En stiliserad illustration som visar ett ägg som frigörs från äggstocken, omgivet av gnistor och hjärtan för att symbolisera fertilitet och ägglossning.

Ägglossning och hur du vet när den sker

Ägglossning sker när ett moget ägg lämnar äggstocken. Lär dig när den brukar inträffa, vilka symtom som är vanliga och hur du kan följa dina fertila dagar.

Ägglossning är den del av menscykeln då ett moget ägg släpps från en av äggstockarna. Om ägget möter en spermie i äggledaren kan det bli befruktat och en graviditet kan börja. Ägglossningen är därför viktig för fertiliteten, men hormonförändringarna runt den kan också påverka flytningar, sexlust, bröst och hur kroppen känns. [1][2]

Kort svar: Ägglossning inträffar oftast omkring 10 till 16 dagar före nästa mens. I en regelbunden 28-dagarscykel infaller den ofta runt dag 14, men den exakta dagen kan variera mellan olika personer och från en cykel till nästa. [1][2]

Vanliga symtom vid ägglossning är klarare och segare flytningar, lätt värk i nedre delen av magen, ökad sexlust och spända bröst. Du kan samtidigt ha ägglossning utan att märka några tydliga symtom. [1]

Den här guiden hjälper dig att förstå din ägglossning, känna igen kroppens signaler och uppskatta när dina fertila dagar infaller. För att se ägglossningen som en del av hela cykeln kan du även läsa om hur menscykeln fungerar.

Vad är ägglossning?

Ägglossning innebär att ett moget ägg lämnar äggstocken och fångas upp av äggledaren. Där kan ägget möta en spermie och bli befruktat. Om ägget inte befruktas bryts det ner, hormonnivåerna sjunker och livmoderslemhinnan stöts senare ut som mens. [1][2][3]

Under den första delen av menscykeln mognar en äggcell i äggstocken. Samtidigt byggs livmoderslemhinnan upp för att kunna ta emot ett befruktat ägg. När ägget har mognat släpps det från äggstocken. [1][2]

Efter ägglossningen börjar progesteron spela en större roll. Hormonet hjälper livmodern att förbereda sig för att ett befruktat ägg ska kunna fästa. Om ingen graviditet uppstår sjunker nivåerna av östrogen och progesteron, och en ny mens börjar. [2]

Tiden före ägglossningen kallas follikelfasen. Tiden mellan ägglossningen och nästa mens kallas lutealfasen. Du kan också läsa vår översikt över menscykelns fyra faser.

När har man ägglossning?

Ägglossning sker inte alltid exakt mitt i menscykeln. Ett bättre sätt att uppskatta tidpunkten är att räkna bakåt från nästa förväntade mens. För de flesta inträffar ägglossningen omkring 10 till 16 dagar före nästa mens. [1][2]

I en regelbunden cykel på 28 dagar sker ägglossningen ofta runt dag 14. Dag 1 är den första dagen du blöder under mensen. Har du en kortare cykel kan ägglossningen komma tidigare. Har du en längre cykel kan den komma senare.

Ägglossningen kan dessutom flytta sig mellan olika cykler, även om mensen vanligtvis är regelbunden. Kalenderberäkningar ska därför ses som uppskattningar och inte som bevis på att ägglossning verkligen har skett. [1][2]

När infaller ägglossning vid olika cykellängder?

Tabellen visar en förenklad uppskattning där omkring 14 dagar räknas bakåt från nästa förväntade mens.

Cykellängd Ungefärlig ägglossningsdag
24 dagar Runt dag 10
26 dagar Runt dag 12
28 dagar Runt dag 14
30 dagar Runt dag 16
32 dagar Runt dag 18
35 dagar Runt dag 21

Om din cykel exempelvis är 30 dagar kan ägglossningen uppskattas till omkring dag 16. Det betyder inte att den alltid inträffar exakt den dagen. Det kan vara svårt att veta den exakta tidpunkten även vid regelbunden mens. [1][2]

Vill du göra en personlig uppskattning utifrån din senaste mens och genomsnittliga cykellängd kan du använda vår ägglossningskalender.

Vanliga symtom vid ägglossning

Symtom vid ägglossning kan skilja sig mycket mellan olika personer. Vissa känner flera tydliga förändringar varje månad, medan andra inte märker någonting alls.

Vanliga tecken på ägglossning kan vara:

  • klarare, segare och mer stretchiga flytningar
  • en våtare eller halare känsla i underlivet
  • lätt värk i nedre delen av magen
  • smärta eller ett hugg på ena sidan av magen
  • ökad sexlust
  • spända eller ömma bröst
  • en liten blödning eller blodblandad flytning
  • positivt ägglossningstest
  • en temperaturförändring efter ägglossningen

Förändrade flytningar, smärta i nedre delen av magen, ökad sexlust och spända bröst anges av 1177 som vanliga tecken på ägglossning. Ett enskilt symtom kan däremot inte säkert visa att ett ägg har släppts. [1]

Förändrade flytningar och ägglossningssekret

Ett av de tydligaste tecknen på att ägglossningen närmar sig är att sekretet från livmoderhalsen förändras. Sekretet blir ofta klarare, våtare, halare och mer stretchigt. Det kan ibland påminna om rå äggvita. [1][2][4]

Förändringen gör det lättare för spermier att röra sig genom livmoderhalsen. Sekretet bidrar också till en miljö där spermier kan överleva längre i väntan på att ett ägg ska släppas. [3][4]

Efter ägglossningen blir sekretet vanligtvis torrare, tjockare eller mer klibbigt. Det kan dock se olika ut från person till person.

Läs mer om hur sekretet förändras i vår guide om ägglossningssekret. Flytningar som luktar starkt eller kommer tillsammans med klåda, sveda eller smärta bör inte automatiskt tolkas som ett tecken på ägglossning. Läs då även om flytningar och vad som är normalt.

Smärta vid ägglossning

En del får smärta eller molvärk i nedre delen av magen när ägget släpps. Smärtan kan kännas som ett stick, hugg, nyp, tryck eller en mensvärksliknande känsla. Den sitter ofta mer på ena sidan av magen. [1][5]

Ägglossningssmärta kan vara i några minuter eller timmar. Hos vissa kan den finnas kvar i en eller två dagar. Mild och kortvarig värk runt förväntad ägglossning är vanligtvis inte farlig. [5]

Att du inte känner någon smärta betyder inte att du saknar ägglossning. Många märker aldrig själva ägglossningen.

Läs mer om skillnaden mellan vanlig värk och besvär som bör bedömas i artikeln om ägglossningssmärta.

Liten blödning eller spotting

En liten blödning kan förekomma runt ägglossningen. Den kan vara rosa, röd eller brun och ibland bara synas som en mindre blodstrimma i sekretet. 1177 beskriver att en liten blödning vid ägglossning vanligtvis inte beror på något som är fel. [6]

Blödningar som är kraftiga, återkommer utan ett tydligt mönster, kommer efter sex eller åtföljs av smärta, feber eller förändrade flytningar bör däremot bedömas av vården. [6]

Läs mer i vår fördjupning om blödning vid ägglossning.

Ökad sexlust och spända bröst

Hormonförändringarna runt ägglossningen kan göra att sexlusten ökar. En del upplever även att brösten blir spända eller ömma. Båda anges som möjliga tecken på ägglossning, men de kan också förekomma under andra delar av menscykeln. [1]

Ökad sexlust eller spända bröst kan därför inte användas som säkra bevis på att ägglossningen har skett.

Kan man ha ägglossning utan symtom?

Ja. Det är vanligt att ha ägglossning utan tydlig smärta, spotting eller andra märkbara symtom. En del känner av sin ägglossning, medan andra inte märker någonting alls. [1]

Frånvaro av symtom betyder därför inte automatiskt att ägglossningen har uteblivit. På samma sätt betyder molvärk, förändrade flytningar eller spända bröst inte säkert att ett ägg har släppts.

Om du vill få en tydligare bild av din cykel kan du kombinera information om cykellängd med förändringar i sekretet, ägglossningstest och basaltemperatur. Metoderna visar olika delar av processen och ingen av dem ger ett helt säkert svar på egen hand. [4][7]

Hur vet man att ägglossningen har skett?

Det är svårt att veta helt säkert hemma om och exakt när ett ägg har släppts. Kroppens signaler och olika tester kan ge användbara ledtrådar, men de mäter inte samma sak.

Ägglossningstest

Ett ägglossningstest mäter en ökning av luteiniserande hormon, LH, i urinen. LH-ökningen signalerar att kroppen förbereder sig för att släppa ett ägg. [7]

Ett positivt test betyder ofta att ägglossning kan ske inom de kommande 24 till 36 timmarna. Det gäller däremot inte för alla, och ett positivt resultat garanterar inte att ägglossningen verkligen genomförs. [7]

Testet behöver ofta tas under flera dagar för att LH-ökningen ska upptäckas. Om du har oregelbundna cykler kan det vara svårare att veta när du ska börja testa, och det är möjligt att missa hormonökningen. [7]

Basaltemperatur

Basaltemperatur är kroppens temperatur direkt efter att du vaknat, innan du stiger upp eller börjar röra dig. Efter ägglossningen brukar temperaturen stiga något och ligga kvar på en högre nivå under resten av cykeln. Förändringen är ofta mindre än en grad. [4]

För att se ett mönster behöver temperaturen mätas ungefär samma tid och på samma sätt varje morgon. Sjukdom, sömn, alkohol, resor och andra förändringar kan påverka resultatet.

Temperaturmetoden visar framför allt ett mönster efter att ägglossningen sannolikt har skett. Den är därför bättre på att ge information i efterhand än på att förutsäga den exakta ägglossningsdagen i den pågående cykeln.

Sekret och cykellängd

Klart, halt och stretchigt sekret kan visa att kroppen befinner sig i en mer fertil fas. En kalender eller mensapp kan samtidigt uppskatta när ägglossningen borde inträffa utifrån tidigare cykler. [1][2][4]

Metoderna fungerar bäst när cykeln är relativt regelbunden. De kan inte ensamma bekräfta att ägget verkligen har släppts.

Provtagning och ultraljud

Vid en fertilitetsutredning kan vården använda hormonprover och andra undersökningar för att bedöma om ägglossningen fungerar. Ultraljud kan användas för att undersöka livmodern och äggstockarna. [8]

Sådana undersökningar behövs vanligtvis inte för att följa en vanlig menscykel hemma. De kan bli aktuella om mensen ofta uteblir, cyklerna är mycket oregelbundna eller om det är svårt att bli gravid.

Fertila dagar före och efter ägglossning

Det fertila fönstret är den del av menscykeln då samlag kan leda till graviditet. Det omfattar fler dagar än själva ägglossningsdagen.

Spermier kan överleva i äggledarna i omkring fem dygn och vänta på att ett ägg ska släppas. När ägget har lämnat äggstocken behöver det vanligtvis bli befruktat inom ungefär ett dygn. [3]

Det innebär att möjligheten att bli gravid finns redan flera dagar före ägglossningen. Enligt 1177 är chansen störst från omkring fem dagar före ägglossning till ungefär en dag efter. [1][9]

Kan man bli gravid före ägglossning?

Ja. Samlag flera dagar före ägglossningen kan leda till graviditet eftersom spermier kan överleva och vänta på att ägget ska släppas. Dagarna strax före ägglossning är därför ofta bland de mest fertila dagarna i menscykeln. [3][9]

Kan man bli gravid efter ägglossning?

Det är möjligt under en kort tid efter att ägget har släppts. Möjligheten minskar snabbt eftersom ägget vanligtvis behöver befruktas inom ungefär ett dygn. [3]

Det kan samtidigt vara svårt att veta exakt när ägglossningen inträffade. Samlag som verkar ha skett efter ägglossningen kan i verkligheten ha skett före eller under den.

Kan en app eller kalender användas som preventivmedel?

En vanlig mensapp eller ägglossningskalender bör inte användas ensam som preventivmedel. Ägglossningen kan flytta sig och en app kan bara göra en uppskattning utifrån den information som har registrerats.

Fertilitetsförståelse som preventivmetod kräver att cykel, kroppstemperatur och flytningar följs noggrant och att metoden lärs ut korrekt. NHS anger att metodens effektivitet blir betydligt lägre om instruktionerna inte följs exakt. [10]

Använd ett tillförlitligt preventivmedel om du inte vill bli gravid.

Oregelbunden mens och ägglossning

Om du har oregelbunden mens kan ägglossningen komma tidigare eller senare än väntat. Den kan också utebli under vissa cykler.

En ägglossningskalender blir mindre tillförlitlig när cykellängden varierar mycket. Det är då svårare att räkna ut när nästa mens kommer och därmed även när ägglossningen kan infalla. [9][11]

Du kan få en bättre helhetsbild genom att följa:

  • första dagen i varje mens
  • hur lång varje cykel är
  • förändringar i sekretet
  • resultat från ägglossningstest
  • basaltemperaturen
  • återkommande smärta eller spotting

Enstaka sena eller oregelbundna cykler behöver inte betyda att något är fel. Om mensen ofta kommer mycket sällan eller uteblir kan det däremot vara ett tecken på att ägglossningen inte sker regelbundet. [1][11]

Utebliven ägglossning

En cykel där inget ägg släpps kallas en anovulatorisk cykel. Det går att få en blödning som liknar mens även om ägglossningen inte har skett.

Tecken som kan vara förenliga med oregelbunden eller utebliven ägglossning är:

  • mycket långa menscykler
  • mens som kommer sällan
  • mens som uteblir
  • stora skillnader mellan cykellängderna
  • svårt att hitta en LH-ökning med ägglossningstest
  • ingen tydlig temperaturförändring mellan cykelns olika delar
  • svårigheter att bli gravid

Dessa tecken bevisar inte att ägglossningen saknas. De kan däremot vara anledning att följa cykeln närmare eller kontakta vården. Långa intervaller mellan menstruationerna eller helt utebliven mens kan vara tecken på att ägglossning inte sker. [1]

Läs mer om orsaker, utredning och behandling i vår guide om utebliven ägglossning.

Vad kan påverka när ägglossningen inträffar?

Ägglossningen påverkas av samspelet mellan hjärnan, hormonerna och äggstockarna. Förändringar i kroppen, hälsan eller vardagen kan därför påverka när ägglossningen infaller.

Exempel på sådant som kan påverka menscykeln och ägglossningen är:

  • infektion eller annan sjukdom
  • stress och psykisk belastning
  • stor viktnedgång eller viktuppgång
  • undervikt eller övervikt
  • ätstörningar
  • resor och andra större miljöombyten
  • hormonella preventivmedel
  • amning
  • PCOS
  • förklimakteriet
  • vissa sjukdomar och läkemedel

1177 beskriver att infektion, viktförändringar, stress, miljöombyte och hormonella preventivmedel kan påverka menscykeln och ägglossningen. [1][11]

Hormonella preventivmedel kan hämma eller stoppa ägglossningen. Blödningar som kommer när du använder hormonella preventivmedel är därför inte alltid en vanlig menstruation efter en ägglossning. [11]

PCOS och ägglossning

PCOS är en hormonell diagnos som kan göra att ägglossningen sker mer sällan eller uteblir. Det kan leda till oregelbunden eller utebliven mens och göra det svårare att bli gravid. [12]

Andra möjliga symtom är ökad hårväxt, akne och viktförändringar, men alla med PCOS har inte samma symtom. Det går också att ha PCOS utan tydliga besvär. [12]

Kontakta vården om du misstänker PCOS, särskilt om mensen kommer färre än fyra gånger per år eller om du har svårt att bli gravid. [12]

Ägglossning i förklimakteriet

Under förklimakteriet förändras hormonbalansen. Ägglossningen kan bli mer oregelbunden och menscykeln kan bli kortare, längre eller mer oförutsägbar.

Efter 40 års ålder är det vanligt att mensen börjar förändras inför klimakteriet. Nya, kraftiga eller oförklarliga blödningar bör däremot inte automatiskt förklaras med förklimakteriet utan kan behöva bedömas. [11]

När bör du söka vård?

Kontakta en vårdcentral, gynekologisk mottagning, barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning om något av följande stämmer:

  • din mens har kommit sällan eller inte alls under de senaste sex månaderna
  • mensen kommer mer sällan än var tredje månad
  • du har haft oregelbunden mens under flera månader och besväras av det
  • du tror att ägglossningen återkommande uteblir
  • du har symtom som kan vara förenliga med PCOS
  • du får återkommande eller stark smärta runt ägglossningen
  • du har mellanblödningar utan tydlig förklaring
  • du blöder under eller efter sex
  • flytningarna luktar illa eller kommer med klåda, sveda eller smärta
  • du har försökt bli gravid i ett år utan resultat

1177 rekommenderar vårdkontakt om mensen har kommit sällan eller inte alls under sex månader och du vet att du inte är gravid eller i klimakteriet. Du bör även söka vård om du har försökt bli gravid under ett år utan att lyckas. [1][8]

Sök hjälp tidigare om du vet att det kan vara svårt att bli gravid, exempelvis om du har mens sällan eller inte alls, PCOS, endometrios eller tidigare har fått en behandling som kan påverka fertiliteten. [8]

Sök vård skyndsamt om du har kraftig eller återkommande smärta i magen, om vanliga smärtstillande läkemedel inte hjälper eller om du tror att du kan vara gravid och samtidigt har ont. [5]

Kontakta vården om du har mellanblödningar tillsammans med buksmärta och feber. [6]

Sök akut vård vid mycket stark eller snabbt förvärrad buksmärta, kraftig blödning, svimning, uttalad yrsel eller andra allvarliga symtom. Sådana besvär ska inte antas bero på vanlig ägglossningssmärta.

Sammanfattning

Ägglossning är när ett moget ägg släpps från en av äggstockarna. Den inträffar ofta omkring 10 till 16 dagar före nästa mens, men den exakta tidpunkten kan variera mellan olika personer och cykler.

Vanliga symtom vid ägglossning är klarare och mer stretchigt sekret, lätt ensidig värk, ökad sexlust, spända bröst och ibland en liten blödning. Du kan också ha ägglossning utan tydliga symtom.

Kalender, sekret, ägglossningstest och basaltemperatur kan tillsammans hjälpa dig att förstå din ägglossning. Ingen av metoderna kan ensam ge ett helt säkert svar på exakt när ägget släpps.

Kontakta vården om mensen ofta uteblir, cyklerna är mycket oregelbundna, du har stark eller återkommande smärta eller om du har försökt bli gravid utan resultat.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177.se. Så fungerar ägglossning. Medicinskt granskad av Anne-Charlotte Jonsson, barnmorska, Mödrahälsovårdsenheten, Stockholm. Uppdaterad: 2025-03-19. Läs originalartikeln hos 1177
  2. ↑ NHS. Periods and fertility in the menstrual cycle. Senast granskad: 2023-01-05. Läs originalartikeln hos NHS
  3. ↑ 1177.se. Befruktning. Medicinskt granskad av Caroline Lilliecreutz, gynekolog och förlossningsläkare, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Uppdaterad: 2023-01-31. Läs originalartikeln hos 1177
  4. ↑ MedlinePlus, U.S. National Library of Medicine. Pregnancy – identifying fertile days. Uppdaterad av LaQuita Martinez, MD. Även granskad av David C. Dugdale, MD, Brenda Conaway och A.D.A.M:s redaktion. Granskningsdatum: 2026-03-17. Läs originalartikeln hos MedlinePlus
  5. ↑ NHS. Ovulation pain. Senast granskad: 2023-01-30. Läs originalartikeln hos NHS
  6. ↑ 1177.se. Mellanblödningar och blodblandade flytningar. Medicinskt granskad av Inga Sjöberg, gynekolog och förlossningsläkare, Ersboda hälsocentral, Umeå. Uppdaterad: 2023-10-23. Läs originalartikeln hos 1177
  7. ↑ MedlinePlus, U.S. National Library of Medicine. Ovulation home test. Uppdaterad av LaQuita Martinez, MD. Även granskad av David C. Dugdale, MD, Brenda Conaway och A.D.A.M:s redaktion. Granskningsdatum: 2025-05-22. Läs originalartikeln hos MedlinePlus
  8. ↑ 1177.se. Ofrivillig barnlöshet. Medicinskt granskad av Tekla Lind, gynekolog och förlossningsläkare, Södersjukhuset, Stockholm. Uppdaterad: 2026-02-09. Läs originalartikeln hos 1177
  9. ↑ 1177.se. När du vill bli gravid. Medicinskt granskad av Anne-Charlotte Jonsson, samordningsbarnmorska, Mödrahälsovårdsenheten, Region Stockholm. Uppdaterad: 2025-04-10. Läs originalartikeln hos 1177
  10. ↑ NHS. Natural family planning. Senast granskad: 2024-02-09. Läs originalartikeln hos NHS
  11. ↑ 1177.se. Oregelbunden eller utebliven mens. Medicinskt granskad av Helena Kopp Kallner, gynekolog och förlossningsläkare, Danderyds sjukhus. Uppdaterad: 2022-05-16. Läs originalartikeln hos 1177
  12. ↑ 1177.se. Polycystiskt ovarialsyndrom – PCOS. Medicinskt granskad av Angelica Lindén Hirschberg, läkare och specialist i gynekologi, Karolinska sjukhuset, Stockholm. Uppdaterad: 2021-12-01. Läs originalartikeln hos 1177
Senast uppdaterad:
Redaktör:
Emma Nyström, redaktör inom kvinnohälsa
Medicinsk granskning:
Innehållet har redaktionellt kontrollerats mot etablerade medicinska källor men är ännu inte individuellt granskat av legitimerad vårdpersonal.