Ungdomsmottagningen och vad du kan få hjälp med

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Ungdomsmottagningen är en mottagning för unga som har frågor om kroppen, sex, relationer, preventivmedel, könssjukdomar, graviditet, mens, psykisk hälsa eller saker som känns svåra att prata om hemma. Du behöver inte ha ett stort problem för att gå dit. Ingen fråga är för liten, pinsam eller konstig. [1][2]

På ungdomsmottagningen kan du träffa till exempel barnmorska, sjuksköterska, kurator eller läkare. Vilka yrkespersoner som finns kan variera mellan olika mottagningar. Vissa mottagningar har också psykolog eller andra professioner. [1][3]

Den här guiden förklarar vad ungdomsmottagningen är, vem som får gå dit, vad du kan få hjälp med, hur det fungerar med tystnadsplikt, om besöket kostar något och när du bör söka annan vård.

Vad är ungdomsmottagningen?

Ungdomsmottagningen är en mottagning som finns för unga personer. Där kan du få hjälp med frågor som rör kroppen, sexualitet, relationer, mående och identitet. Målet är att du ska kunna få trygg information, stöd och vård utan att behöva känna skam eller osäkerhet.

UMO beskriver att en ungdomsmottagning kan ge hjälp och stöd på många olika sätt. Du kan till exempel få svar på frågor om kroppen eller sex, men också få prata med någon om du behöver stöd. [1]

Du kan gå dit även om du inte vet exakt vad du behöver hjälp med. Det räcker att du känner att du vill prata med någon som kan lyssna och hjälpa dig vidare.

Vem får gå till ungdomsmottagningen?

Åldersgränsen kan variera beroende på var i Sverige du bor. UMO skriver att ungdomsmottagningar brukar vara öppna för dig som är från 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år. Det betyder att du behöver kontrollera vad som gäller på just din mottagning. [1]

På vissa platser är gränsen till exempel 12–22 år, på andra 13–24 år eller upp till 25 år. Om ungdomsmottagningen inte kan ta emot dig brukar de kunna hänvisa dig till rätt mottagning, till exempel vårdcentral, barnmorskemottagning, gynekologmottagning eller psykiatrisk mottagning.

Du kan gå till ungdomsmottagningen oavsett kön, könsidentitet, sexuell läggning, relationserfarenhet eller om du har haft sex eller inte. Du behöver inte vara “tillräckligt vuxen” eller ha ett akut problem.

Vad kan man få hjälp med på ungdomsmottagningen?

På ungdomsmottagningen kan du få hjälp med många olika saker. UMO nämner till exempel frågor om kroppen, sex och relationer, skydd mot graviditet och könssjukdomar, graviditetstest, test för könssjukdomar och stöd om du mår dåligt. [2]

Vanliga saker du kan få hjälp med är:

  • mens, flytningar och underlivsbesvär
  • preventivmedel
  • kondomer och säkrare sex
  • test för könssjukdomar
  • graviditetstest
  • akut-p-piller
  • frågor om kroppen och puberteten
  • sex, samtycke och gränser
  • relationer, kärlek och svartsjuka
  • oro, stress, ångest eller nedstämdhet
  • familjeproblem
  • våld, hot eller kontroll i en relation
  • könsidentitet och sexuell läggning
  • alkohol, droger eller andra saker som känns svåra

Du kan också komma om du bara vill ställa en fråga och få ett tydligt svar.

Kan jag gå till ungdomsmottagningen för mens?

Ja. Ungdomsmottagningen är ett bra ställe att vända sig till om du har frågor om mens, mensvärk, oregelbunden mens, riklig mens, flytningar eller oro kring kroppen.

Du kan till exempel söka hjälp om:

  • du inte har fått din första mens och är orolig
  • du har mycket ont vid mens
  • mensen är mycket riklig
  • mensen kommer väldigt oregelbundet
  • mensen har uteblivit
  • du har mellanblödningar
  • du undrar om bruna flytningar är normalt
  • du vill prata om mensskydd

Om du vill förstå hur blödningar, värk och cykeln hänger ihop kan det också vara hjälpsamt att läsa om menscykeln, mensvärk, riklig mens, oregelbunden mens och utebliven mens. Bruna eller mörka fläckar kan ibland handla om bruna flytningar före eller efter mens, men om du är osäker kan ungdomsmottagningen hjälpa dig att bedöma vad som är normalt.

Kan jag gå dit för flytningar, klåda eller lukt?

Ja. Flytningar förändras naturligt under menscykeln, men ibland kan flytningar, klåda, sveda eller lukt bero på irritation, svamp, bakteriell obalans eller en könssjukdom. Ungdomsmottagningen kan hjälpa dig att förstå vad som är normalt och när provtagning eller behandling behövs.

Det kan vara bra att boka tid om du har:

  • klåda i underlivet
  • sveda när du kissar
  • ovanlig lukt
  • förändrade flytningar
  • smärta vid sex
  • blödning efter sex
  • sår, blåsor eller utslag
  • oro för könssjukdom

Vanliga flytningar behöver inte vara något farligt, men flytningar som kommer med sveda, lukt eller klåda i underlivet bör du ta på allvar. Blödningar runt cykeln kan också vara svåra att tolka, till exempel om de liknar blödning vid ägglossning eller kommer efter sex.

Preventivmedel och skydd mot graviditet

Ungdomsmottagningen kan hjälpa dig att välja preventivmedel. Det kan handla om p-piller, minipiller, p-stav, p-plåster, p-ring, spiral, kondom eller andra alternativ. Vilket preventivmedel som passar beror på din kropp, din hälsa, dina önskemål och hur du vill använda skyddet.

Du kan få hjälp om du:

  • vill börja med preventivmedel
  • vill byta preventivmedel
  • får biverkningar
  • glömde ett p-piller
  • är orolig för graviditet
  • behöver akut-p-piller
  • vill prata om kondom eller säkrare sex

Kondom är viktigt eftersom det skyddar mot många könssjukdomar och kan skydda mot graviditet vid vaginalt samlag. UMO beskriver att kondom ger ett bra skydd mot både könssjukdomar och graviditet vid slidsamlag. [4]

Kan man få gratis kondomer?

Ja, ofta kan du få gratis kondomer på ungdomsmottagningen. UMO skriver att de flesta ungdomsmottagningar och hud- och könsmottagningar ger bort kondomer gratis. Det kan däremot variera hur det fungerar på olika mottagningar, så du kan kontakta din mottagning om du är osäker. [5]

Du kan också ibland få kondomer hos skolsköterska eller på andra platser där unga får stöd och information.

Test för könssjukdomar

Ungdomsmottagningen kan hjälpa dig att testa dig för könssjukdomar. Det kan vara aktuellt om du haft oskyddat sex, om kondomen gick sönder, om du har symtom eller om du bara vill vara säker.

Du kan behöva testa dig om du har:

  • sveda när du kissar
  • flytningar från slida, penis eller anus
  • blödning efter sex
  • smärta i nedre delen av magen
  • sår, blåsor eller utslag
  • haft sex utan kondom med en ny partner
  • fått veta att någon du haft sex med har en könssjukdom

Vissa könssjukdomar ger inga tydliga symtom. Därför kan det vara bra att testa sig även om allt känns normalt.

Graviditetstest och oro för graviditet

Du kan kontakta ungdomsmottagningen om du är orolig för graviditet. De kan hjälpa dig med graviditetstest, rådgivning och stöd. Om du är gravid och osäker på vad du vill göra kan du få prata med någon utan att bli dömd.

Du kan söka hjälp om:

  • mensen är sen
  • du haft oskyddat sex
  • kondomen gick sönder
  • du glömde preventivmedel
  • du behöver akut-p-piller
  • du har gjort ett positivt graviditetstest
  • du känner dig rädd, ensam eller osäker

Om mensen är sen kan det bero på flera saker, men vid risk för graviditet kan utebliven mens vara ett skäl att ta graviditetstest eller kontakta ungdomsmottagningen.

Kan man prata om sex och samtycke?

Ja. Ungdomsmottagningen är en trygg plats för frågor om sex, lust, gränser, samtycke, relationer och sådant som kan kännas svårt att fråga någon annan om.

Du kan till exempel prata om:

  • hur man vet om man vill ha sex
  • hur man säger ja eller nej
  • om sex gör ont
  • om du känner press att ha sex
  • om någon har gått över dina gränser
  • porr, kroppsideal och förväntningar
  • oro efter sex
  • sexuell läggning eller identitet

1177 beskriver att sex ska vara frivilligt och att det är olagligt om det inte är frivilligt. UMO beskriver också att 15-årsgränsen för sex finns för att skydda barn och unga från att bli utnyttjade sexuellt. [6][7]

Om du har varit med om något jobbigt

Du kan kontakta ungdomsmottagningen om du har varit med om något som känns fel, skrämmande eller svårt. Det kan handla om sex mot din vilja, hot, kontroll, våld, press, tjat, kränkningar, nakenbilder som spridits eller att någon vuxen beter sig på ett sätt som inte känns okej.

Du behöver inte veta om det som hänt “räknas” som våld eller övergrepp. Det räcker att du känner att du behöver prata med någon.

Om du är i akut fara ska du ringa 112. Om det inte är akut men du behöver stöd kan ungdomsmottagningen hjälpa dig vidare.

Psykisk hälsa: kan man prata med kurator?

Ja. Många ungdomsmottagningar har kurator, och vissa har psykolog. Du kan få stöd om du mår dåligt, känner stress, oro, ångest, nedstämdhet, ensamhet eller har problem i familjen, skolan eller relationer.

Du kan söka hjälp om du:

  • ofta känner dig ledsen
  • har ångest eller oro
  • har svårt att sova
  • känner dig ensam
  • har problem hemma
  • är stressad över skola eller framtid
  • har dålig självkänsla
  • har svårt med mat, kropp eller kontroll
  • behöver prata om alkohol, droger eller självskadebeteende

Du behöver inte må “tillräckligt dåligt” för att få söka stöd. Det är bättre att prata med någon tidigt än att bära allt själv.

Behöver mina föräldrar få veta?

I de allra flesta fall behöver dina föräldrar eller vårdnadshavare inte få veta att du varit på ungdomsmottagningen. UMO skriver att personal på ungdomsmottagningar och andra ställen i vården har tystnadsplikt, och 1177 beskriver att tystnadsplikten gäller i de allra flesta fall även för dig som är under 18 år och besöker en ungdomsmottagning. [8][9]

Det betyder att personalen inte får berätta för någon att du varit där eller vad du sagt, om det inte finns ett särskilt skäl.

Det finns undantag. Tystnadsplikten kan brytas om din hälsa eller säkerhet är i fara, eller om personalen misstänker att du far illa och behöver skydd. 1177 beskriver att personalens tystnadsplikt kan tas bort om du själv ger ditt tillstånd eller om din hälsa är i fara på något sätt. [9]

Du kan alltid fråga personalen i början av besöket: “Vad får ni berätta för mina föräldrar?” Då ska de förklara vad som gäller.

Vad betyder tystnadsplikt?

Tystnadsplikt betyder att personalen inte får berätta vidare sådant du säger eller att du varit där. Det gäller även receptionister, tolkar och annan personal som arbetar i vården. [8]

Tystnadsplikten finns för att du ska våga prata öppet. Du ska kunna ställa frågor om sex, graviditet, preventivmedel, könssjukdomar, mående eller relationer utan att vara rädd för att information sprids.

Samtidigt har vården ansvar att hjälpa dig om du är i fara. Om personalen misstänker att du blir utsatt för våld, övergrepp, allvarlig kontroll eller att du far illa kan de behöva kontakta socialtjänsten för att du ska få skydd och stöd. [10]

Kostar det något att gå till ungdomsmottagningen?

Besök på ungdomsmottagning är vanligtvis gratis. UMO skriver till exempel i information för asylsökande och papperslösa att besök på ungdomsmottagning inte kostar något. Många lokala ungdomsmottagningar skriver också att besöken är gratis. [11][12]

Eftersom vissa regler kan variera mellan regioner kan du kontrollera vad som gäller på din mottagnings sida om du är osäker. Men i praktiken ska kostnaden inte vara ett hinder för att söka hjälp.

Hur bokar man tid?

Det kan fungera lite olika beroende på region och mottagning. Många ungdomsmottagningar går att kontakta via telefon, 1177, UMO:s mottagningssök, digital mottagning, app eller e-tjänster. Vissa har drop-in, men inte alla.

Du kan ofta boka tid för:

  • barnmorska
  • kurator
  • sjuksköterska
  • läkare
  • provtagning
  • preventivmedelsrådgivning
  • graviditetstest
  • samtalsstöd

UMO har en funktion där du kan hitta din närmaste ungdomsmottagning. [13]

Kan man gå på drop-in?

Vissa ungdomsmottagningar har drop-in, andra kräver bokad tid. Drop-in kan vara bra om du vill ställa en enklare fråga, testa dig, hämta kondomer eller få snabb rådgivning. Men tiderna varierar, så kontrollera alltid mottagningens information först.

Om du är osäker kan du ringa, skriva via e-tjänst eller fråga skolsköterskan hur du hittar rätt mottagning.

Kan man gå dit digitalt?

På vissa platser finns digital ungdomsmottagning via app eller webbtjänst. Där kan du ibland chatta, boka videosamtal eller få rådgivning. Det passar särskilt om du vill börja med att prata med någon utan att gå dit fysiskt.

Digital kontakt passar däremot inte alltid. Om du behöver provtagning, undersökning, preventivmedel som sätts in i kroppen eller akut hjälp kan du behöva komma till en fysisk mottagning eller annan vård.

Hur går ett besök till?

Ett besök börjar ofta med att du anmäler dig i receptionen eller kommer in via bokad tid. Du kan få träffa en barnmorska, kurator, sjuksköterska eller läkare beroende på vad du behöver hjälp med.

Personalen brukar fråga varför du söker hjälp. Du behöver inte berätta allt på en gång. Du kan säga:

  • “Jag vet inte riktigt hur jag ska börja.”
  • “Jag vill prata om något privat.”
  • “Jag är orolig att mina föräldrar ska få veta.”
  • “Jag har frågor om sex.”
  • “Jag tror att jag behöver testa mig.”
  • “Jag mår inte bra och behöver prata med någon.”

Om du ska ta prov får du veta hur det går till. Om du ska prata med kurator handlar besöket ofta om samtal, stöd och att sortera vad som händer i ditt liv.

Måste man klä av sig?

Nej, inte alltid. Många besök är bara samtal. Du behöver inte göra någon undersökning om det inte behövs och du ska få information om vad som händer.

Om en undersökning föreslås ska personalen förklara varför, hur den går till och vad du kan säga ja eller nej till. Du har rätt att ställa frågor, be dem pausa eller säga att du inte vill.

Vid besvär i underlivet kan en undersökning ibland vara hjälpsam, men det beror på symtom, ålder, situation och vad du själv går med på.

Kan jag ta med en vän eller vuxen?

Ja, ofta kan du ta med någon du litar på. Det kan vara en vän, partner, förälder, syskon eller annan vuxen. Du kan också be personen vänta utanför om du vill prata själv med personalen.

Du bestämmer ofta själv vad som känns tryggast. I vissa samtal kan personalen vilja prata med dig ensam en stund, särskilt om de behöver säkerställa att du får säga vad du själv vill.

Kan killar gå till ungdomsmottagningen?

Ja. Ungdomsmottagningen är inte bara för tjejer eller personer med mens. Killar och personer med penis kan också gå dit för frågor om kroppen, sex, kondomer, könssjukdomar, relationer, psykisk hälsa, oro, prestationspress eller identitet.

Du kan till exempel söka hjälp om du har:

  • frågor om penis, pung eller pubertet
  • sveda när du kissar
  • utslag, sår eller blåsor
  • oro för könssjukdom
  • frågor om kondom
  • problem med sex eller lust
  • ångest, stress eller nedstämdhet
  • frågor om relationer eller gränser

Du kan läsa mer om manlig intimhälsa på Intimfokus. Senare i livet kan till exempel spermaprov bli aktuellt vid en fertilitetsutredning, men ungdomsmottagningen är framför allt en plats för unga som behöver stöd, råd eller vård här och nu.

Kan HBTQ-personer gå dit?

Ja. Ungdomsmottagningen är till för unga oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Du kan prata om attraktion, identitet, relationer, sex, kropp, oro, diskriminering eller hur du mår.

Vissa mottagningar skriver uttryckligen att de har HBTQ- eller HBTQI-kompetens. Men även om det inte står på sidan har du rätt att bli bemött med respekt.

Om du inte känner dig trygg med en person du träffar kan du be att få träffa någon annan eller kontakta en annan mottagning.

Vad kan ungdomsmottagningen inte hjälpa med?

Ungdomsmottagningen kan mycket, men inte allt. Vid vissa besvär behöver du annan vård.

Du kan behöva kontakta vårdcentral, akutmottagning eller annan mottagning om du har:

  • kraftig buksmärta
  • hög feber och stark sjukdomskänsla
  • mycket kraftig blödning
  • misstänkt akut infektion
  • svår psykisk kris
  • självmordstankar
  • akut fara hemma eller i relation
  • skador efter våld eller övergrepp

Om det är akut eller livshotande ska du ringa 112. Om du inte vet vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för rådgivning.

Vanliga anledningar att kontakta ungdomsmottagningen

Du kan kontakta ungdomsmottagningen för sådant som känns litet, stort, pinsamt, akut eller bara oklart. Personalen är van vid frågor som många tycker känns svåra att säga högt.

“Jag har haft oskyddat sex”

Då kan du få råd om akut-p-piller, graviditetstest, könssjukdomstest och hur du kan skydda dig framöver.

“Jag tror jag har en könssjukdom”

Då kan du få hjälp med provtagning, rådgivning och eventuell behandling eller hänvisning.

“Jag vill börja med p-piller”

Då kan du prata med barnmorska om olika preventivmedel och vad som passar dig.

“Jag mår dåligt”

Då kan du boka tid hos kurator eller få hjälp att hitta rätt stöd.

“Jag är orolig för graviditet”

Då kan du få graviditetstest, rådgivning och stöd.

“Jag har ont vid sex”

Då kan du få prata om kroppen, smärta, spänning, infektioner, gränser och vad som kan hjälpa.

“Jag vill prata om min relation”

Då kan du få stöd kring svartsjuka, kontroll, gränser, samtycke, konflikter eller oro.

Om du är nervös inför besöket

Det är vanligt att vara nervös inför första besöket. Många är rädda att frågan är pinsam, att personalen ska döma, att någon ska få veta eller att de måste göra en undersökning.

Du kan göra besöket lättare genom att:

  • skriva ner frågorna i mobilen
  • ta med en vän
  • börja med att säga att du är nervös
  • fråga om tystnadsplikt direkt
  • be personalen förklara steg för steg
  • säga om något känns obekvämt
  • boka digital kontakt först om det känns lättare

Du behöver inte prestera ett perfekt samtal. Det är personalens jobb att hjälpa dig formulera vad du behöver.

Om du inte vågar ringa

Om det känns svårt att ringa kan du ofta kontakta mottagningen via 1177, app, digital mottagning eller e-tjänst. Du kan också be en skolsköterska, vän eller annan vuxen hjälpa dig att hitta rätt kontaktväg.

Du kan skriva enkelt:

“Hej, jag vill boka tid men vet inte vem jag ska träffa. Jag har frågor om preventivmedel och är orolig för graviditet.”

Eller:

“Hej, jag mår dåligt och skulle vilja prata med kurator.”

Du behöver inte förklara allt i första meddelandet.

Skillnaden mellan ungdomsmottagning, vårdcentral och skolsköterska

Det kan vara svårt att veta vart man ska vända sig. Här är en enkel översikt.

Plats Passar för Exempel
Ungdomsmottagning Kropp, sex, relationer, preventivmedel, könssjukdomar, graviditetstest och psykiskt stöd Mensfrågor, preventivmedel, kondomer, STI-test, samtal med kurator
Vårdcentral Allmänna medicinska besvär Infektioner, smärta, långvariga kroppsliga symtom, remisser
Skolsköterska Hälsa kopplat till skola och enklare rådgivning Stress, sömn, kropp, mensfrågor, stöd att hitta vård
Akutmottagning eller 112 Akuta eller farliga situationer Kraftig blödning, svår smärta, övergrepp, akut psykisk kris, fara

Tips inför ditt första besök

  • Kontrollera åldersgränsen på din mottagning.
  • Se om de har drop-in eller om du behöver boka tid.
  • Skriv ner vad du vill fråga.
  • Ta med legitimation om du har, men fråga mottagningen om du saknar det.
  • Fråga om tystnadsplikt om du är orolig.
  • Berätta om du vill träffa en viss typ av personal.
  • Ta med en vän om det känns tryggare.
  • Kom ihåg att du får säga nej till sådant som inte känns okej.

När ska du söka hjälp direkt?

Sök akut hjälp om du är i fara, har blivit utsatt för våld eller övergrepp, har stark smärta, blöder kraftigt eller har tankar på att skada dig själv.

Ring 112 vid akut fara. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning och inte vet vart du ska vända dig. Kontakta ungdomsmottagningen om du behöver prata, få stöd eller få hjälp vidare.

Sammanfattning

Ungdomsmottagningen är en trygg plats för unga som har frågor om kroppen, sex, relationer, preventivmedel, könssjukdomar, graviditet, mens eller psykisk hälsa. Du behöver inte ha ett stort problem för att gå dit.

Åldersgränsen varierar, men ungdomsmottagningar brukar vara öppna från cirka 12 eller 13 år upp till mellan 20 och 25 år. Besök är vanligtvis gratis och personalen har tystnadsplikt. [1][8][11]

Du kan få hjälp med allt från mensvärk och flytningar till preventivmedel, graviditetstest, STI-test, oro, relationer och frågor om samtycke. Om du är osäker på vart du ska vända dig är ungdomsmottagningen ofta ett bra första steg.

Vanliga frågor

Referenser

  1. UMO. Om ungdomsmottagningen
  2. UMO. Ungdomsmottagningen Helsingborg – Om ungdomsmottagningar
  3. 1177. Ungdomsmottagningar i Västra Götaland
  4. UMO. Om kondomer
  5. UMO. Var kan jag få gratis kondomer?
  6. 1177. Sex och samtycke
  7. UMO. Publicerad 26 januari 2026. Måste man vara 15 år för att få ha sex?
  8. UMO. Publicerad 4 mars 2024. Tystnadsplikt och sekretess i vården
  9. 1177. Tystnadsplikt och sekretess
  10. UMO. Publicerad 31 oktober 2023. Orosanmälan och anmälningsplikt
  11. UMO. Vård för dig som är asylsökande eller papperslös
  12. UMO. Ungdomsmottagning Söderhamn
  13. UMO. UMO.se – hitta ungdomsmottagning