Enstaka bubblor efter att du kissat snabbt eller med hård stråle är vanligt och behöver inte betyda att något är fel. Skum som återkommer, ligger kvar eller kommer tillsammans med svullnad, blod i urinen eller minskad urinmängd bör däremot bedömas.
Det går inte att avgöra orsaken genom att bara titta i toaletten. Ihållande skummande urin kan bland annat bero på protein i urinen, men utseendet är inte ett test och säger inte hur njurarna fungerar.
Snabbguide: bubblor eller skum?
| Det du ser | Hur du kan tänka | Nästa steg |
|---|---|---|
| Några stora bubblor som försvinner snabbt | Kan uppstå av urinstrålens kraft eller rengöringsmedel i toaletten. | Spola rent och se om det återkommer vid flera toalettbesök. |
| Ett tätare lager av små bubblor som återkommer och ligger kvar | Kan förekomma när det finns protein i urinen, men utseendet räcker inte för diagnos. | Boka vårdcentral för bedömning och urinprov om det fortsätter. |
| Skum tillsammans med svullna ben, snabb viktuppgång, andfåddhet eller mycket mindre urin | Kan vara tecken på att kroppen samlar vätska eller att njurarna behöver bedömas skyndsamt. | Kontakta vården samma dag eller genast beroende på hur du mår. |
Jämförelsen är en orientering, inte ett hemmatest. Toalettrengöring, hur full blåsan är och urinstrålens höjd kan ändra hur mycket det bubblar.
Varför kan urinen skumma?
Urinstrålen och toaletten
En kraftig stråle som träffar vattnet kan bilda bubblor på samma sätt som när vatten hälls snabbt i ett glas. Rester av rengöringsmedel kan förstärka effekten. Om bubblorna försvinner snabbt och inte återkommer brukar observationen i sig inte vara ett tecken på sjukdom.
Koncentrerad urin
Urinens färg och koncentration kan variera med hur mycket du har druckit, feber, svettning och andra vätskeförluster. Mörk eller koncentrerad urin kan se annorlunda ut, men skum visar inte på egen hand att du är uttorkad. Drick normalt efter törst; försök inte behandla ett återkommande fynd genom att tvångsdricka stora mängder vatten.
Protein eller albumin i urinen
Njurarnas filter brukar hålla kvar större delen av proteinet i blodet. Om albumin läcker ut i urinen kan urinen bli skummig.[1] Albuminuri kan förekomma vid exempelvis diabetes, högt blodtryck eller njursjukdom, men kan också vara tillfällig. Därför behöver ett avvikande urinprov ibland upprepas.[2]
Har du redan diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom eller känd njursjukdom är det extra viktigt att följa de provkontroller du har fått rekommenderade.
Skummande urin är inte samma sak som grumlig urin
Skum ligger som bubblor på ytan. Grumlighet betyder att själva urinen ser disig, mjölkig eller ogenomskinlig ut. Grumlig urin kan ha andra förklaringar, till exempel kristaller, flytningar eller urinvägsinfektion. Läs den separata guiden om grumlig urin om det är urinens färg eller klarhet som har ändrats.
Sveda, täta trängningar, feber eller smärta i sidan talar inte specifikt för protein i urinen och kan behöva bedömas utifrån andra orsaker.
Så undersöks återkommande skum i urinen
På vårdcentralen kan du få beskriva hur länge förändringen funnits och om du har andra symtom eller sjukdomar. Ett urinprov kan undersökas för bland annat blod, glukos och protein.[3] För albumin används ofta ett förhållande mellan albumin och kreatinin i urinen. Ibland behöver provet tas om, exempelvis som morgonurin.
Blodtryck och blodprov, bland annat kreatinin, kan också ingå när vården vill bedöma njurfunktionen. Vilka prover som behövs avgörs av helheten; ett foto av skummet kan inte ersätta provtagning.
Behandlingen beror på orsaken
Det finns ingen särskild behandling som ska få urinen att sluta skumma. Om proverna är normala och skummet bara beror på strålen eller toaletten behövs ingen njurbehandling. Om vården hittar albuminuri behandlas den bakomliggande orsaken och riskfaktorer som blodtryck eller diabetes utifrån individuella provsvar.
Börja inte med en proteinfattig kost, vätskedrivande preparat eller kosttillskott på egen hand. Vid njursjukdom behöver kost och läkemedel anpassas individuellt.
När ska du kontakta vården?
Boka vårdcentral om skummet återkommer under flera dagar, är tydligt varje gång du kissar eller om du samtidigt har diabetes, högt blodtryck eller känd njursjukdom. Kontakta också vårdcentral om du ser blod i urinen eller har nytillkommen svullnad.
Sök vård samma dag om benen svullnar och vikten ökar flera kilo på kort tid, eller om du blir trött och lätt andfådd. Sök vård genast om du har svårt att andas, kissar mycket mindre än vanligt eller inte alls, eller känner dig mycket sjuk, dåsig eller förvirrad.[4]
Ring 1177 om du är osäker på vårdnivån eller använd vår guide till när du bör söka vård.
Beslut på 30 sekunder
- Spola bort rengöringsmedel och se om bubblorna återkommer.
- Om skummet ligger kvar och kommer tillbaka: boka urinprov på vårdcentral.
- Om du samtidigt svullnar, blir andfådd eller kissar mycket mindre: sök vård skyndsamt.
Om du vill läsa om andra urinvägsbesvär finns vår guide om urinvägsinfektion hos kvinnor, med information om symtom och vårdkontakt.
Referenser
- ↑ NHS. Glomerulonephritis
- ↑ National Kidney Foundation. Albuminuria
- ↑ 1177. Urinprov
- ↑ 1177. Kronisk njursjukdom