Ledvärk i klimakteriet

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Ledvärk i klimakteriet är ett besvär som många känner igen, men som inte alltid kopplas till hormonförändringar. Det kan handla om stela fingrar på morgonen, värk i knän, höfter eller axlar, ömma muskler, stelhet efter vila eller en känsla av att kroppen inte återhämtar sig lika snabbt som tidigare.

Under klimakteriet förändras hormonbalansen, framför allt östrogennivåerna. Samtidigt påverkas kroppen av ålder, sömn, stress, fysisk aktivitet, muskelmassa, viktförändringar och tidigare skador. Därför kan ledvärk i klimakteriet ha flera orsaker samtidigt. 1177 beskriver att vissa får ont i leder och muskler under klimakteriet, och NHS listar muskelvärk och ledsmärta som möjliga symtom vid menopaus och perimenopaus. [1][2]

I den här guiden går vi igenom varför leder och muskler kan påverkas under klimakteriet, vad som kan hjälpa, hur träning bör anpassas och när du bör söka vård.

Kan klimakteriet ge ledvärk?

Ja, vissa upplever ledvärk, muskelvärk eller stelhet i samband med klimakteriet. Det kan kännas i en eller flera leder och ibland växla mellan olika delar av kroppen. Vanliga områden är händer, fingrar, knän, höfter, axlar, nacke och rygg.

Det är dock viktigt att komma ihåg att all ledvärk i medelåldern inte beror på klimakteriet. Artros, inflammation, överbelastning, skador, reumatiska sjukdomar, sköldkörtelbesvär, läkemedel, stress och sömnbrist kan också ge värk eller stelhet.

Om ledvärken kommer tillsammans med andra symtom i klimakteriet, som värmevallningar, sömnproblem, oregelbunden mens, humörsvängningar eller torra slemhinnor, kan klimakteriet vara en del av bilden.

Varför får man ont i lederna i klimakteriet?

Det finns sällan en enda förklaring. Ledvärk i klimakteriet kan bero på en kombination av hormonförändringar, sämre sömn, stress, minskad muskelmassa, förändrad belastning, viktförändringar och åldersrelaterade förändringar i leder och senor.

Östrogen kan påverka vävnader i kroppen

Östrogen påverkar flera delar av kroppen, inte bara menscykeln. Under klimakteriet minskar östrogennivåerna, vilket kan påverka skelett, slemhinnor, hud, fettfördelning och kroppens allmänna funktion. [1][3]

Även leder, muskler och bindväv kan kännas annorlunda när kroppen förändras. Det kan märkas som stelhet, ömhet eller sämre tolerans för belastning, särskilt om du samtidigt sover dåligt eller rör dig mindre än tidigare.

Sömnbrist kan förstärka smärta

Sömnproblem är vanligt i klimakteriet, ofta på grund av värmevallningar och nattliga svettningar. När sömnen störs kan smärta upplevas starkare, återhämtningen bli sämre och kroppen kännas mer stel. [1][2]

Om du vaknar ofta på natten, svettas eller aldrig känner dig utvilad kan ledvärken därför bli mer påtaglig. Läs mer i vår guide om sömnproblem i klimakteriet.

Minskad muskelmassa kan öka belastningen på lederna

Med åldern kan muskelmassan minska om kroppen inte får tillräckligt med styrketräning och protein. När musklerna runt en led blir svagare kan leden få ta mer belastning. Det kan bidra till värk, stelhet eller osäkerhet i rörelser.

Det är en av anledningarna till att styrketräning blir extra viktig under och efter klimakteriet. Rätt träning kan hjälpa kroppen att bli starkare och ge bättre stöd åt lederna.

Viktförändringar kan påverka lederna

Under klimakteriet kan kroppens fettfördelning förändras, och mer fett kan samlas runt magen och midjan. 1177 beskriver att fettfördelningen kan förändras efter klimakteriet. [1]

Viktförändringar kan påverka belastningen på knän, höfter, fötter och rygg. Samtidigt kan värk göra att man rör sig mindre, vilket i sin tur kan leda till mer stelhet och svagare muskler. Det kan bli en ond cirkel.

Läs mer i vår artikel om viktökning i klimakteriet och fett runt magen.

Stress kan göra kroppen mer spänd

Stress kan bidra till muskelspänningar, sämre sömn och ökad smärtkänslighet. Om du är i en period med hög belastning kan kroppen kännas mer öm, stel eller trött än vanligt.

Klimakteriet kan också sammanfalla med en livsfas där många har mycket ansvar, vilket kan förstärka både stress och värk. Om stress och humör påverkar vardagen kan du läsa mer om humörsvängningar i klimakteriet.

Hur känns ledvärk i klimakteriet?

Ledvärk i klimakteriet kan kännas på flera sätt. Vissa får mild stelhet, medan andra får mer tydlig värk som påverkar träning, sömn eller vardag.

Vanliga beskrivningar är:

  • stelhet på morgonen
  • ömhet i leder eller muskler
  • värk i fingrar, händer, knän, höfter, axlar eller rygg
  • stelhet efter att ha suttit stilla
  • svårare att komma igång efter vila
  • känsla av svaghet eller minskad stabilitet
  • mer träningsvärk än tidigare
  • sämre återhämtning efter aktivitet

NHS beskriver bland annat muscle aches and joint pains som möjliga symtom under menopause och perimenopause. [2]

Vanliga områden där det kan göra ont

Händer och fingrar

Värk eller stelhet i fingrar och händer kan märkas på morgonen eller när du ska greppa saker. Ibland kan fingrarna kännas svullna eller tröga, även om de inte ser tydligt svullna ut.

Om du får tydlig svullnad, rodnad, värmeökning eller långvarig morgonstelhet bör du kontakta vården för att utesluta inflammatorisk ledsjukdom.

Knän

Knän påverkas mycket av styrka, vikt, rörlighet och belastning. Svagare lår- och sätesmuskler kan göra att knäna känns mer ansträngda vid trappor, promenader eller träning.

Styrketräning för ben, höfter och bål kan ofta hjälpa, men träningen bör anpassas om du har smärta.

Höfter

Höftvärk kan bero på stelhet, svaga sätesmuskler, senbesvär, artros eller belastningsförändringar. Om du har ont på utsidan av höften kan det ibland hänga ihop med senor och muskelfästen snarare än själva höftleden.

Om smärtan gör att du haltar, har svårt att gå eller vaknar på natten bör du söka vård.

Axlar och nacke

Axlar och nacke kan påverkas av stress, stillasittande, sömnproblem och muskelspänningar. Värk här kan också komma från överbelastning eller minskad styrka i rygg, axlar och bål.

Om du får domningar, svaghet i arm eller hand, bröstsmärta eller plötslig kraftig smärta ska du söka vård.

Rygg

Ryggvärk är vanligt i många åldrar och kan påverkas av stillasittande, sömn, stress, muskelstyrka och fysisk aktivitet. Under klimakteriet kan ryggbesvär kännas tydligare om kroppen återhämtar sig sämre eller om du tappar styrka.

Styrka i säte, ben, rygg och bål kan ge bättre stöd, men ny eller kraftig ryggsmärta bör bedömas om den inte förbättras.

Ledvärk, artros eller inflammation?

Det kan vara svårt att veta om värken beror på klimakteriet, artros, överbelastning eller inflammation. Klimakteriet kan vara en del av bilden, men det är viktigt att inte missa andra orsaker.

Tecken som kan passa med klimakterierelaterad värk

  • värk eller stelhet som kommer samtidigt som andra klimakteriesymtom
  • besvär som växlar över tid
  • mild till måttlig stelhet utan tydlig svullnad
  • värk som förbättras av rörelse
  • besvär som blir värre när du sover dåligt eller är stressad

Tecken som bör bedömas av vården

  • tydligt svullna, röda eller varma leder
  • kraftig morgonstelhet som håller i sig länge
  • feber eller sjukdomskänsla tillsammans med ledvärk
  • plötslig kraftig smärta
  • ensidig svullnad i ben eller vad
  • oförklarlig viktnedgång
  • domningar, svaghet eller neurologiska symtom
  • smärta efter fall eller skada
  • värk som inte förbättras eller gradvis blir värre

Om du är osäker är det bättre att söka vård än att avfärda besvären som klimakteriet.

Vad kan hjälpa mot ledvärk i klimakteriet?

Det som hjälper beror på orsaken, men många mår bättre av en kombination av anpassad träning, bättre sömn, stresshantering, näringsrik kost och medicinsk bedömning vid behov.

Rör på dig regelbundet

Regelbunden rörelse kan minska stelhet och hjälpa lederna att kännas smidigare. Det behöver inte vara hård träning. Promenader, cykling, simning, lätt styrketräning eller rörlighetsövningar kan vara en bra start.

WHO betonar att all fysisk aktivitet räknas och att någon rörelse är bättre än ingen. Vuxna rekommenderas minst 150–300 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet per vecka eller 75–150 minuter på hög intensitet, samt muskelstärkande aktivitet minst två dagar i veckan. [4]

Styrketräna för att avlasta lederna

Styrketräning är en av de viktigaste åtgärderna vid ledvärk, eftersom starkare muskler kan ge bättre stöd åt lederna. Det kan också hjälpa balansen, hållningen och vardagsfunktionen.

eFYSS rekommenderar aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet vid klimakteriebesvär för att minska vasomotorsymtom och förbättra hälsorelaterad livskvalitet, inklusive sömn. [5]

Om du har ledvärk är det ofta bäst att börja med kontrollerade övningar och gradvis öka belastningen. Läs mer i vår guide om träning i klimakteriet.

Värm upp längre

Leder och muskler kan behöva mer tid för att kännas redo. Om du känner dig stel kan en längre uppvärmning göra träningen mer behaglig.

Testa 5–10 minuter lugn cykling, promenad, rörlighet eller lätta versioner av övningarna innan du ökar belastningen.

Anpassa belastningen

Om en övning gör ont behöver du inte alltid sluta träna helt. Ofta kan du justera rörelseomfång, tempo, vikt, teknik eller träningsform.

Exempel:

  • byt löpning mot cykling eller gång under en period
  • gör knäböj till stol i stället för djupa knäböj
  • använd lättare vikter och fler kontrollerade repetitioner
  • träna höfter och säte om knän eller rygg känns överbelastade
  • variera mellan belastande och mer skonsam aktivitet

Prioritera sömn

Sömnbrist kan göra värk mer påtaglig och försämra återhämtningen. Om du vaknar av värmevallningar eller nattliga svettningar kan det vara viktigt att behandla dessa besvär, inte bara ledvärken.

1177 beskriver att läkemedel vid klimakteriebesvär kan lindra svettningar och värmevallningar, och att sömnen ofta blir bättre när dessa besvär minskar. [6]

Ät för muskler och skelett

Kosten kan inte ta bort all ledvärk, men den kan stödja muskler, skelett, energi och återhämtning. Protein är viktigt för musklerna, medan kalcium och D-vitamin är viktiga för skelettet.

Efter klimakteriet blir skelettet extra viktigt att tänka på eftersom minskade östrogennivåer kan påverka bentätheten. [1][7]

Läs mer i vår guide om kost i klimakteriet.

Minska långvarigt stillasittande

Stillasittande kan göra kroppen stelare. Om du sitter mycket kan korta rörelsepauser göra stor skillnad. Res dig upp, gå några minuter, gör tåhävningar, mjuka höftböjningar eller axelrullningar.

Det är ofta bättre att röra sig lite och ofta än att bara träna ett långt pass och sedan sitta stilla resten av dagen.

Värme eller kyla

Värme kan hjälpa vid stelhet och muskelspänningar. Kyla kan kännas bättre vid svullnad eller mer akut irritation. Testa vad din kropp svarar bäst på.

Om en led är tydligt varm, röd, svullen eller mycket öm bör du söka vård i stället för att bara behandla själv.

Kan hormonbehandling hjälpa mot ledvärk?

Hormonbehandling vid klimakteriet används främst vid besvär som värmevallningar, svettningar och sömnproblem. Vissa kan uppleva att värk och stelhet förbättras när sömnen, vallningarna och den allmänna belastningen minskar, men hormonbehandling ska inte ses som en enkel standardbehandling mot all ledvärk. [6]

Socialstyrelsen lyfter ledvärk som ett av de besvär som kan förekomma i samband med klimakteriebesvär, och betonar vikten av att vården kan ge information, rådgivning och behandling utifrån individens behov. [8]

Om du har tydliga klimakteriebesvär samtidigt som ledvärk kan det vara klokt att diskutera helheten med vården. Läs mer i vår artikel om hormonbehandling vid klimakteriet.

Ledvärk och torra slemhinnor

Ledvärk och torra slemhinnor är olika typer av besvär, men båda kan uppstå under klimakteriet. Torra slemhinnor kan ge sveda, irritation, smärta vid sex och ibland urinvägsnära besvär. [1][3]

Om du både har ledvärk och underlivsbesvär kan det vara ett tecken på att kroppen påverkas på flera sätt av hormonförändringarna. Läs mer om vaginal atrofi, urinvägsbesvär i klimakteriet och sexlivet under klimakteriet.

Ledvärk, hjärndimma och trötthet

Ledvärk kommer sällan ensam. Om du sover dåligt kan du också få hjärndimma, trötthet och sämre stresstålighet. Socialstyrelsen nämner bland annat sömnproblem, hjärndimma och ledvärk som besvär som kan förekomma i samband med klimakteriet. [8]

Det kan göra vardagen mer krävande. Du kanske inte bara har ont, utan känner dig också långsammare, tröttare eller mer lättirriterad. I en sådan situation kan det vara mer effektivt att behandla helheten än att bara fokusera på en led.

Läs mer om hjärndimma i klimakteriet och sömnproblem i klimakteriet.

Träningsupplägg vid ledvärk i klimakteriet

Om du har ledvärk är målet att hitta rörelse som stärker kroppen utan att provocera fram mer smärta. Här är ett enkelt upplägg som kan anpassas efter nivå.

Vecka 1–2: skapa rörelse utan att provocera

  • promenad 15–30 minuter, 3–5 gånger per vecka
  • mjuk rörlighet för höfter, axlar och rygg, 5–10 minuter
  • enkla styrkeövningar 1–2 gånger per vecka
  • fokus på teknik och lugnt tempo

Vecka 3–6: lägg till styrka

  • styrketräning 2 gånger per vecka
  • övningar för ben, höfter, rygg, bål och axlar
  • 1–3 set per övning
  • 8–12 repetitioner med kontrollerad rörelse
  • promenader eller cykling mellan passen

Efter 6 veckor: öka gradvis

  • öka vikt eller motstånd långsamt
  • lägg till ett tredje pass om kroppen återhämtar sig bra
  • variera kondition och styrka
  • fortsätt med rörlighet och balans
  • backa tillfälligt vid sömnbrist, sjukdom eller smärtökning

Om du är osäker på teknik eller har återkommande smärta kan en fysioterapeut hjälpa dig att hitta rätt övningar.

Vad ska man undvika vid ledvärk?

Du behöver inte undvika all belastning, men det är klokt att undvika stora och snabba ökningar. Leder, senor och muskler behöver tid att anpassa sig.

Var försiktig med:

  • att gå från ingen träning till hård träning direkt
  • många hopp om du har knä-, höft- eller bäckenbottenbesvär
  • tung träning med dålig teknik
  • att träna igenom skarp eller ökande smärta
  • att ignorera svullnad, värme eller rodnad i leder
  • att bara vila i flera veckor utan plan för återgång

Total vila kan ibland behövas kortvarigt vid akut skada, men långvarig inaktivitet gör ofta kroppen stelare och svagare.

När bör du söka vård?

Sök vård om ledvärken är kraftig, långvarig, återkommer ofta eller påverkar vardagen. Du bör också söka vård om du är osäker på om värken verkligen hänger ihop med klimakteriet.

Kontakta vården om du har:

  • svullna, röda eller varma leder
  • kraftig morgonstelhet som håller i sig länge
  • ledvärk tillsammans med feber eller sjukdomskänsla
  • plötslig kraftig smärta
  • smärta efter fall, vridning eller skada
  • domningar, svaghet eller nedsatt känsel
  • värk som väcker dig varje natt
  • smärta som gradvis blir värre
  • oförklarlig viktnedgång eller stark trötthet
  • svårigheter att gå, greppa eller använda en led normalt

Sök akut vård vid bröstsmärta, svår andnöd, misstänkt blodpropp, plötslig förlamning, svår huvudvärk eller kraftig smärta efter skada.

Sammanfattning

Ledvärk i klimakteriet kan visa sig som stelhet, ömhet, muskelvärk eller smärta i till exempel händer, knän, höfter, axlar, nacke eller rygg. Besvären kan hänga ihop med hormonförändringar, men också med sömnbrist, stress, minskad muskelmassa, viktförändringar, artros, överbelastning eller andra sjukdomar.

Regelbunden rörelse, styrketräning, bättre sömn, stresshantering och näringsrik kost kan hjälpa många. Samtidigt ska tydlig, långvarig eller svår ledvärk inte avfärdas som klimakteriet utan bedömas vid behov.

Om du har flera klimakteriebesvär samtidigt kan du läsa vidare om vanliga symtom i klimakteriet, träning i klimakteriet, sömnproblem i klimakteriet och hormonbehandling vid klimakteriet.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Klimakteriet
  2. ↑ NHS. Symptoms of menopause and perimenopause
  3. ↑ 1177. Klimakteriebesvär
  4. ↑ World Health Organization. Physical activity
  5. ↑ eFYSS. Klimakteriebesvär
  6. ↑ 1177. Läkemedel vid klimakteriebesvär
  7. ↑ NHS. Osteoporosis – Prevention
  8. ↑ Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer: klimakteriebesvär – information till patienter