PCOS och PMOS – symtom, utredning och vardag

PCOS är ett långvarigt tillstånd som kan påverka ägglossning, hormoner och ämnesomsättning. Besvären varierar mellan personer och över tid. Behandling och uppföljning anpassas efter dina symtom, din hälsa och om du vill bli gravid.^[1]

PCOS och PMOS – vad betyder namnbytet?

Du kan nu möta namnet PMOS, polyendokrint metabolt ovarialsyndrom. Den internationella riktlinjegruppen presenterade det nya namnet i maj 2026, och 1177 använder också terminologin. Det avser samma tillstånd som tidigare kallats polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS. Vi använder båda namnen här så att informationen går att känna igen.^[2][3]

Vilka symtom kan förekomma?

Vanliga tecken är gles eller oregelbunden mens, ökad hårväxt i ansiktet eller på kroppen, akne och svårigheter att bli gravid på grund av oregelbunden ägglossning. En del får tunnare hår på huvudet. Symtomen kan påverka självkänsla och psykiskt mående.^[1]

Du kan ha PCOS eller PMOS oavsett kroppsstorlek. Varken vikt, ett enstaka symtom eller hur äggstockarna ser ut räcker ensamt för att avgöra om du har tillståndet.^[1]

Hur ställs diagnosen?

Vården går igenom symtom och mensmönster, tar relevanta blodprover och bedömer om andra orsaker behöver uteslutas. Hos vuxna bygger diagnosen normalt på minst två av tre huvuddrag: störd ägglossning, tecken på förhöjda androgener och ett typiskt äggstocksmönster. Alla behöver alltså inte ha ett visst ultraljudsfynd.^[1]

Hur undersökningar används beror på ålder och symtom. Hos ungdomar gäller särskild försiktighet eftersom mensmönster och äggstockar förändras under puberteten. Ultraljud och AMH-prov ska inte användas för att ställa diagnosen hos ungdomar. Inte heller hos vuxna är AMH ett fristående diagnosprov.^[4]

När ska du kontakta vården?

Kontakta vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du har mens färre än fyra gånger per år, besvärande ökad hårväxt eller svårt att bli gravid. Om du redan vet att du har PCOS och vill bli gravid kan du söka hjälp tidigare; du behöver inte först vänta ett år.^[3]

Ta gärna med en enkel översikt över mensdatum, symtom, läkemedel och vad du främst vill ha hjälp med. Om graviditet är möjlig vid utebliven mens kan ett graviditetstest vara ett första steg. Läs också om andra orsaker till utebliven mens.

Behandling för mens och andra besvär

Behandling kan exempelvis inriktas på blödningsmönster, hårväxt eller ämnesomsättning. Hormonella preventivmedel, behandling med gestagen eller andra läkemedel kan bli aktuella beroende på behov. Om mensen kommer mycket sällan behöver vården också bedöma hur livmoderslemhinnan ska skyddas.^[3]

Be om en plan som skiljer på dina mål: lindra ett symtom, skydda hälsan på längre sikt eller få hjälp att bli gravid. Vår preventivmedelsguide kan vara ett underlag inför samtalet.

Fertilitet och graviditetsönskan

Oregelbunden ägglossning kan göra det svårare att bli gravid, men innebär inte att graviditet är omöjlig. Behandling som stimulerar ägglossningen kan hjälpa; ibland behövs annan fertilitetsbehandling.^[3] Läs om fertilitetsutredning och IVF.

Om du använder hemmatester, läs också om ägglossningstestens begränsningar. Ta med svårtolkade resultat till vårdkontakten.

Uppföljning som fortsätter över tid

Uppföljning gäller mer än mens och fertilitet. Den internationella riktlinjen rekommenderar bedömning av blodsocker och blodfetter vid diagnos, årlig blodtryckskontroll och ny bedömning av blodsocker med ett till tre års intervall beroende på individuella riskfaktorer. Be vården göra en plan för dig.^[4]

Hållbara matvanor och fysisk aktivitet kan stödja hälsan även utan viktnedgång. Det finns inte en särskild diet som passar alla med PCOS. Sömn, psykiskt mående och eventuell ätproblematik behöver också få utrymme i samtalet.^[4]

Fråga vid uppföljningen vilka symtom ni följer, när nästa kontroll behövs och vem du ska kontakta om dina behov ändras. En användbar behandlingsplan ska fungera i din vardag.