Hoppa till innehållet
Underliv & intimhälsa5 min läsning

Grumlig urin: vanliga orsaker och när du bör söka vård

Grumlig urin kan bero på vätskebrist, flytningar, UVI eller njursten. Se vanliga orsaker, varningssymtom och när du bör kontakta vården.

Redaktör: Intimfokus redaktion

Uppdaterad

Källor

Inte individuellt medicinskt granskat av legitimerad vårdpersonal. Om vår redaktionella kontroll.

Grumlig urin är ofta tillfällig och ofarlig, men utseendet räcker inte för att avgöra orsaken. Har du samtidigt sveda, täta trängningar, feber, smärta eller synligt blod behöver du bedömas utifrån hela symtombilden. Här får du hjälp att skilja vanliga förklaringar från tecken som bör undersökas.

Kort svar: Grumligt kiss kan bland annat bero på koncentrerad urin, flytningar som blandas med urinen, urinvägsinfektion eller mer sällan njursten. Grumligheten i sig är ingen diagnos. Kontakta vården om besvären återkommer, inte går över eller kommer tillsammans med andra symtom.

Ser du bubblor på ytan i stället för grumlighet? Det är en annan observation. Läs vad skummande urin kan bero på och när ett urinprov är relevant.

Vanliga orsaker till grumlig urin

Normal urin kan variera från nästan genomskinlig till mörkgul. Att den ser oklar, mjölkig eller grumlig ut betyder att den innehåller eller har blandats med partiklar. Det kan finnas flera tänkbara förklaringar.

Koncentrerad urin och tillfällig variation

Om du har druckit mindre än vanligt blir urinen ofta mörkare och mer koncentrerad. Ibland kan den då också se mindre klar ut. Ett enstaka tillfälle utan smärta eller andra symtom behöver vanligtvis inte betyda att något är fel. Drick normalt efter törst och se om urinen klarnar under dagen. Att tvångsdricka stora mängder vatten är inte nödvändigt.

Flytningar eller sekret

Urinen kan se grumlig ut i toaletten när den blandas med normala flytningar. Flytningar varierar naturligt under menscykeln och kan också öka under graviditet.[1] Om flytningarna samtidigt ändrar färg eller lukt, eller om du får klåda, sveda eller smärta, kan det i stället handla om en infektion eller annan förändring i underlivet.

Urinvägsinfektion

En urinvägsinfektion, UVI, orsakas av bakterier i urinvägarna.[2] Grumlig urin kan förekomma, men är inte tillräckligt för att ställa diagnosen. Vanligare tecken är att det svider när du kissar, att du behöver kissa ofta och att det känns som om du inte kan hålla dig. Du kan också ha ont över urinblåsan eller se lite blod i urinen.

Feber, frossa, illamående och smärta i sidan eller ryggen kan tyda på att infektionen sitter högre upp, till exempel i njurbäckenet. Då ska du söka vård skyndsamt.

Njursten

Njursten kan irritera urinvägarna och ge blod eller andra partiklar i urinen. Det typiska symtomet är kraftig smärta i sidan eller ryggen som ofta kommer i omgångar och kan stråla mot ljumsken.[3] Illamående är också vanligt. Om du har mycket ont, feber eller svårt att kissa behöver du vårdbedömning.

Klamydia eller annan sexuellt överförbar infektion

Klamydia ger ofta inga symtom alls.[4] När symtom finns kan det svida när du kissar eller komma flytningar från urinröret eller underlivet. Sekretet kan göra att urinen ser grumlig ut. Har du haft oskyddat sex med en ny eller tillfällig partner är provtagning säkrare än att försöka avgöra orsaken genom urinens utseende.

Vad kan symtomen tillsammans med grumligt kiss betyda?

Det du märker Möjlig förklaring Lämpligt nästa steg
Ett enstaka grumligt urinprov utan andra besvär Tillfällig variation, koncentrerad urin eller inblandning av flytningar Observera om det går över. Drick normalt.
Sveda, täta trängningar eller ont över urinblåsan Urinvägsinfektion kan vara en orsak Kontakta vårdcentral eller 1177 för individuell rådgivning, särskilt vid ihållande eller tydliga besvär.
Förändrade flytningar, klåda, lukt eller smärta Besvär från underlivet, till exempel infektion eller obalans Boka bedömning om förändringen inte går över eller om du har tydliga besvär.
Kraftig smärta i sidan eller ryggen, ibland i vågor Njursten eller annan påverkan på urinvägarna Sök vård för bedömning. Sök skyndsamt om du samtidigt har feber eller känner dig mycket sjuk.
Rosa, röd eller mörkbrun urin Kan vara blod, men även mat och läkemedel kan färga urinen Kontakta vårdcentral så snart det går om du misstänker blod.

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral om grumlig urin återkommer eller inte går över, särskilt om du också har sveda, täta trängningar, förändrade flytningar eller smärta. Sök också vård om du tror att det finns blod i urinen. Synligt blod ska bedömas även om det inte gör ont.

Sök vård genast på en jouröppen mottagning eller akutmottagning om du har blod i urinen och samtidigt feber, ont i magen eller ryggen, kräkningar eller känner dig sjuk.[5] Feber tillsammans med smärta i sidan eller ryggen och urinvägssymtom kan vara tecken på njurbäckeninflammation och behöver snabb bedömning. Ring 1177 om du är osäker på var du ska söka vård.

Är du gravid, man, barn eller har återkommande urinvägsbesvär kan råden och behovet av behandling skilja sig. Ta därför kontakt med vården för en individuell bedömning i stället för att enbart behandla själv.

Så kan vården undersöka orsaken

Vården väger samman dina symtom, hur länge de har funnits och om du tillhör en grupp som behöver särskild bedömning. Ett urinprov kan analyseras med urinsticka. Det kan bland annat visa tecken på blod, vita blodkroppar eller nitrit.[6] I vissa fall behövs en urinodling för att se om bakterier växer och vilket läkemedel som i så fall passar.

Om du har förändrade flytningar eller risk för en sexuellt överförbar infektion kan andra prover behövas. Vid misstänkt njursten kan läkaren komplettera med blodprov och bilddiagnostik. Försök därför att inte själv dra säkra slutsatser från färg, lukt eller grumlighet.

Vad kan du göra själv?

  • Notera hur länge förändringen varar och om den återkommer.
  • Lägg märke till sveda, trängningar, feber, smärta, blod eller förändrade flytningar.
  • Drick normalt efter törst. Vid milda UVI-besvär kan extra vätska ibland lindra, men det ersätter inte vård när du har varningssymtom.
  • Ta inte antibiotika som blivit över från en tidigare behandling.
  • Testa dig om du kan ha utsatts för klamydia eller en annan könssjukdom.

På sidan när ska man söka vård? finns generell vägledning om akuta och mindre akuta symtom. Informationen här kan inte ersätta en medicinsk bedömning.

Läs vår guide om urinvägsinfektion hos kvinnor för symtom, urinprov och när vård behövs.

Vanliga frågor

Referenser

  1. 1177. Flytningar från underlivet
  2. 1177. Urinvägsinfektion hos vuxna
  3. 1177. Njursten
  4. Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om klamydiainfektion
  5. 1177. Blod i urinen
  6. 1177. Urinprov