Illustration som visar en överkryssad tampong med symboler för feber, yrsel och infektion som varningssignaler.

Toxic shock syndrome och säkrare mensskydd

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Toxic shock syndrome, ofta förkortat TSS, är en mycket ovanlig men allvarlig sjukdom som kan utvecklas snabbt. TSS kallas ibland tampongsjukan eftersom sjukdomen kan uppstå i samband med tamponganvändning, men det är viktigt att veta att TSS inte bara beror på tamponger. Det kan också uppstå vid infekterade sår, efter operation, efter förlossning eller i samband med andra bakteriella infektioner. [1][2]

TSS orsakas av bakteriegifter, så kallade toxiner. Dessa gifter kan göra att blodtrycket sjunker kraftigt och att kroppens organ inte får tillräckligt med syre. Därför behöver TSS behandlas snabbt på sjukhus. [1]

Den här artikeln går igenom vad TSS är, vilka symtom du ska vara uppmärksam på, hur det hänger ihop med tampong och menskopp, vad du ska göra om du misstänker TSS och hur du minskar risken på ett tryggt sätt.

Vad är toxic shock syndrome?

Toxic shock syndrome är en allvarlig reaktion på bakteriegifter. 1177 beskriver TSS som en komplikation som kan uppstå vid vissa bakteriella infektioner. Bakterierna utsöndrar ett gift som kan göra att blodtrycket sjunker kraftigt och att kroppens vävnader inte får tillräckligt med syre. [1]

Sjukdomen är mycket ovanlig, men eftersom den kan utvecklas snabbt ska symtom tas på allvar. Det är bättre att söka vård en gång för mycket än att vänta hemma om du misstänker TSS.

TSS kan drabba personer i olika åldrar och av olika kön. Även om sjukdomen ofta förknippas med mensskydd kan den också uppstå från infekterade sår, brännskador, bölder, kirurgiska sår eller andra infektioner. [1][2]

Varför kallas TSS för tampongsjukan?

TSS kallas ibland tampongsjukan eftersom den kan uppstå när bakterier förökar sig i kontakt med mensblod i en tampong eller menskopp under längre tid. Bakterierna kan då bilda toxiner som påverkar kroppen. [1]

Namnet kan vara missvisande eftersom de flesta fall av TSS inte beror på tamponganvändning. 1177 skriver att de flesta fall beror på andra orsaker, till exempel hudinfektioner eller infektion i ett operationssår. [1]

Det är alltså viktigt att inte bara tänka på TSS vid mens. Om du har hög feber och snabbt blir sjuk, särskilt tillsammans med utslag, yrsel, kräkningar, diarré eller stark sjukdomskänsla, ska du söka vård även om du inte använder tampong.

Hur vanligt är TSS?

TSS är mycket ovanligt. UMO beskriver att risken för att få TSS är mycket liten och att de flesta som får TSS inte har fått det av någon anledning som har med mens och tamponger att göra. [3]

Det betyder att du inte behöver vara rädd varje gång du använder tampong eller menskopp. Däremot ska du använda mensskydd på rätt sätt, tvätta händerna och inte låta invändiga mensskydd sitta för länge.

Symtom på TSS

TSS kan komma snabbt. 1177 beskriver att symtom på TSS är att du snabbt får hög feber och samtidigt ett eller flera andra symtom, till exempel kräkningar, diarré, hudrodnad, röda ögon, svullna handflator eller fotsulor, muskelvärk, huvudvärk, yrsel, kallsvettning eller illaluktande flytningar om du använder tampong. [1]

NHS beskriver också att TSS kan utvecklas snabbt och ge symtom som hög temperatur, frossa, muskelvärk, influensaliknande symtom, kräkningar, diarré, utslag, yrsel, förvirring och svår smärta i kroppen. [2]

Varningssymtom kan vara:

  • hög feber som kommer snabbt
  • kräkningar
  • diarré
  • yrsel eller svimningskänsla
  • kallsvettning
  • muskelvärk
  • huvudvärk
  • hudrodnad eller utslag
  • röda ögon
  • svullna handflator eller fotsulor
  • förvirring eller att du känner dig mycket sjuk
  • illaluktande flytningar om du använder tampong
  • snabb försämring

Alla får inte alla symtom. Du ska därför inte vänta på ett “typiskt” utslag eller alla tecken samtidigt om du snabbt blir sjuk.

När ska du söka vård?

Kontakta vården genast om du tror att du kan ha TSS. 1177 skriver att du ska kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning genast om du tror att du har TSS, och att du ska söka vård på akutmottagning om vårdcentralen eller jourmottagningen är stängd. [1]

Ring 112 om du är för sjuk för att själv ta dig till en mottagning, om du svimmar, är förvirrad, har svårt att andas, är mycket allmänpåverkad eller försämras snabbt. [1]

Om du använder tampong eller menskopp och misstänker TSS ska du ta ut den direkt och söka vård. NHS rekommenderar att du tar bort tampong eller menskopp och berättar för vården att du använt en. [2]

Vad ska jag göra direkt om jag misstänker TSS?

Om du misstänker TSS ska du agera snabbt.

  1. Ta ut tampong, menskopp, pessar eller annat invändigt skydd om du använder det.
  2. Sök vård genast.
  3. Ring 1177 om du är osäker och behöver råd om vart du ska vända dig.
  4. Ring 112 om du är mycket sjuk, yr, förvirrad, svimmar eller inte kan ta dig till vården själv.
  5. Berätta för vårdpersonalen att du misstänker TSS och om du använt tampong, menskopp eller har ett sår.

Försök inte vänta ut symtomen hemma om du snabbt blir sjuk. TSS behöver bedömas och behandlas snabbt.

Hur uppkommer TSS?

1177 beskriver att TSS orsakas av ett gift som produceras av gula stafylokockbakterier. Bakterierna kan föröka sig om de kommer i kontakt med mensblod i en tampong, menskopp eller blod i ett sår under längre tid. [1]

NHS beskriver att TSS kan uppstå vid användning av tampong eller menskopp, men också från infekterade sår, efter vaginal förlossning, kejsarsnitt eller vid användning av vissa preventivmedel som pessar eller cervixpessar. [2]

Förenklat kan TSS uppstå när:

  • bakterier får möjlighet att föröka sig
  • bakterierna producerar toxiner
  • toxinerna kommer in i kroppen
  • immunförsvaret reagerar kraftigt
  • blodtrycket sjunker och kroppen påverkas snabbt

Det är därför TSS inte bara handlar om mensskydd, utan om bakterier, toxiner och kroppens reaktion.

TSS och tampong

Tamponger är säkra för de allra flesta när de används rätt. Risken för TSS är mycket liten, men den finns. Risken minskar om du byter tampong regelbundet, tvättar händerna och inte använder högre uppsugningsförmåga än du behöver.

1177 rekommenderar att du byter tampong eller tömmer menskopp minst var åttonde timme och tvättar händerna noggrant. [1]

För att minska risken:

  • byt tampong minst var åttonde timme
  • byt oftare om tampongen är full
  • tvätta händerna före och efter byte
  • använd inte tampong om du inte har mens
  • använd inte högre absorbering än du behöver
  • växla gärna med binda eller menstrosor om du vill minska invändig användning
  • sov inte med tampong längre än rekommenderad tid
  • ta ut sista tampongen när mensen är slut

Om du ofta glömmer att byta tampong kan ett yttre mensskydd, till exempel binda eller menstrosor, vara ett tryggare alternativ.

TSS och menskopp

Menskopp kan också kopplas till TSS, även om risken är mycket liten. Eftersom menskoppen sitter inne i slidan och samlar mensblod behöver den tömmas och rengöras regelbundet. [1][2]

För att minska risken med menskopp:

  • tvätta händerna före insättning och uttag
  • töm koppen minst var åttonde timme
  • rengör koppen enligt tillverkarens instruktioner
  • använd inte menskopp om den är skadad eller svår att rengöra
  • förvara koppen luftigt och rent mellan menstruationer
  • ta ut koppen direkt om du får feber och sjukdomskänsla under mens

Om koppen luktar konstigt, känns irriterande eller är svår att få ren kan den behöva bytas. Läs gärna vår guide om menskopp vs menstrosor.

Kan man få TSS av menstrosor eller binda?

TSS kopplas främst till invändiga mensskydd som tampong och menskopp, men sjukdomen kan även uppstå från infekterade sår och andra infektioner. Menstrosor och bindor sitter utanpå kroppen och innebär inte samma risk som ett skydd som sitter inne i slidan. [1][2]

Det betyder inte att hygien är oviktigt. Du bör ändå byta binda eller menstrosor regelbundet, särskilt om de är fulla, fuktiga, luktar illa eller irriterar huden.

Om du vill undvika invändiga mensskydd helt kan menstrosor eller binda vara alternativ. Men de eliminerar inte all risk för TSS i livet, eftersom TSS också kan uppstå vid infekterade sår.

Kan man få TSS utan mens?

Ja. TSS kan uppstå utan mens och utan tampong. 1177 skriver att de flesta fall beror på andra orsaker än tamponganvändning, till exempel hudinfektioner eller infektion efter operation. [1]

TSS kan kopplas till:

  • infekterade sår
  • brännskador
  • bölder
  • operationssår
  • infektion efter förlossning
  • infektion efter kejsarsnitt
  • vissa invändiga preventivmedel
  • tampong eller menskopp som suttit länge

Om du har ett sår som blir mer rött, svullet, varmt, varigt eller gör mer ont, och du samtidigt får feber eller blir sjuk, bör du kontakta vården.

TSS efter förlossning, abort eller operation

TSS kan i sällsynta fall uppstå efter förlossning, kejsarsnitt, operation eller andra situationer där bakterier kan orsaka infektion. NHS listar vaginal birth, caesarean section and infected wounds as possible routes for TSS. [2]

Sök vård snabbt om du nyligen fött barn, gjort abort, opererats eller har ett sår och får:

  • hög feber
  • snabb försämring
  • stark sjukdomskänsla
  • yrsel eller svimningskänsla
  • kräkningar eller diarré
  • rodnad, svullnad eller var från sår
  • illaluktande avslag eller flytningar
  • svår smärta

Efter förlossning ska illaluktande avslag, feber eller ökande smärta alltid tas på allvar.

TSS och kvarglömd tampong

En kvarglömd tampong kan ge rikliga och mycket illaluktande flytningar och ibland feber. 1177 beskriver att en kvarglömd tampong kan kopplas till TSS och att sjukdomen beror på att bakterier har fastnat i tampongen och börjat bilda toxiner. [4]

Misstänk kvarglömd tampong om du har:

  • mycket illaluktande flytningar
  • bruna, blodiga eller ovanliga flytningar
  • känsla av att något sitter kvar
  • feber
  • ont i underlivet
  • sjukdomskänsla
  • yrsel eller illamående

Om du tror att en tampong sitter kvar och du inte får ut den själv ska du kontakta vården. Om du har feber eller känner dig sjuk ska du söka vård snabbt.

Skillnaden mellan TSS och vanlig menssjuka

Under mens kan du känna dig trött, ha mensvärk, huvudvärk, lös mage eller må lite illa. Det behöver inte betyda TSS. Skillnaden är att TSS ofta ger snabb och tydlig sjukdomskänsla med hög feber och flera andra symtom samtidigt.

Symtom Kan vara vanligt vid mens Varningssignal för TSS
Mensvärk Ja, vanligt Inte typiskt ensam
Lätt trötthet Ja, vanligt Inte typiskt ensam
Hög feber Nej Ja, särskilt om den kommer snabbt
Kräkningar eller diarré Kan förekomma lätt hos vissa Varningssignal om det kommer plötsligt med feber
Yrsel, kallsvettning, svimningskänsla Kan ha andra orsaker Varningssignal vid feber och sjukdomskänsla
Hudrodnad, utslag eller röda ögon Inte typiskt Varningssignal
Illaluktande flytningar med tampong Inte normalt Varningssignal

Om du är osäker och snabbt blir sjuk under mens ska du ta ut invändigt mensskydd och kontakta vården.

Skillnaden mellan TSS och urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion ger ofta sveda när du kissar, täta trängningar och ont över urinblåsan. TSS ger mer allmän sjukdomskänsla och kan snabbt påverka hela kroppen med feber, yrsel, kräkningar, diarré, utslag eller chocktecken.

Grumlig urin, sveda och täta trängningar talar mer för urinvägsinfektion än TSS. Men om du samtidigt har hög feber, ont i ryggen, kräks eller känner dig mycket sjuk ska du söka vård snabbt. Läs mer om grumlig urin.

Skillnaden mellan TSS och bakteriell vaginos

Bakteriell vaginos ger ofta illaluktande, ibland fiskliknande flytningar, men brukar inte ge hög feber eller snabb allmänpåverkan. 1177 beskriver att bakteriell vaginos kan ge gråvita, illaluktande flytningar som ibland är skummiga. [4]

TSS är mer akut och allvarligt. Om du har illaluktande flytningar men mår bra i övrigt kan det handla om bakteriell vaginos eller annan underlivsorsak. Om du har illaluktande flytningar tillsammans med hög feber, yrsel, kräkningar eller stark sjukdomskänsla ska du söka vård snabbt.

Läs mer om doft från underlivet och flytningar.

Hur behandlas TSS?

TSS behandlas på sjukhus. 1177 skriver att behandling oftast sker med antibiotika direkt i blodet. Vid TSS behöver behandlingen påbörjas snabbt, ibland innan diagnosen är helt säker. [1]

NHS beskriver att behandling kan omfatta antibiotika, vätska direkt i blodet, läkemedel för att kontrollera blodtryck, syre och ibland kirurgi för att ta bort infektion från sår. [2]

Behandling kan alltså inkludera:

  • antibiotika i blodet
  • dropp med vätska
  • övervakning av blodtryck
  • syre vid behov
  • provtagning och odlingar
  • behandling av infekterade sår
  • intensivvård vid allvarlig påverkan

Försök inte behandla misstänkt TSS hemma.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen bygger på symtom, undersökning och prover. 1177 beskriver att bakterieodlingar görs från blod och eventuella sår för en säker diagnos, men att behandlingen måste starta innan diagnosen är helt säker. [1]

Vården kan fråga om:

  • symtom och hur snabbt de kom
  • feber
  • kräkningar eller diarré
  • yrsel eller svimning
  • utslag eller hudrodnad
  • tampong, menskopp eller annat invändigt skydd
  • kvarglömd tampong
  • sår, operation eller brännskada
  • nyligen förlossning, abort eller kejsarsnitt
  • tidigare TSS

Berätta alltid om du använder eller nyligen har använt tampong, menskopp, pessar eller om du har ett sår.

Kan TSS komma tillbaka?

Ja, risken kan vara högre om du har haft TSS tidigare. NHS skriver att chansen att få TSS är högre om du har haft det förut, och att läkare kan råda dig att undvika tamponger, cervixpessar eller pessar efter tidigare TSS. [2]

Om du tidigare haft TSS bör du prata med läkare om vilka mensskydd och preventivmedel som är säkra för dig.

Hur kan man förebygga TSS vid mens?

Risken för TSS vid tampong eller menskopp är mycket liten, men du kan minska risken genom god hygien och rätt användning. 1177 rekommenderar att tampong eller menskopp byts eller töms minst var åttonde timme och att du tvättar händerna noga. [1]

Förebyggande råd:

  • tvätta händerna före och efter byte
  • byt tampong minst var åttonde timme
  • töm menskopp minst var åttonde timme
  • byt oftare om skyddet är fullt
  • använd rätt absorbering för din blödning
  • använd inte tampong om du inte blöder
  • lämna inte tampong kvar efter mensen
  • rengör menskopp enligt instruktion
  • växla med yttre mensskydd om du vill
  • sök vård snabbt vid feber och sjukdomskänsla

Om du ofta glömmer att byta kan du sätta alarm eller välja ett yttre skydd.

Kan jag sova med tampong?

Du kan sova med tampong om du inte använder den längre än rekommenderad tid. Eftersom 1177 rekommenderar byte minst var åttonde timme behöver du byta precis innan du somnar och direkt när du vaknar, och inte sova längre än så med samma tampong. [1]

Om du sover länge, är orolig att glömma eller har riklig mens kan binda, menstrosor eller annat yttre skydd vara enklare på natten.

Kan jag sova med menskopp?

Du kan sova med menskopp om den töms inom rekommenderad tid. 1177:s råd är att tampong eller menskopp ska bytas eller tömmas minst var åttonde timme. [1]

Om du brukar sova längre än åtta timmar eller ofta glömmer att tömma koppen kan du använda menstrosor eller binda på natten i stället.

Vilket mensskydd är säkrast?

Det finns inget mensskydd som är bäst för alla. Tampong och menskopp är invändiga skydd och kräver att du följer hygien- och tidsråd. Binda och menstrosor sitter utanpå kroppen och har inte samma TSS-koppling som invändiga skydd, men kan ge skav, fukt eller irritation om de används för länge.

Välj skydd efter:

  • hur mycket du blöder
  • hur länge du kan byta eller tömma
  • om du vill ha invändigt eller yttre skydd
  • om du har underlivssmärta eller känsliga slemhinnor
  • om du tränar eller badar
  • hur lätt du kan sköta hygien under dagen

Vill du jämföra återanvändbara alternativ kan du läsa menskopp vs menstrosor.

TSS hos unga

Unga som använder tampong eller menskopp behöver få tydlig information utan att bli skrämda. TSS är mycket ovanligt, men det är viktigt att veta hur du använder mensskydd säkert och vilka symtom som kräver vård.

Kom ihåg:

  • byt tampong regelbundet
  • töm menskopp regelbundet
  • tvätta händerna
  • använd inte tampong “för säkerhets skull” innan mensen börjat
  • ta ut tampong eller kopp om du känner dig sjuk
  • sök hjälp vid hög feber och snabb försämring

Om du är ung och har frågor om mensskydd, mens, kroppen eller underlivet kan du kontakta ungdomsmottagningen.

TSS och riklig mens

Vid riklig mens kan det vara frestande att använda mycket hög absorbering eller låta skydd sitta längre. Men om du blöder mycket ska du byta eller tömma oftare, inte längre.

Om du ofta blöder igenom skydd, behöver byta mycket ofta, får stora blodklumpar eller känner dig trött, yr eller blek bör du kontakta vården. Riklig mens kan behandlas och bör inte bara lösas med större mensskydd.

TSS och första mensen

Vid första mensen kan det kännas svårt att veta hur ofta du ska byta skydd. Ett enkelt råd är att börja med yttre skydd om du känner dig osäker, och att bara använda tampong eller menskopp när du känner dig trygg med hur de fungerar.

Om du använder tampong:

  • välj en storlek som passar blödningen
  • byt regelbundet
  • tvätta händerna
  • använd inte tampong när du inte blöder
  • be om hjälp eller råd om du är osäker

Du behöver inte använda tampong bara för att andra gör det. Binda, menstrosor, tampong och menskopp är olika alternativ – inget är “mer rätt” än det andra.

Myter om TSS

“TSS får man bara av tamponger”

Nej. TSS kan uppstå vid tampong eller menskopp, men de flesta fall beror inte på tamponganvändning. Sjukdomen kan också uppstå vid hudinfektioner eller infekterade sår. [1]

“Det är farligt att använda tampong”

För de allra flesta är tampong säkert när den används rätt. Risken för TSS är mycket liten om du byter regelbundet och tvättar händerna. [1][3]

“Man märker alltid TSS direkt på utslag”

Nej. Utslag kan förekomma, men alla får inte alla symtom. Hög feber och snabb sjukdomskänsla med till exempel kräkningar, diarré, yrsel eller muskelvärk ska tas på allvar. [1][2]

“Menskopp kan inte ge TSS”

Menskopp kan i sällsynta fall kopplas till TSS eftersom den sitter inne i slidan och samlar blod. Därför ska den tömmas minst var åttonde timme och rengöras ordentligt. [1][2]

“Om jag har feber under mens är det alltid TSS”

Nej. Feber kan bero på många infektioner. Men hög feber som kommer snabbt tillsammans med andra TSS-liknande symtom ska bedömas av vården, särskilt om du använder tampong eller menskopp.

Sammanfattning

Toxic shock syndrome, TSS, är mycket ovanligt men allvarligt. Det kan uppstå när vissa bakterier bildar toxiner som påverkar blodtryck och organ. Sjukdomen kallas ibland tampongsjukan, men kan även uppstå utan mens, till exempel vid infekterade sår eller efter operation. [1]

Viktiga symtom är snabbt insättande hög feber, kräkningar, diarré, muskelvärk, huvudvärk, yrsel, kallsvettning, hudrodnad, röda ögon och stark sjukdomskänsla. Om du använder tampong eller menskopp och misstänker TSS ska du ta ut skyddet direkt och söka vård genast. [1][2]

Du minskar risken genom att byta tampong eller tömma menskopp minst var åttonde timme, tvätta händerna noggrant och använda mensskydd enligt instruktion. Risken är mycket liten när du följer råden, men symtom ska alltid tas på allvar. [1][3]

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Senast uppdaterad 3 april 2023. Toxic shock syndrome, TSS
  2. ↑ NHS. Senast granskad 6 juni 2023. Toxic shock syndrome
  3. ↑ UMO. Senast uppdaterad 8 maj 2025. Hur vanlig är tampongsjukan, TSS?
  4. ↑ 1177. Flytningar från underlivet