Första mensen kan komma plötsligt eller efter flera tecken på att puberteten är igång. Blödningen kan vara röd, brun eller bara synas som en liten fläck i trosorna. Börja gärna med det mensskydd som känns enklast, till exempel en binda eller menstrosa, och be en trygg vuxen om hjälp om du vill.
Det finns inget rätt sätt att känna. Du kan vara nyfiken, stolt, orolig, irriterad eller inte känna något särskilt alls. Här går vi igenom när första mensen brukar komma, hur den kan se ut, vad du kan göra den första dagen och när du bör prata med elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral.
När kommer första mensen?
Enligt UMO får de flesta sin första mens någon gång mellan 9 och 16 års ålder.[1] Det varierar mellan olika personer och går inte att förutsäga exakt.
Mensen börjar som en del av puberteten. Kroppen förändras stegvis, och första mensen kommer ofta efter att brösten har börjat utvecklas och du har fått mer hår på kroppen. Flytningar i trosorna kan också börja före mensen, men de visar inte vilken dag blödningen kommer.
Kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral om du har fyllt 16 år och inte har fått mens. Du kan också be om råd tidigare om du är orolig för puberteten eller kroppen.
Hur ser första mensen ut?
Första mensen behöver inte vara en stor, klarröd blödning. Den kan börja som:
- en brun eller mörkröd fläck
- lite rosa eller rött på toalettpapperet
- några droppar i trosorna
- en blödning som liknar senare menstruationer.
Brunt mensblod är oftast blod som har varit lite längre i livmodern eller slidan innan det kommer ut. Färgen kan skifta mellan brunt, mörkrött och klarare rött under samma mens.
Det är också vanligt att den första blödningen är kort eller oregelbunden. Anteckna gärna datumet i en kalender eller app om du vill följa hur mensen utvecklas.
Vad gör jag när mensen kommer?
Ta det steg för steg:
- Gå till en toalett. Torka dig och se ungefär hur mycket du blöder.
- Använd ett mensskydd. En binda eller menstrosa kan vara lätt att börja med, men du får välja det som känns bäst.
- Byt kläder om det behövs. En fläck är inget farligt. Kallt vatten fungerar ofta bättre än varmt när du sköljer blod ur tyg.
- Berätta för någon om du vill ha hjälp. Det kan vara en förälder, ett syskon, en vän, lärare eller skolsköterska.
- Skriv upp datumet. Det kan hjälpa dig att få en ungefärlig bild av cykeln, även om mensen är oregelbunden i början.
Om första mensen kommer i skolan
Fråga en lärare, skolsköterska, skolkurator eller expeditionen om mensskydd. Många skolor har bindor eller tamponger att ge ut. Du kan också fråga en kompis.
Om du har blött igenom kan du knyta en tröja runt midjan tills du kan byta kläder. En liten fläck känns ofta mycket tydligare för dig än för andra.
En enkel menspåse i väskan kan innehålla:
- två bindor eller andra mensskydd
- ett par extra trosor
- en liten förslutningsbar påse
- eventuellt receptfri smärtlindring som en vuxen eller vårdpersonal har hjälpt dig att använda säkert.
Vilket mensskydd passar vid första mensen?
Du behöver inte välja samma skydd som kompisar eller familj. Prova dig fram.
Binda
En binda fästs i trosan och suger upp blodet utanför kroppen. Den är enkel att se och byta. Välj storlek efter hur mycket du blöder och byt när den känns fuktig, full eller obekväm.
Menstrosa
Menstrosor har ett absorberande lager. De kan användas ensamma eller som extra skydd. Följ tvättråden och byt när trosan känns mättad eller obekväm.
Tampong
En tampong förs in i slidan och suger upp blod. Du kan använda tampong även vid första mensen om du vill. Välj lägsta uppsugningsförmåga som räcker, följ förpackningens instruktioner och byt regelbundet. En tampong ska inte göra ont när den sitter rätt. Ta ut den och prova senare om det gör ont.
Menskopp
En menskopp samlar upp blod i slidan. Det kan ta lite tid att lära sig sätta in och ta ut den. Du behöver inte börja med menskopp bara för att andra gillar den.
Tvätta händerna före och efter du byter ett invändigt mensskydd. Använd aldrig två tamponger samtidigt och följ alltid tidsråden på förpackningen.
Är mensen oregelbunden i början?
Ja. UMO beskriver att oregelbunden mens är vanligt, särskilt under de första två åren. Mensen kan komma efter några veckor, hoppa över en eller flera månader eller vara olika lång från gång till gång.
En menscykel räknas från första dagen du blöder till första dagen i nästa mens.[2] Du kan läsa mer om hur menscykeln fungerar och varför oregelbunden mens kan vara vanligt i puberteten.
Ta ett graviditetstest om du har haft sex som kan leda till graviditet och mensen inte kommer som väntat. Mensens regelbundenhet är inte ett säkert preventivmedel.
Gör första mensen ont?
En del får ingen värk alls. Andra får molande eller krampande ont i nedre delen av magen, ryggen eller låren. Värme, rörelse och vila kan hjälpa. Läs mer om mensvärk och lindring.
Prata med elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral om receptfri smärtlindring inte hjälper eller om du har så ont att du inte kan vara i skolan, sova eller göra sådant du brukar göra. Du ska inte behöva stå ut med svår smärta utan hjälp.
Hur mycket är normalt att blöda?
Mängden varierar. Det är mer användbart att se hur blödningen påverkar dig än att försöka mäta exakt. Tecken på att mensen kan vara för riklig är att du ofta blöder igenom, behöver dubbla skydd, måste byta även på natten, har stora blodklumpar eller blöder i mer än sju dagar.
Riklig mens kan göra dig trött och påverka järndepåerna.[3] Kontakta elevhälsan, ungdomsmottagning eller vårdcentral om du känner igen tecknen. Läs även vår guide om riklig mens.
Om mensen känns jobbig
Mensen kan väcka många känslor. Det kan vara svårt att prata om blod, mensskydd eller kroppen. För vissa kan mensen också förstärka könsdysfori eller känslan av att kroppen inte stämmer med könsidentiteten.
Du behöver inte hantera det ensam. Prata med någon du känner dig trygg med, elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Du kan be om praktiska råd, hjälp med mensbesvär eller stöd kring känslor och könsidentitet.
När bör jag söka hjälp?
Kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral om:
- du har fyllt 16 år och inte har fått mens
- du ofta blöder igenom eller behöver dubbla skydd
- du blöder längre än sju till tio dagar
- du blir mycket trött, blek, yr, andfådd eller får hjärtklappning
- mensvärken hindrar skola, sömn eller vardag
- du blöder mellan menstruationerna eller efter sex
- du har haft sex och mensen uteblir
- du känner stark oro eller mår dåligt av mensen.
Sök vård snabbt vid mycket kraftig blödning tillsammans med svimningskänsla, stark smärta eller tydlig sjukdomskänsla. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen. Läs vår samlade vårdguide om du är osäker.
Sammanfattning
De flesta får första mensen mellan 9 och 16 års ålder. Den kan börja med en liten brun, mörkröd eller röd fläck och vara oregelbunden de första åren. Välj det mensskydd som känns enklast och be om hjälp i skolan eller hemma om du behöver det.
Sök stöd om du inte fått mens vid 16 års ålder, om du blöder mycket, har svår smärta, blir yr eller trött eller om mensen får dig att må dåligt. Det finns hjälp att få.
Vanliga frågor
Bröstutveckling, mer kroppsbehåring och flytningar visar att puberteten är igång, men de kan inte säga exakt vilken dag mensen kommer. Det kan vara praktiskt att ha ett mensskydd och extra trosor i väskan.
Ja. Mensblod kan vara brunt eller mörkrött, särskilt när blödningen är liten eller i början och slutet av mensen.
Det varierar. UMO beskriver att de flesta menstruationer varar ungefär tre till sex dagar, men den första kan vara både kortare eller längre. Sök hjälp om du blöder länge, mycket eller mår dåligt.
Ja, om du vill. Följ instruktionerna, välj en liten tampong med låg uppsugningsförmåga och ta ut den om det gör ont. Binda eller menstrosa är lika bra alternativ.
Referenser
- ↑ UMO. (uppdaterad 16 februari 2026, granskad av barnmorska). Mens – allt du behöver veta om första mensen
- ↑ 1177. Mens
- ↑ 1177. (uppdaterad 23 mars 2026). Riklig mens