer varje månad och att det kan ta tid innan den blir regelbunden. [3]

Om du blöder mycket länge, till exempel mer än en vecka med kraftig blödning, eller om du känner dig svag och yr, är det bra att prata med en vuxen och kontakta vården.

Är det normalt att mensen är oregelbunden i början?

Ja. Det är mycket vanligt att mensen är oregelbunden de första åren. Kroppen håller fortfarande på att ställa in hormonerna, och ägglossningen sker inte alltid regelbundet direkt efter första mensen.

Det kan betyda att mensen:

  • kommer efter några veckor
  • dröjer flera månader
  • är liten ena gången och mer riklig nästa gång
  • kommer som bruna flytningar
  • kommer utan tydliga symtom
  • ibland ger mensvärk och ibland inte

Oregelbunden mens i början är oftast inget farligt. Men om mensen uteblir länge, om du blöder väldigt mycket eller om du har mycket ont är det bra att söka råd. I sådana situationer kan det vara hjälpsamt att förstå skillnaden mellan vanlig oregelbunden mens i början och utebliven mens som behöver bedömas.

Kan man få mensvärk vid första mensen?

Ja, en del får ont redan vid första mensen, medan andra inte känner något särskilt. Mensvärk känns ofta som molande värk eller kramper i nedre delen av magen. Det kan också göra ont i ryggen, höfterna, ljumskarna eller låren. 1177 beskriver mensvärk som smärta i nedre delen av magen, ryggen eller ryggslutet vid mens. [6]

Mensvärk kan också göra att du känner dig:

  • trött
  • illamående
  • svettig
  • yr
  • lös i magen
  • mer känslig eller ledsen

Det finns saker som kan lindra mensvärk, till exempel värme, vila, rörelse, varm dusch eller receptfria smärtstillande läkemedel om du tål dem och använder dem enligt anvisning. [6]

Du ska däremot inte behöva stå ut med svår smärta. Om mensvärken gör att du inte kan gå till skolan, sova, röra dig normalt eller om smärtan känns väldigt stark är det bra att prata med en vuxen, skolsköterska, ungdomsmottagning eller vårdcentral. Då kan det vara bra att läsa mer om mensvärk och när den bör kontrolleras.

Vilka mensskydd kan man använda vid första mensen?

Det finns flera olika mensskydd. Du väljer själv vad som känns bäst. Många börjar med binda eller trosskydd eftersom de är enkla att använda och inte förs in i kroppen.

Binda

En binda sätts fast i trosan och suger upp blodet. Det är ett vanligt första mensskydd eftersom det är lätt att förstå, lätt att byta och finns i många storlekar.

Bindor finns som tunna, tjockare, med vingar, utan vingar, för dag och för natt. Vid första mensen kan en tunn binda eller ett trosskydd räcka om blödningen är liten.

Trosskydd

Trosskydd är tunnare än bindor. De kan passa om du bara har lite blod, bruna flytningar eller vill känna dig förberedd när du tror att mensen är på väg.

Om mensen blir rikligare räcker trosskydd ofta inte lika bra som binda.

Tampong

En tampong förs in i slidan och suger upp blodet inuti kroppen. Du kan använda tampong även om du är ung eller har fått din första mens, men du måste inte. Det är helt okej att vänta tills det känns rätt.

Om du använder tampong är det viktigt att byta regelbundet och följa instruktionerna på förpackningen.

Menskopp

En menskopp förs in i slidan och samlar upp blodet. UMO beskriver att menskopp kan användas i flera år och att den kan användas vid till exempel bad och träning om den sitter rätt. [7]

För vissa passar menskopp bra, men för andra känns det enklare att börja med binda eller trosskydd.

Menstrosor

Menstrosor ser ut som vanliga trosor men har ett absorberande skydd. De kan användas ensamma vid mindre blödning eller tillsammans med annat mensskydd vid rikligare mens.

Det viktigaste är att du får prova dig fram. Det finns inget mensskydd som är bäst för alla.

Hur ofta ska man byta mensskydd?

Hur ofta du behöver byta beror på hur mycket du blöder och vilket skydd du använder. En binda eller ett trosskydd byts när det känns vått, luktar, skaver eller inte längre känns fräscht.

Om du använder tampong eller menskopp är hygienen extra viktig. 1177 rekommenderar att tampong eller menskopp byts minst var åttonde timme och att du tvättar händerna noga innan du byter. [8]

Byt oftare om du blöder mycket. Använd inte en större tampong än du behöver, och sov inte med tampong längre än rekommenderad tid.

Vad är TSS?

TSS står för toxic shock syndrome och kallas ibland tampongsjuka. Det är mycket ovanligt, men kan vara allvarligt. TSS kan kopplas till tampong eller menskopp, men kan också uppstå av andra infektioner i kroppen. [8][9]

Risken är liten om du använder mensskydd på rätt sätt, byter regelbundet och tvättar händerna.

Sök vård snabbt om du använder tampong eller menskopp och plötsligt får symtom som:

  • hög feber
  • kräkningar
  • diarré
  • yrsel eller svimningskänsla
  • utslag som liknar solbränna
  • stark sjukdomskänsla

Ta ut tampongen eller menskoppen direkt om du misstänker TSS. Symtom som hög feber, kräkningar, yrsel och stark sjukdomskänsla i samband med tampong eller menskopp ska tas på allvar, även om toxic shock syndrome är ovanligt.

Kan man bada, träna och gå till skolan när man har mens?

Ja. Du kan bada, träna och gå till skolan när du har mens, om du mår tillräckligt bra. Mensen i sig hindrar dig inte från att göra vanliga saker.

Vid bad fungerar tampong eller menskopp bäst eftersom binda suger upp vatten. Om du inte vill använda tampong eller menskopp kan du vänta med att bada eller byta skydd direkt efteråt om du bara duschar eller är vid vattnet.

Träning kan ibland lindra mensvärk, men du behöver inte pressa dig. Om du har ont eller känner dig trött kan du ta det lugnare.

Kan man sova med mens?

Ja. Många använder nattbinda, menstrosor eller ett längre skydd på natten. Det kan vara smart att välja mörka trosor eller lägga en handduk i sängen första gångerna om du är orolig för läckage.

Om du använder tampong eller menskopp på natten ska du följa rekommendationen om hur länge skyddet får sitta inne. 1177 rekommenderar byte minst var åttonde timme för tampong eller menskopp. [8]

Vad gör man om mensen kommer i skolan?

Om första mensen kommer i skolan kan det kännas stressande, men det går att lösa. Du kan fråga skolsköterskan, en lärare, en kompis eller någon annan trygg vuxen om hjälp. De flesta skolor har mensskydd.

Om du inte har binda kan du tillfälligt vika toalettpapper i trosan tills du får ett riktigt skydd. Det är ingen perfekt lösning, men det kan hjälpa en kort stund.

Det kan vara bra att ha ett litet menskit i väskan:

  • en eller två bindor
  • ett trosskydd
  • ett par extra trosor
  • en liten plastpåse eller tygpåse
  • våtservett eller papper
  • eventuellt smärtstillande om du får använda det

Hur pratar man med en vuxen om första mensen?

Det kan kännas pinsamt att säga att mensen har kommit, men vuxna är oftast vana vid att prata om det. Du kan säga det enkelt, till exempel:

  • “Jag tror att jag har fått mens.”
  • “Kan du hjälpa mig köpa bindor?”
  • “Jag har fått blod i trosan och vet inte vad jag ska göra.”
  • “Jag vill prata med skolsköterskan.”

Du behöver inte förklara allt perfekt. Det räcker att säga att du behöver hjälp.

Om du inte vill prata med en förälder kan du prata med skolsköterska, ungdomsmottagning, äldre syskon, släkting, kompis förälder eller annan trygg vuxen. UMO rekommenderar att unga kan prata med en förälder, trygg vuxen, skolsköterska eller ungdomsmottagning vid frågor om mens. [10]

Kan man bli gravid efter första mensen?

Ja. När mensen har kommit betyder det att kroppen är på väg att bli könsmogen. 1177 beskriver att när en tjejkropp börjar få mens innebär det att ägglossningen har kommit igång och att man kan bli gravid. [1]

Det betyder att graviditet kan vara möjlig om spermier kommer in i slidan, till exempel vid oskyddat samlag. Det gäller även om mensen är oregelbunden.

Det här betyder inte att du ska känna dig rädd för mensen. Det betyder bara att kroppen förändras och att det är viktigt att få kunskap om sex, samtycke, preventivmedel och kroppens gränser när det blir aktuellt.

Om du har frågor om sex, skydd eller oro kring graviditet kan du kontakta ungdomsmottagning, skolsköterska eller vårdcentral.

Är flytningar innan första mensen normalt?

Ja. Flytningar är vanligt före första mensen. De kan vara vita, genomskinliga, krämiga eller lite klibbiga. De kan komma i trosan långt innan första mensen, ibland flera år innan. [5]

Flytningar är kroppens sätt att hålla slidan ren och fuktig. Det är normalt att mängden varierar.

Sök råd om flytningarna:

  • luktar mycket illa
  • är gröna, gråa eller skummiga
  • kommer tillsammans med klåda
  • gör att det svider när du kissar
  • kommer med smärta eller feber

Vanliga flytningar före första mensen är oftast inget farligt, men flytningar som kommer med stark lukt, sveda eller klåda i underlivet bör du prata med en vuxen eller vården om.

Varför får man humörsvängningar före eller under mens?

Hormonerna förändras under puberteten och under menscykeln. Därför kan humöret påverkas. Du kan känna dig ledsen, irriterad, känslig, trött eller lättare arg än vanligt.

Det betyder inte att du överdriver. Kroppen och hjärnan påverkas av hormoner, sömn, stress, hunger, oro och allt annat som händer i livet.

Om du mår dåligt före mens varje gång kan det handla om PMS. Om symtomen är mycket starka och påverkar skola, relationer eller viljan att leva kan det handla om PMDS. Då ska du inte vara ensam med det, utan prata med en vuxen och söka hjälp.

Vad är normalt vid första mensen?

Mycket kan vara normalt i början. Kroppen behöver tid för att hitta sin rytm.

Det kan vara normalt att:

  • första mensen bara är några fläckar
  • blodet är brunt eller mörkrött
  • mensen varar kort tid
  • mensen dröjer flera månader efter första gången
  • mensen är oregelbunden i början
  • du får lite ont i magen eller ryggen
  • du känner dig trött eller känslig
  • blödningen är olika stark olika dagar

Det är däremot bra att söka hjälp om något känns väldigt avvikande, smärtsamt eller oroande.

När bör man söka vård eller prata med skolsköterska?

Du kan alltid prata med skolsköterska, ungdomsmottagning eller vårdcentral om du är orolig. Du behöver inte vänta tills något är “allvarligt”.

Sök råd om:

  • mensen kommer före 9 års ålder
  • mensen inte har kommit vid 16 års ålder
  • du har mycket kraftig mens
  • du blöder igenom skydd väldigt ofta
  • du blöder länge och blir trött eller yr
  • du har så ont att du inte kan gå till skolan eller göra vanliga saker
  • du får feber, stark smärta eller känner dig väldigt sjuk
  • du har illaluktande flytningar, klåda eller sveda
  • du mår mycket dåligt psykiskt före eller under mens
  • du är orolig för graviditet, sex eller övergrepp

NHS anger att vård bör kontaktas om första mensen kommer före 8 års ålder eller om den inte kommit vid 16 års ålder. UMO beskriver att mens före eller efter det vanliga åldersspannet kan räknas som tidig eller sen pubertet. [4][3]

Första mensen och kroppen efteråt

Efter första mensen fortsätter kroppen att utvecklas. 1177 beskriver att den som har en tjejkropp vanligtvis växer ungefär 6–8 centimeter efter första mensen, men det varierar mellan olika personer. [11]

Det kan också hända att:

  • brösten fortsätter växa
  • kroppsformen förändras
  • huden förändras
  • svetten luktar mer
  • håret på kroppen blir tydligare
  • humöret svänger mer
  • mensen blir mer regelbunden med tiden

Puberteten är inte färdig bara för att mensen har kommit. Kroppen fortsätter mogna i sin egen takt.

Tips för att känna sig tryggare med första mensen

Första mensen kan kännas mindre stressande om du är lite förberedd.

  • Ha en binda eller ett trosskydd i väskan.
  • Lär dig hur du sätter fast en binda i trosan.
  • Ha extra trosor i skåpet eller väskan om du vill.
  • Prata med någon du litar på innan mensen kommer.
  • Anteckna första dagen du blöder.
  • Kom ihåg att oregelbunden mens är vanligt i början.
  • Be om hjälp om du har ont, blöder mycket eller känner dig rädd.

Det kan också vara skönt att förstå hur kroppen förändras under cykeln. Första mensen är början på en ny rytm, och med tiden kan det bli lättare att känna igen mönster i blödning, humör, flytningar och värk.

Menscykelns faser efter första mensen

Efter första mensen kan det ta tid innan kroppen får ett tydligare cykelmönster. När cykeln börjar bli mer regelbunden kan den delas in i olika delar, från mens till tiden efter ägglossning.

En översikt över menscykelns fyra faser kan hjälpa dig att förstå varför kroppen ibland känns annorlunda från vecka till vecka. Men i början är det normalt att cykeln inte följer ett exakt mönster.

För dig som är förälder eller trygg vuxen

Första mensen kan vara känslig att prata om. En del unga vill veta mycket, andra vill helst att samtalet ska vara kort och praktiskt. Det viktigaste är att vara lugn, saklig och respektfull.

Du kan hjälpa genom att:

  • prata om mens innan den kommer
  • ha mensskydd hemma
  • visa hur en binda fungerar
  • säga att mens är normalt och inte pinsamt
  • undvika skämt som kan kännas skammande
  • respektera integritet
  • fråga om barnet vill ha hjälp eller bara information
  • hjälpa till att kontakta skolsköterska eller ungdomsmottagning vid behov

Det kan också vara bra att prata om samtycke, integritet, kroppens gränser, preventivmedel och var man kan få hjälp om något känns fel.

Sammanfattning

Första mensen är ett vanligt steg i puberteten. Den kommer oftast någon gång mellan 9 och 16 års ålder och kan börja som små röda eller bruna fläckar i trosan. Det är vanligt att mensen är oregelbunden i början och att blödningen varierar från gång till gång.

Du kan använda binda, trosskydd, tampong, menskopp eller menstrosor. Många börjar med binda eftersom det är enkelt. Om du använder tampong eller menskopp är det viktigt att byta regelbundet och tvätta händerna.

Mens är inte farligt, pinsamt eller smutsigt. Men du ska få hjälp om du har mycket ont, blöder väldigt mycket, mår dåligt eller känner dig orolig. Prata med en trygg vuxen, skolsköterska, ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Så utvecklas kroppen under puberteten
  2. ↑ 1177. Så fungerar mens
  3. ↑ NHS. Starting your periods
  4. ↑ UMO. Mens – allt du behöver veta om första mensen
  5. ↑ UMO. Hur vet jag om jag snart ska få min första mens?
  6. ↑ 1177. Mensvärk
  7. ↑ UMO. Mensskydd
  8. ↑ 1177. Toxic shock syndrome, TSS
  9. ↑ NHS. Toxic shock syndrome
  10. ↑ UMO. Vem kan jag prata med om mens?
  11. ↑ 1177. Kroppen växer och förändras under puberteten