Lutealfasen är den del av menscykeln som börjar efter ägglossningen och slutar när nästa mens börjar. Under fasen bildas gulkroppen i äggstocken och produktionen av hormonet progesteron ökar. Progesteronet hjälper livmoderslemhinnan att förbereda sig för att ett befruktat ägg ska kunna fästa. [1][2][3]
Kort svar: Lutealfasen varar vanligtvis omkring 12 till 14 dagar, men en variation på ungefär 11 till 17 dagar kan förekomma. Om ingen graviditet uppstår bryts gulkroppen ner, progesteron- och östrogennivåerna sjunker och mensen börjar. [2][3]
En del märker nästan ingenting under lutealfasen. Andra får trötthet, ömma bröst, svullnad, ökad hunger, huvudvärk eller förändrat humör, särskilt under dagarna närmast mensen. Tydliga återkommande besvär kan handla om PMS eller PMDS och bör tas på allvar om de påverkar vardagen. [4]
För att förstå var lutealfasen ligger i hela cykeln kan du även läsa om menscykeln och dess fyra faser.
- ÄgglossningÄgget släpps och gulkroppen bildas.
- LutealfasenGulkroppen producerar progesteron.
- Nästa mensOm ingen graviditet uppstår sjunker hormonnivåerna och en ny cykel börjar.
Ordningen är schematisk. Fasens längd varierar; bilden anger inga säkra fertila eller infertila dagar. [1][3]
Vad är lutealfasen?
Lutealfasen är tiden mellan ägglossningen och nästa mens. Den är den avslutande delen av en menscykel där ägglossning har skett.
Vid ägglossningen lämnar ett moget ägg en äggblåsa i äggstocken. Den tömda äggblåsan omvandlas därefter till gulkroppen, som på latin kallas corpus luteum. Det är därifrån lutealfasen har fått sitt namn.
Gulkroppens viktigaste uppgift är att producera progesteron och en mindre mängd östrogen. Progesteronet påverkar livmoderslemhinnan så att den kan ta emot och stödja den tidiga utvecklingen av ett befruktat ägg. [2][3]
Om ägget inte befruktas eller om en graviditet inte utvecklas bryts gulkroppen ner. Då minskar mängden progesteron och östrogen. Hormonminskningen gör att livmoderslemhinnan börjar lossna och lämnar kroppen som mens. [1][2]
När börjar och slutar lutealfasen?
Lutealfasen börjar efter att ägglossningen har skett och fortsätter fram till att nästa menstruation börjar. Dag ett i den nya menscykeln är den första dagen med mensblödning.
Det går inte alltid att veta exakt vilken dag ägget släpptes. Ett kalenderdatum, en app eller kroppsliga symtom ger därför bara en uppskattning. Ägglossningstest kan visa att en ökning av hormonet LH har skett, medan en temperaturhöjning kan tala för att ägglossningen redan har passerat.
Vill du förstå tidpunkten bättre kan du läsa om när ägglossningen sker, följa förändringar i ägglossningssekretet eller använda vår ägglossningskalender som en ungefärlig beräkning.
Hur lång är lutealfasen?
En typisk lutealfas är omkring 12 till 14 dagar. Enligt American Society for Reproductive Medicine kan en normal variation ligga mellan ungefär 11 och 17 dagar. Lutealfasen är ofta mer stabil än follikelfasen, men längden kan ändå skilja sig både mellan personer och mellan olika cykler. [3]
NHS beskriver att tiden från ägglossning till nästa mens ofta är omkring 10 till 16 dagar. Den uppgiften används ofta för att uppskatta när ägglossningen kan ha inträffat genom att räkna bakåt från nästa mens. [2]
| Exempel | Ungefärlig tidpunkt |
|---|---|
| Ägglossning | Dag 0 i lutealfasen |
| Tidig lutealfas | Cirka dag 1–5 efter ägglossning |
| Mitten av lutealfasen | Cirka dag 6–9 efter ägglossning |
| Sen lutealfas | Dagarna före nästa mens |
| Ny menscykel | Första dagen med mensblödning |
Tabellen är en förenklad översikt. Den betyder inte att alla har exakt samma hormonförlopp eller att lutealfasen alltid kan delas in i bestämda kalenderdagar.
Hur lång är lutealfasen efter Letrozol? Letrozol används för att stimulera ägglossning, bland annat vid PCOS. Behandlingen följs utifrån hur äggblåsorna utvecklas och när ägglossningen sker. [5][6]
Det finns ingen särskild fast lutealfaslängd som kan räknas från tablettdagen. Räkna från den ägglossning som faktiskt har skett till nästa mens. En appberäkning, en enda cykel eller ett enstaka progesteronprov kan inte ensamt visa att lutealfasen fungerar normalt. Följ fertilitetsklinikens plan och kontakta kliniken om blödningen återkommande kommer tidigt eller om du är osäker på om ägglossning har skett. [3]
Vad händer i kroppen under lutealfasen?
Efter ägglossningen förändras hormonmiljön. Progesteron blir det viktigaste hormonet, samtidigt som östrogen fortfarande finns kvar i kroppen.
Under lutealfasen sker bland annat följande:
- gulkroppen producerar progesteron
- livmoderslemhinnan förbereds för en eventuell graviditet
- sekretet från livmoderhalsen blir vanligtvis tjockare
- basaltemperaturen kan stiga något
- aptit, sömn och humör kan förändras
- PMS- eller PMDS-symtom kan uppstå
Om en graviditet uppstår fortsätter gulkroppen att producera progesteron under den första delen av graviditeten. Om ingen graviditet uppstår minskar hormonproduktionen och en ny menscykel börjar. [3]
Progesteron under lutealfasen
Progesteron är ett hormon som produceras av gulkroppen efter ägglossningen. Produktionen är inte helt jämn under dygnet, utan progesteronet frisätts i pulser. Ett enskilt blodprov kan därför visa ett högre eller lägre värde beroende på när provet tas. [3]
Progesteronnivån brukar nå sin högsta nivå ungefär sex till åtta dagar efter ägglossningen i en cykel där graviditet inte har uppstått. Hormonet hjälper livmoderslemhinnan att utvecklas och bli mottaglig för ett eventuellt embryo. [3]
Det är vanligt att progesteron beskrivs som ett lugnande hormon, men det går inte att förutsäga exakt hur en person kommer att må enbart utifrån hormonnivån. Humör, sömn, stress, smärta, livssituation och känslighet för hormonförändringar påverkar också hur lutealfasen upplevs.
Du bör inte självbehandla misstänkt progesteronbrist med hormonpreparat eller kosttillskott. Om du försöker bli gravid eller misstänker hormonella besvär behöver en vårdgivare bedöma helheten.
Vanliga symtom under lutealfasen
Det finns inga symtom som alla måste få under lutealfasen. Många känner ingen tydlig skillnad efter ägglossningen. Andra får förändringar som blir mest märkbara under dagarna före mensen.
Vanliga premenstruella symtom kan vara:
- trötthet eller mindre energi
- irritation eller humörsvängningar
- oro eller nedstämdhet
- svårare att sova eller ett ökat sömnbehov
- svullnad eller en tyngre känsla i kroppen
- ömma eller spända bröst
- huvudvärk
- ökad hunger eller sötsug
- finnar eller förändrad hud
- förändringar i magen eller tarmen
1177 beskriver trötthet, sömnförändringar, svullnad, bröstspänningar, huvudvärk, ökad hunger och humörförändringar som vanliga symtom vid PMS och PMDS. [4]
Ett enskilt symtom betyder inte att något är fel med lutealfasen. Det är framför allt det återkommande mönstret och hur mycket besvären påverkar ditt liv som är viktigt.
Lutealfasen, PMS och PMDS
PMS innebär återkommande psykiska eller kroppsliga besvär före mens. Symtomen uppstår efter ägglossningen och förbättras vanligtvis när mensen börjar eller under mensens första dagar. [4]
Orsaken till PMS är inte helt klarlagd. Det handlar inte nödvändigtvis om att du har för mycket eller för lite progesteron. En förklaring kan vara att vissa är mer känsliga för hormonförändringarna och för ämnen som bildas när progesteron bryts ner. [4]
PMDS är en svårare form av premenstruella besvär där de psykiska symtomen är framträdande. Du kan exempelvis få kraftig nedstämdhet, ångest, irritabilitet, hopplöshet eller stora svårigheter att fungera i vardagen.
Det typiska vid PMS och PMDS är att besvären följer menscykeln. Därför kan det vara värdefullt att skriva ner symtom, mensdagar och hur vardagen påverkas under minst två menscykler.
Kontakta en vårdcentral eller gynekolog om besvären påverkar ditt arbete, dina studier, relationer eller din livskvalitet. Sök akut hjälp om du har självmordstankar, planer på att skada dig själv eller befinner dig i omedelbar fara.
Flytningar under lutealfasen
Flytningarna förändras ofta efter ägglossningen. Runt ägglossningen är sekretet vanligtvis klarare, halare och mer stretchigt. När progesteronet ökar kan sekretet bli tjockare, vitare, krämigare eller mer klibbigt. Hos vissa minskar mängden flytningar. [2]
Det är inte möjligt att avgöra progesteronnivån eller lutealfasens kvalitet enbart genom att titta på flytningarna.
Flytningar som luktar illa, är gröna eller gråaktiga eller kommer med klåda, sveda, smärta eller feber bör inte automatiskt förklaras med menscykeln. Läs mer om normala och förändrade flytningar.
Basaltemperatur under lutealfasen
Progesteronet gör att kroppens vilotemperatur vanligtvis stiger något efter ägglossningen. Om du mäter basaltemperaturen direkt efter att du vaknar kan du ibland se en högre temperaturnivå under lutealfasen.
Temperaturen kan hjälpa till att visa att ägglossning sannolikt har skett, men metoden är inte exakt. Feber, dålig sömn, alkohol, resor, nattarbete, stress och olika mättider kan påverka resultatet.
En temperaturhöjning bekräftar därför inte att alla delar av lutealfasen fungerar normalt och ska inte användas för att självdiagnostisera hormonbrist.
Lutealfasen och fertilitet
Lutealfasen är viktig för fertiliteten eftersom livmoderslemhinnan under denna period förbereds för att ett befruktat ägg ska kunna fästa. Progesteron från gulkroppen är nödvändigt för att stödja den tidiga graviditeten innan moderkakan kan producera tillräckligt med hormoner. [3]
Själva befruktningen sker nära ägglossningen. Ägget kan vanligtvis bara befruktas under en kort tid efter att det har släppts. En graviditet kan ändå bero på samlag flera dagar före ägglossningen eftersom spermier kan överleva i kroppen. [7][2]
Kan man bli gravid under lutealfasen?
Du kan bli gravid om befruktningen sker i nära anslutning till ägglossningen, alltså i början av lutealfasen. Senare under lutealfasen är ägget inte längre möjligt att befrukta.
Det kan samtidigt vara svårt att veta exakt när ägglossningen ägde rum. En dag som du tror ligger långt in i lutealfasen kan i själva verket ligga närmare ägglossningen om beräkningen är fel.
Vad händer om en graviditet uppstår?
När ett embryo börjar utvecklas produceras hormonet hCG. Hormonet hjälper gulkroppen att fortsätta producera progesteron så att livmoderslemhinnan kan finnas kvar. [3]
Om mensen uteblir och du har haft möjlighet att bli gravid bör du ta ett graviditetstest. Läs mer om möjliga orsaker till utebliven mens.
Vad är en kort lutealfas?
En kort lutealfas innebär att tiden mellan ägglossningen och nästa mens är ovanligt kort. Inom fertilitetsvården används ibland tio dagar eller kortare som en möjlig gräns för lutealfasdefekt. Det finns dock flera olika definitioner. [3]
Det är viktigt att inte ställa diagnosen själv utifrån en app, en enstaka cykel eller en blödning före mens. Det kan vara svårt att fastställa den exakta ägglossningsdagen, och kortare lutealfaser förekommer även hos personer med normal fertilitet.
American Society for Reproductive Medicine betonar att det fortfarande finns osäkerhet kring hur lutealfasdefekt ska diagnostiseras. Det är inte säkert visat att en isolerad lutealfasdefekt är en självständig orsak till infertilitet eller återkommande missfall i naturliga cykler. [3]
Tecken som kan behöva bedömas
Kontakta vården om du försöker bli gravid och något av följande återkommer:
- mensen börjar högst omkring tio dagar efter tydligt identifierad ägglossning
- du får återkommande blödningar flera dagar före mensen
- menscyklerna är mycket oregelbundna
- ägglossningen verkar ofta utebli
- du har försökt bli gravid utan resultat
- du har haft upprepade missfall
En utredning kan behöva bedöma hela menscykeln och möjliga bakomliggande orsaker. Det finns inget enskilt hemmatest som säkert kan diagnostisera lutealfasdefekt.
Kan progesteron mätas med blodprov?
Ett progesteronprov kan användas som en del av en fertilitets- eller hormonell utredning. Provet tas vanligtvis vid en bestämd tidpunkt efter förväntad ägglossning.
Ett enskilt progesteronvärde behöver tolkas försiktigt eftersom hormonet frisätts i pulser och kan variera kraftigt under en kort tidsperiod. Ett värde kan därför inte ensamt ge en fullständig bedömning av lutealfasen eller livmoderslemhinnans funktion. [3]
Provtagning bör planeras och tolkas av en läkare eller annan vårdgivare som kan väga in cykellängd, ägglossning, symtom och övriga undersökningsresultat.
Vad betyder en lång lutealfas?
En lutealfas som verkar ovanligt lång beror ofta på att ägglossningen skedde senare än beräknat eller att tidpunkten inte kunde bestämmas korrekt.
Om mensen är sen kan andra förklaringar vara:
- graviditet
- oregelbunden ägglossning
- en cykel utan ägglossning
- stress, sjukdom eller större förändringar i vardagen
- PCOS eller andra hormonella orsaker
- hormonella preventivmedel
Om mensen ofta kommer oregelbundet kan du läsa mer om oregelbunden mens. Om mensen inte kommer alls som förväntat kan vår guide om utebliven mens vara mer relevant. [8]
Spotting före mens
En mindre brun eller rosa flytning precis innan mensen börjar kan ibland vara en del av blödningens start. Återkommande spotting under flera dagar före varje mens kan däremot ha flera möjliga orsaker och bör inte automatiskt tolkas som progesteronbrist.
Möjliga orsaker till blödningar mellan menstruationer är bland annat hormonella preventivmedel, irritation, infektioner, polyper och andra gynekologiska tillstånd.
Kontakta vården om du regelbundet blöder mellan menstruationerna, efter sex eller om blödningen kommer med smärta. Läs mer om bruna flytningar före eller efter mens och mellanblödningar.
Oregelbunden ägglossning och PCOS
Eftersom lutealfasen kommer efter ägglossningen går den inte att identifiera på vanligt sätt om ägglossningen uteblir. Vid långa eller oregelbundna cykler kan det därför vara svårt att avgöra när lutealfasen börjar.
PCOS kan göra att ägglossningen kommer mer sällan eller uteblir. Det kan leda till oregelbundna, långa eller uteblivna menstruationer. [8]
Andra faktorer som kan påverka ägglossningen är bland annat stress, sjukdom, viktförändringar, energibrist, vissa läkemedel, amning och förklimakteriet.
Läs mer om orsaker och utredning i artikeln om utebliven ägglossning.
Lutealfasen och hormonella preventivmedel
Hormonella preventivmedel kan hämma eller stoppa ägglossningen. Då finns inte alltid en naturlig lutealfas på samma sätt som i en menscykel där ägglossning sker. [2][8]
Blödningar när du använder hormonella preventivmedel behöver därför inte vara vanlig mens efter en ägglossning. Det kan exempelvis vara en bortfallsblödning eller en genombrottsblödning.
Efter att du har slutat med ett hormonellt preventivmedel kan menscykeln bli regelbunden snabbt, men för vissa tar det längre tid. Kontakta en barnmorska eller läkare om mensen uteblir länge, om blödningarna besvärar dig eller om du har frågor om fertilitet efter preventivmedel.
Hur kan du må bättre under lutealfasen?
Du behöver inte anpassa hela livet efter menscykelns faser. Men om du har återkommande besvär före mens kan det vara hjälpsamt att känna igen mönstret och ta hand om grundläggande behov.
Följ dina symtom
Skriv upp mensens första dag och notera återkommande symtom som humör, sömn, energi, huvudvärk, bröstömhet, svullnad och blödningar. Följ gärna mönstret under minst två cykler.
Försök sova regelbundet
Sömnbrist kan göra trötthet, irritation, hunger, huvudvärk och oro mer påtagliga. Försök hålla ungefär samma sovtider och skapa utrymme för återhämtning.
Ät regelbundet
Regelbundna måltider med en kombination av protein, kolhydrater, fett och fibrer kan hjälpa dig att hålla en jämnare energi. Det finns ingen särskild lutealfasdiet som alla behöver följa.
Rör på dig på ett sätt som fungerar
Fysisk aktivitet kan hjälpa vissa vid PMS, stress och sömnproblem. Välj aktivitet och intensitet efter hur du mår. Du behöver inte undvika hård träning enbart för att du befinner dig i lutealfasen.
Sök behandling när egenvård inte räcker
Svår PMS och PMDS går att behandla. Det kan bland annat handla om läkemedel, hormonell behandling eller psykologiskt stöd beroende på symtom och individuella förutsättningar. [4]
När bör du söka vård?
Kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning, ungdomsmottagning eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer:
- du har PMS- eller PMDS-symtom som påverkar vardagen eller livskvaliteten
- du får kraftig nedstämdhet, ångest eller stora humörförändringar före mens
- du får återkommande spotting eller mellanblödningar
- menscyklerna är mycket oregelbundna
- mensen ofta kommer mycket kort efter identifierad ägglossning
- du misstänker att ägglossningen uteblir
- du har mens mer sällan än ungefär var tredje månad
- du har svår mensvärk eller bäckensmärta
- du har försökt bli gravid utan resultat
- du har haft upprepade missfall
1177 rekommenderar vårdkontakt vid återkommande oregelbunden mens som besvärar dig och tidigare fertilitetsbedömning om mensen kommer sällan eller inte alls. Vid ofrivillig barnlöshet erbjuds vanligtvis utredning efter ett års regelbundna försök, men det kan vara relevant att söka tidigare vid exempelvis PCOS, endometrios eller mycket oregelbunden mens. [8][9]
Sök akut hjälp om du har självmordstankar, planer på att skada dig själv eller om du befinner dig i omedelbar fara.
Vanliga frågor
Lutealfasen är tiden efter ägglossningen och före nästa mens. Under fasen producerar gulkroppen progesteron, som förbereder livmoderslemhinnan för en möjlig graviditet.
Lutealfasen är vanligtvis omkring 12 till 14 dagar. En variation mellan ungefär 11 och 17 dagar kan förekomma.
Progesteron är det viktigaste hormonet under lutealfasen. Det produceras huvudsakligen av gulkroppen efter ägglossningen.
En del får trötthet, ömma bröst, svullnad, huvudvärk, förändrad aptit, sömnproblem eller humörförändringar. Andra märker inga tydliga symtom.
PMS uppstår efter ägglossningen och kan bero på en känslighet för hormonförändringar och ämnen som bildas när progesteron bryts ner. Orsaken är inte fullständigt klarlagd.
Nej. En naturlig lutealfas uppstår efter ägglossningen. Du kan få en blödning även under en cykel utan ägglossning, men det är då inte en vanlig lutealfas.
Befruktning är möjlig under den första delen av lutealfasen, nära ägglossningen. Ägget kan bara befruktas under en begränsad tid efter att det har släppts.
Inom fertilitetsvården används ibland tio dagar eller kortare som en möjlig gräns. Det finns osäkerhet kring diagnosen, och längden ska inte bedömas utifrån endast en cykel eller en app.
Ett blodprov kan ge information om att ägglossning sannolikt har skett, men ett enskilt progesteronvärde kan inte ensamt avgöra om hela lutealfasen fungerar normalt.
Spotting kan ha flera orsaker och betyder inte automatiskt progesteronbrist. Återkommande blödningar före mens, mellan menstruationer eller efter sex bör bedömas av vården.
Sök vård om du har svår PMS eller PMDS, mycket oregelbunden mens, återkommande spotting, svår smärta, misstänkt utebliven ägglossning eller svårigheter att bli gravid.
Referenser
- ↑ 1177.se. Så fungerar mens. Medicinskt granskad av Anne-Charlotte Jonsson, barnmorska, Mödrahälsovårdsenheten, Stockholm. Uppdaterad: 2025-03-19. Läs originalartikeln hos 1177
- ↑ NHS. Periods and fertility in the menstrual cycle. Källa kontrollerad 5 september 2026. Läs originalartikeln hos NHS
- ↑ American Society for Reproductive Medicine, Practice Committee. Diagnosis and treatment of luteal phase deficiency: a committee opinion (2021). Källa kontrollerad 5 september 2026. Läs riktlinjen hos ASRM
- ↑ 1177.se. PMS och PMDS. Medicinskt granskad av Marie Bixo, gynekolog och förlossningsläkare, professor i gynekologi och obstetrik, Umeå universitet. Uppdaterad: 2023-10-17. Läs originalartikeln hos 1177
- ↑ 1177. Stimulerad ägglossning. Källa kontrollerad 5 september 2026. Stimulerad ägglossning – 1177
- ↑ 1177. Polycystiskt ovarialsyndrom – PCOS/PMOS. Källa kontrollerad 5 september 2026. PCOS – 1177
- ↑ 1177.se. Så fungerar ägglossning. Medicinskt granskad av Anne-Charlotte Jonsson, barnmorska, Mödrahälsovårdsenheten, Stockholm. Uppdaterad: 2025-03-19. Läs originalartikeln hos 1177
- ↑ 1177.se. Oregelbunden eller utebliven mens. Medicinskt granskad av Helena Kopp Kallner, gynekolog och förlossningsläkare, Danderyds sjukhus. Uppdaterad: 2022-05-16. Läs originalartikeln hos 1177
- ↑ 1177.se. Ofrivillig barnlöshet. Medicinskt granskad av Tekla Lind, gynekolog och förlossningsläkare, Södersjukhuset, Stockholm. Uppdaterad: 2026-02-09. Läs originalartikeln hos 1177