Urinvägsbesvär i klimakteriet

Publicerad
Uppdaterad
Så kvalitetssäkrar vi innehåll

Urinvägsbesvär i klimakteriet är vanligt och kan kännas både besvärande och förvirrande. Du kan behöva kissa oftare, känna plötsliga trängningar, vakna på natten för att kissa eller få sveda som påminner om urinvägsinfektion. Vissa får också återkommande urinvägsinfektioner eller en känsla av irritation i urinrör och underliv.

Besvären hänger ofta ihop med att östrogennivåerna minskar under klimakteriet. När slemhinnorna i slidan, urinröret och området runt urinvägarna blir tunnare och torrare kan de lättare bli irriterade. Det kan ge symtom som sveda, täta trängningar och återkommande urinvägsbesvär. [1][2][3]

I den här guiden går vi igenom varför urinvägarna kan påverkas i klimakteriet, hur symtomen kan kännas, hur du skiljer mellan klimakterierelaterad irritation och urinvägsinfektion, vad som kan hjälpa och när du bör söka vård.

Varför påverkas urinvägarna i klimakteriet?

Under klimakteriet minskar kroppens produktion av östrogen. Östrogen påverkar inte bara mensen och värmevallningar, utan också slemhinnorna i underlivet och urinvägarna. När östrogennivåerna sjunker kan slemhinnorna bli tunnare, torrare och mer känsliga. [1][2]

Urinröret, slidöppningen och vävnaden runt blåsan ligger nära varandra och påverkas av samma hormonella förändringar. Därför kan besvär i slidan och urinvägarna ofta hänga ihop. Torra slemhinnor kan ge sveda, irritation och en känsla som liknar urinvägsinfektion, även när det inte alltid handlar om en bakterieinfektion.

Om du har flera symtom samtidigt, som vallningar, sömnproblem, torra slemhinnor och förändrat sexliv, kan du läsa mer i vår översikt om vanliga symtom i klimakteriet.

Vanliga urinvägsbesvär i klimakteriet

Urinvägsbesvär kan visa sig på flera sätt. Vissa får tydlig sveda när de kissar, medan andra främst märker att de behöver kissa oftare eller får plötsliga trängningar.

Sveda när du kissar

Sveda när du kissar kan bero på urinvägsinfektion, men också på torra och sköra slemhinnor runt urinrör och slidöppning. När slemhinnorna är irriterade kan urin svida när den passerar området, även om själva blåsan inte är infekterad. [1][3]

Om svedan återkommer ofta, om du samtidigt har torrhet, klåda eller smärta vid sex, kan besvären hänga ihop med vaginal atrofi.

Täta trängningar

Täta trängningar betyder att du känner dig kissnödig ofta eller plötsligt. Du kan behöva gå på toaletten många gånger under dagen, även om det bara kommer lite urin.

Trängningar kan förekomma vid urinvägsinfektion, men kan också hänga ihop med torra slemhinnor och irritation i urinrör och underliv. Janusinfo beskriver att lågdos vaginal östrogenbehandling rekommenderas vid symtom på vulvovaginal atrofi, även vid urinträngningar och upprepade urinvägsinfektioner. [3]

Behov av att kissa på natten

Vissa märker att de behöver gå upp och kissa på natten oftare än tidigare. Det kan bero på flera saker: förändringar i urinvägarna, sömnproblem, vätskeintag på kvällen, nattliga svettningar eller att sömnen blivit ytligare.

Om du vaknar ofta på natten kan det också påverka energi, humör och koncentration. Läs mer i vår guide om sömnproblem i klimakteriet.

Återkommande urinvägsinfektioner

Efter klimakteriet kan vissa få urinvägsinfektioner oftare. 1177 beskriver att kvinnor oftast får tunnare och skörare slemhinnor efter klimakteriet, vilket gör att man lättare kan få urinvägsinfektion. [4]

Om du ofta får urinvägsinfektioner bör du kontakta vården. Det kan finnas flera orsaker, och behandlingen beror på om det rör sig om återkommande bakterieinfektioner, slemhinnebesvär eller en kombination.

Känsla av urinvägsinfektion utan bakterier

Vissa får symtom som känns som urinvägsinfektion, men prover visar inte alltid tydliga tecken på infektion. Det kan handla om sveda, irritation, trängningar eller obehag i urinröret.

I klimakteriet kan sådana symtom ibland bero på torra och sköra slemhinnor snarare än en klassisk urinvägsinfektion. Det betyder inte att symtomen är inbillade. Irriterade slemhinnor kan ge verkliga och besvärande symtom.

Urinläckage

En del får också mer problem med urinläckage i klimakteriet. Det kan handla om att läcka vid hosta, skratt, hopp eller träning, eller att det läcker när trängningen kommer snabbt och starkt.

Urinläckage kan bero på flera faktorer, till exempel bäckenbotten, ålder, graviditeter, förlossningar, vikt, slemhinneförändringar och blåsfunktion. Om läckaget påverkar vardagen finns det hjälp att få.

Är det urinvägsinfektion eller klimakteriebesvär?

Det kan vara svårt att skilja mellan urinvägsinfektion och klimakterierelaterade slemhinnebesvär, eftersom symtomen kan överlappa. Sveda, täta trängningar och obehag kan förekomma vid båda.

Vid en urinvägsinfektion är det vanligt med sveda när du kissar, täta trängningar och ibland ont i nedre delen av magen. 1177 beskriver också att det kan komma lite blod i urinen. [4]

Vid torra slemhinnor kan du däremot ofta också ha symtom från slidan och slidöppningen, till exempel torrhet, klåda, sveda, irritation, smärta vid sex eller små sprickor. NHS beskriver att vaginal dryness kan ge behov av att kissa oftare och återkommande urinvägsinfektioner. [5]

Tecken som talar mer för urinvägsinfektion

  • det svider tydligt inne i urinröret när du kissar
  • du behöver kissa ofta och snabbt
  • du har ont över blåsan eller nedre delen av magen
  • urinen luktar annorlunda eller ser grumlig ut
  • det kommer blod i urinen
  • symtomen kommer plötsligt

Tecken som kan tala mer för torra slemhinnor

  • svedan sitter mer runt slidöppningen än inne i blåsan
  • du har torrhet, klåda eller irritation i underlivet
  • sex gör ont eller ger sveda efteråt
  • symtomen kommer och går under längre tid
  • du får UVI-liknande symtom men prover visar inte tydlig infektion
  • du har samtidigt andra klimakteriebesvär

Det går inte alltid att avgöra själv. Om du är osäker, om besvären återkommer eller om du får feber, ryggsmärta eller blod i urinen bör du kontakta vården.

Torra slemhinnor och urinvägsbesvär

Torra slemhinnor är en central orsak till många urinvägsnära besvär i klimakteriet. När slemhinnorna blir tunnare och mer känsliga kan både slidområdet och urinröret påverkas. Det kan ge sveda, irritation, täta trängningar och smärta vid sex. [1][2][5]

Detta ingår ofta i det som kallas vaginal atrofi eller vulvovaginal atrofi. Ibland används också begreppet genitourinary syndrome of menopause, eftersom besvären kan påverka både underliv och urinvägar.

Om du känner igen dig i torrhet, sveda eller smärta vid sex kan du läsa mer i vår fördjupade artikel om vaginal atrofi.

Sex, sveda och urinvägsbesvär

Sex kan ibland trigga urinvägsbesvär eller göra sveda tydligare. Det kan bero på friktion, torra slemhinnor eller att bakterier lättare kommer nära urinröret. Om slemhinnorna är sköra kan sex också ge små sprickor, irritation och sveda efteråt.

Det är vanligt att sexlusten påverkas om sex börjar förknippas med obehag. Då handlar minskad lust inte bara om hormoner, utan också om kroppens naturliga försök att undvika smärta.

Glidmedel kan hjälpa vid sexuell torrhet, medan vaginal fuktgel eller lokal behandling kan vara mer relevant vid återkommande slemhinnebesvär. Läs mer om sexlivet under klimakteriet och torrhet.

Kan urinvägsbesvär påverka sömnen?

Ja, urinvägsbesvär kan påverka sömnen. Om du behöver kissa flera gånger per natt, vaknar av sveda eller känner trängningar kan sömnen bli splittrad. Då kan du bli tröttare, mer lättirriterad och få svårare att koncentrera dig dagen efter.

Sömnproblem kan också förstärka andra klimakteriebesvär som humörsvängningar, hjärndimma och minskad ork.

Vad kan hjälpa vid urinvägsbesvär i klimakteriet?

Rätt hjälp beror på orsaken. Om det rör sig om en bakterieinfektion kan behandling mot urinvägsinfektion behövas. Om besvären främst beror på torra och sköra slemhinnor kan lokal slemhinnebehandling vara mer relevant.

Drick lagom mycket

Att dricka lagom kan hjälpa urinvägarna, men mycket stora mängder vätska kan göra att du behöver kissa oftare. Om du ofta vaknar på natten för att kissa kan det vara värt att se över hur mycket du dricker sent på kvällen.

Du ska däremot inte dricka för lite, särskilt inte om du har symtom på urinvägsinfektion. För lite vätska kan göra urinen mer koncentrerad och ibland öka irritation.

Kissa när du behöver

Försök att inte hålla dig länge om du känner dig kissnödig. Att regelbundet tömma blåsan kan kännas bättre om du har trängningar eller lätt får urinvägsbesvär.

Efter sex kan det också vara hjälpsamt att kissa, särskilt om du brukar få urinvägssymtom efter samlag.

Använd glidmedel vid sex

Om sex ger sveda, torrhet eller irritation kan glidmedel minska friktionen. Det kan göra sex mer bekvämt och minska risken för små sprickor i sköra slemhinnor.

Glidmedel hjälper främst vid själva samlaget. Om du har återkommande torrhet även i vardagen kan vaginal fuktgel eller lokal behandling behövas.

Vaginal fuktgel vid återkommande torrhet

Vaginal fuktgel kan användas regelbundet för att minska torrhetskänsla och irritation. Det är inte samma sak som glidmedel, som främst används vid sex. Fuktgel kan vara ett alternativ om besvären är milda eller som komplement till annan behandling.

Lokal östrogenbehandling

Lokal östrogenbehandling kan vara aktuell vid torra och sköra slemhinnor, sveda, samlagssmärta, urinträngningar och upprepade urinvägsinfektioner. Janusinfo rekommenderar lågdos vaginal östrogenbehandling vid symtom på vulvovaginal atrofi, inklusive urinträngningar och upprepade urinvägsinfektioner. [3]

Läkemedelsverket skriver också att lokal östrogenbehandling mot torra slemhinnor kan rekommenderas till de flesta. [6]

Om dina urinvägsbesvär hänger ihop med torra slemhinnor kan du prata med vården eller apotekspersonal om vad som passar i din situation. Vid återkommande eller tydliga besvär är det klokt att få en medicinsk bedömning.

Bäckenbottenträning vid urinläckage

Om du har urinläckage kan bäckenbottenträning hjälpa, särskilt vid ansträngningsläckage. Det kan ta tid att märka effekt, och övningarna behöver göras regelbundet.

Om du är osäker på hur du ska träna bäckenbotten kan en fysioterapeut, barnmorska eller uroterapeut hjälpa dig att hitta rätt teknik.

Hormonbehandling och urinvägsbesvär

Det är viktigt att skilja på lokal och systemisk hormonbehandling. Systemisk hormonbehandling används främst vid besvär som värmevallningar, svettningar och sömnproblem. Lokal östrogenbehandling används främst vid torra slemhinnor och urinvägsnära besvär. [7][3][6]

Om du har både vallningar, nattliga svettningar, sömnproblem och torra slemhinnor kan vården behöva bedöma om du behöver lokal behandling, systemisk behandling eller en kombination. Läs mer i vår guide om hormonbehandling vid klimakteriet.

Återkommande urinvägsinfektioner efter klimakteriet

Återkommande urinvägsinfektioner kan bli vanligare efter klimakteriet. En orsak är att slemhinnorna blir tunnare och skörare, vilket kan göra urinvägarna mer känsliga. [4]

Om du får återkommande infektioner är det viktigt att inte bara behandla varje episod isolerat. Vården kan behöva bedöma om det finns bakomliggande faktorer, till exempel torra slemhinnor, blåstömningsproblem, diabetes, urinläckage eller andra tillstånd.

Vid upprepade urinvägsinfektioner i kombination med torrhet, sveda eller samlagssmärta kan lokal östrogenbehandling vara en viktig del av behandlingen. [3][6]

När ska man misstänka urinvägsinfektion?

Du kan misstänka urinvägsinfektion om du plötsligt får sveda när du kissar, behöver kissa ofta, får trängningar eller har ont i nedre delen av magen. Ibland kan det också komma lite blod i urinen. [4]

En mild urinvägsinfektion utan feber kan ibland gå över av sig själv, men det beror på symtom, ålder, allmäntillstånd och individuella riskfaktorer. 1177 anger att du inte behöver söka vård om du har lindriga symtom utan feber, men att du ska söka vård i vissa situationer, till exempel vid feber, ryggsmärta eller om symtomen inte förbättras. [4]

Om du ofta får urinvägsinfektioner eller har symtom som återkommer efter behandling bör du kontakta vården.

När bör man söka vård?

Du bör kontakta vården om urinvägsbesvär påverkar vardagen, återkommer ofta eller inte går över. Du bör också söka vård om du är osäker på om symtomen beror på urinvägsinfektion, torra slemhinnor eller något annat.

Sök vård om du:

  • har sveda eller trängningar som inte går över
  • får urinvägsinfektioner ofta
  • har feber, frossa eller känner dig sjuk
  • har ont i ryggen eller sidan
  • ser blod i urinen
  • är gravid eller kan vara gravid
  • har diabetes, nedsatt immunförsvar eller annan sjukdom som påverkar risken
  • har återkommande urinvägssymtom efter sex
  • har urinläckage som påverkar vardagen
  • har sveda, torrhet, klåda eller smärta i underlivet samtidigt
  • får blödning efter sex eller efter att mensen varit borta i minst ett år

Du bör söka akut vård om du har hög feber, kraftig sjukdomskänsla, svår ryggsmärta, förvirring, svår smärta eller misstanke om njurbäckeninflammation.

Sammanfattning

Urinvägsbesvär i klimakteriet kan visa sig som sveda, täta trängningar, behov av att kissa ofta, nattliga toalettbesök, urinläckage eller återkommande urinvägsinfektioner. Besvären kan bero på urinvägsinfektion, men också på torra och sköra slemhinnor som påverkar urinrör och underliv.

Torra slemhinnor, vaginal atrofi och urinvägsbesvär hänger ofta ihop. Lokal östrogenbehandling kan vara aktuell vid sveda, torra slemhinnor, urinträngningar och upprepade urinvägsinfektioner, men behandlingen bör anpassas efter symtom och medicinsk bedömning.

Om besvären återkommer, påverkar vardagen eller kombineras med feber, ryggsmärta, blod i urinen eller stark sjukdomskänsla bör du söka vård. Läs gärna vidare om vaginal atrofi, hormonbehandling vid klimakteriet och vanliga klimakteriesymtom.

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Klimakteriet
  2. ↑ 1177. Klimakteriebesvär
  3. ↑ Janusinfo, Region Stockholm. Riktlinjer för behandling av torra slemhinnor och andra symtom på vulvovaginal atrofi
  4. ↑ 1177. Urinvägsinfektion hos kvinnor
  5. ↑ NHS. Vaginal dryness
  6. ↑ Läkemedelsverket. Läkemedel vid klimakteriesymtom, menopausal hormonbehandling, MHT – behandlingsrekommendation
  7. ↑ 1177. Läkemedel vid klimakteriebesvär