En illustration av en kalender som visar en oregelbunden menstruationscykel, med symboler för mensskydd, blodsdroppar och frågetecken kring tid och flöde.

Oregelbunden mens och vad den kan bero på

Oregelbunden mens betyder att mensen inte kommer med ett ungefärligt mönster. Den kan komma tidigare än väntat, senare än väntat, hoppa över en månad, komma tätare än vanligt eller variera mycket i mängd och längd. Ibland är oregelbunden mens helt normalt, särskilt i puberteten, efter att du slutat med hormonella preventivmedel, under amning eller i förklimakteriet. Men ibland kan det bero på stress, viktförändringar, PCOS, sköldkörtelbesvär, graviditet, utebliven ägglossning eller andra orsaker som behöver bedömas. [1][2]

En menscykel räknas från första dagen i en mens till första dagen i nästa mens. Enligt 1177 brukar menscykeln vara mellan 21 och 35 dagar, men längden kan variera från person till person och även från månad till månad. [3][4]

Den här artikeln går igenom vad oregelbunden mens är, vanliga orsaker, när det kan vara normalt, när du bör ta graviditetstest, hur oregelbunden mens hänger ihop med ägglossning och fertilitet, och när du bör kontakta vården.

Eftersom oregelbunden mens ofta gör det svårare att veta när ägglossningen sker kan det vara hjälpsamt att först förstå hur ägglossning normalt fungerar och vilka kroppsliga tecken som kan förekomma.

Vad är oregelbunden mens?

Oregelbunden mens är när mensen inte kommer regelbundet. 1177 beskriver att regelbunden mens betyder att mensen kommer ungefär var fjärde vecka, men att det är vanligt att menscykeln varierar lite. En försenad mens behöver därför inte alltid betyda att något är fel. [4]

Mensen kan räknas som oregelbunden om:

  • cykeln varierar mycket från månad till månad
  • mensen ofta kommer tätare än var tredje vecka
  • mensen ofta kommer mer sällan än var femte vecka
  • mensen uteblir i flera månader
  • blödningen kommer oväntat
  • du får blödningar mellan menstruationer
  • blödningen är mycket olika i mängd varje gång
  • mensen ibland är mycket kort och ibland mycket lång

Det är skillnad på att mensen varierar lite och att den är så oförutsägbar att du inte kan se något mönster alls. En cykel på 27 dagar ena månaden och 31 dagar nästa kan vara helt normalt. Men om cykeln ibland är 22 dagar, ibland 60 dagar och ibland uteblir helt kan det vara värt att följa upp.

Hur lång är en normal menscykel?

En vanlig menscykel är ofta mellan 21 och 35 dagar. Det betyder att både en 24-dagarscykel och en 34-dagarscykel kan vara normala. Det viktigaste är hur det brukar vara för just dig. [3]

Cykellängd Hur det kan tolkas Kommentar
21–35 dagar Vanligt intervall Kan vara normalt om det är ditt vanliga mönster
Lite variation från månad till månad Ofta normalt Stress, sömn, sjukdom och livsstil kan påverka
Ofta kortare än 21 dagar Kan behöva bedömas Särskilt om blödningarna är rikliga eller kommer med smärta
Ofta längre än 35 dagar Kan tyda på gles ägglossning Kan bero på PCOS, stress, viktförändringar eller andra orsaker
Mer än 3 månader mellan menstruationer Bör bedömas 1177 beskriver att gulkroppshormon kan behövas om mensen kommer mer sällan än var tredje månad
Ingen mens på 6 månader Bör bedömas Sök vård om du är under 45 år, inte är gravid och inte är i klimakteriet

Om du vill förstå cykelns uppbyggnad bättre kan du läsa vår guide om menscykelns fyra faser.

Är oregelbunden mens vanligt?

Ja. Oregelbunden mens är vanligt, särskilt under perioder då hormonerna förändras. Det kan till exempel vara vanligt i puberteten, efter graviditet, under amning, efter att du slutat med hormonella preventivmedel och i förklimakteriet.

Det kan också vara vanligt att mensen blir sen någon enstaka gång vid stress, sjukdom, resor, sömnbrist eller större förändringar i vardagen. En enstaka försenad mens är därför oftast inte farligt.

Men om mensen fortsätter vara oregelbunden i flera månader, om du besväras av det eller om du har andra symtom är det klokt att kontakta vården. 1177 rekommenderar vårdkontakt om du haft oregelbunden mens under flera månader och besväras av det. [1]

Vanliga orsaker till oregelbunden mens

Oregelbunden mens kan ha många olika orsaker. Ibland är orsaken tillfällig. Ibland handlar det om hormonell obalans, utebliven ägglossning eller ett medicinskt tillstånd som behöver utredas.

Orsak Hur det kan påverka mensen När du bör söka hjälp
Pubertet Cykeln kan vara oregelbunden de första åren Om blödningarna är mycket kraftiga, smärtsamma eller om första mensen inte kommit vid 16 år
Stress Ägglossningen kan bli sen eller utebli Om mensen uteblir länge eller stressen påverkar vardagen
Viktförändringar eller ätstörning Hormoner kan påverkas så att mensen blir gles eller uteblir Om mensen försvinner, cykeln blir mycket oregelbunden eller du har svårt med mat/kropp
Hård träning/låg energitillgång Ägglossning och mens kan störas Om mensen uteblir eller du är trött, frusen eller skadad ofta
Hormonella preventivmedel Kan ge oregelbundna blödningar eller utebliven mens Om blödningarna fortsätter, är besvärliga eller du är orolig
PCOS Kan ge långt mellan menstruationer eller utebliven mens Om du har mens färre än fyra gånger per år, ökad hårväxt eller svårt att bli gravid
Graviditet Mensen uteblir ofta Ta graviditetstest om graviditet är möjligt
Förklimakteriet Cykeln kan bli kortare, längre eller mer oförutsägbar Om blödningarna är täta, långa, rikliga, nya eller kommer efter sex
Infektion eller könssjukdom Kan ge mellanblödningar eller blödning efter sex Testa dig och sök vård vid risk eller symtom
Myom, polyper eller endometrios Kan ge riklig mens, smärta eller oregelbundna blödningar Om blödning eller smärta påverkar vardagen

Oregelbunden mens i puberteten

Det är vanligt att mensen är oregelbunden i början. När du nyss har fått första mensen håller hormonsystemet fortfarande på att mogna, och ägglossningen sker inte alltid regelbundet. Det kan göra att mensen kommer tätare ibland och mer sällan ibland.

UMO skriver att de flesta får sin första mens någon gång mellan 9 och 16 års ålder. Om du inte har fått din första mens när du har fyllt 16 år bör du kontakta elevhälsan, ungdomsmottagning eller vårdcentral. [5]

Sök också hjälp om du är ung och:

  • blöder mycket kraftigt
  • har mensvärk som hindrar skola eller vardag
  • blöder i mer än tio dagar
  • blir yr, trött eller blek vid mens
  • har blödningar mellan menstruationer
  • har haft sex och mensen uteblir
  • är orolig för din mens

Du kan kontakta ungdomsmottagningen om du har frågor om mens, preventivmedel, graviditetstest, könssjukdomar eller kroppen.

Oregelbunden mens och stress

Stress kan påverka hormonerna som styr ägglossning och mens. Om kroppen är under press kan ägglossningen bli senare än vanligt eller utebli tillfälligt. Då kan mensen bli sen, komma oregelbundet eller hoppa över en månad.

1177 beskriver att sjukdomar, stress och viktförändringar kan påverka hormonerna så att mensen kommer för ofta, för sällan eller inte kommer alls. [1]

Stress som kan påverka cykeln kan vara:

  • psykisk stress
  • sömnbrist
  • oro eller ångest
  • resor och tidsomställning
  • sjukdom
  • hög arbetsbelastning
  • stora livsförändringar
  • för lite mat i förhållande till aktivitet

Det betyder inte att alla oregelbundna blödningar beror på stress. Om du har blödning efter sex, smärta, feber, illaluktande flytningar, misstänkt könssjukdom eller graviditetsrisk ska du inte avfärda det som stress.

Oregelbunden mens efter viktförändring eller hård träning

Snabb viktminskning, viktuppgång, undervikt, ätstörningar eller låg energitillgång kan påverka menscykeln. Kroppen behöver tillräckligt med energi för att ägglossning och mens ska fungera regelbundet.

Det kan också hända vid mycket hård träning, särskilt om du samtidigt äter för lite, sover för lite eller är stressad. Då kan mensen bli gles, oregelbunden eller utebli helt.

Sök hjälp om du har oregelbunden eller utebliven mens tillsammans med:

  • snabb viktnedgång
  • svårt att äta tillräckligt
  • rädsla för viktuppgång
  • hetsätning eller kompensation
  • mycket hård träning
  • trötthet, frusenhet eller yrsel
  • upprepade skador
  • mens som uteblir i flera månader

Det handlar inte om att du ska “träna mindre” i alla lägen, utan om att kroppen behöver rätt balans mellan belastning, mat och återhämtning.

Oregelbunden mens och hormonella preventivmedel

Preventivmedel med hormoner kan göra att mensen blir oregelbunden, särskilt i början. 1177 beskriver att preventivmedel som påverkar ägglossningen kan ge genombrottsblödningar, och att det inte är samma sak som mensblod. Det kan gälla till exempel p-piller, minipiller, mellanpiller, hormonspiral, p-stav, p-spruta och p-ring. [1]

Oregelbundna blödningar kan vara vanliga när du:

  • börjar med ett nytt hormonellt preventivmedel
  • glömmer p-piller, minipiller eller mellanpiller
  • byter preventivmedel
  • slutar med hormonella preventivmedel
  • har p-stav
  • har hormonspiral
  • tar p-spruta
  • skjuter upp mensen

1177 beskriver att hormonspiral kan ge oregelbundna blödningar under de första månaderna och att de flesta biverkningar försvinner inom ett halvår. [6]

Kontakta barnmorska, ungdomsmottagning eller vårdcentral om blödningarna är besvärliga, om de inte lugnar sig efter några månader, om du får ont, illaluktande flytningar eller blödning efter sex, eller om du misstänker graviditet.

Oregelbunden mens efter att ha slutat med p-piller

Efter att du slutat med p-piller eller andra hormonella preventivmedel kan det ta tid innan kroppens egen cykel blir regelbunden igen. Ägglossningen kan komma igång snabbt hos vissa, men ta längre tid hos andra.

Om mensen inte kommer tillbaka, om cykeln fortsätter vara mycket oregelbunden eller om du samtidigt får akne, ökad hårväxt eller håravfall kan det vara klokt att kontakta vården. Ibland blir tillstånd som PCOS tydligare när man slutar med preventivmedel, eftersom preventivmedlet tidigare dolt symtomen.

Om du har haft sex utan skydd efter att du slutat med p-piller bör du också ta graviditetstest om mensen uteblir.

Oregelbunden mens och graviditet

Graviditet är en vanlig orsak till att mensen uteblir. Om du har haft sex där spermier kan ha kommit in i slidan och mensen är sen, annorlunda eller utebliven bör du ta ett graviditetstest.

1177 beskriver att graviditetstest mäter hormonet hCG i urinen och att vissa test kan göras redan innan mensen har uteblivit, beroende på vad som står på förpackningen. [7]

Ta graviditetstest om:

  • mensen är sen
  • mensen uteblir
  • blödningen är mycket mindre än vanligt
  • du har haft oskyddat sex
  • kondomen gick sönder
  • du glömde preventivmedel
  • du tog akut-p-piller och mensen inte kommer som väntat
  • du har graviditetssymtom

Om testet är positivt och du får blödning, smärta eller känner dig sjuk bör du kontakta vården. Vid stark smärta på ena sidan av magen, yrsel, svimningskänsla eller kraftig blödning ska du söka vård snabbt.

Oregelbunden mens och PCOS

PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom, är en vanlig hormonell orsak till oregelbunden eller utebliven mens. 1177 beskriver att PCOS orsakas av en hormonell obalans från äggstockarna och kan göra att du får oregelbunden eller utebliven mens, ökad hårväxt på kroppen och svårare att bli gravid. [8]

Vid PCOS sker ägglossning ofta mer sällan eller oregelbundet. Det gör att mensen kan komma med långt mellanrum, utebli i flera månader eller vara svår att förutsäga.

Tecken som kan tala för PCOS är:

  • mens färre än fyra gånger per år
  • mycket långa cykler
  • utebliven mens
  • ökad hårväxt i ansikte, på bröst eller mage
  • akne
  • håravfall på huvudet
  • svårt att bli gravid
  • svårt att hitta ägglossning

1177 rekommenderar att du kontaktar gynekologisk mottagning eller vårdcentral om du har mens färre än fyra gånger per år, upplever mer hår på kroppen än tidigare eller har svårt att bli gravid. [8]

Läs gärna mer om PCOS och utebliven ägglossning.

Oregelbunden mens och utebliven ägglossning

Oregelbunden mens hänger ofta ihop med oregelbunden ägglossning. Om ägglossningen sker senare än vanligt blir mensen ofta sen. Om ägglossningen uteblir kan mensen också utebli eller komma som en oregelbunden blödning.

Ägglossningen sker ofta ungefär två veckor före nästa mens, men tidpunkten varierar. Om din cykel blir längre beror det ofta på att ägglossningen skett senare än vanligt. [9]

Utebliven eller oregelbunden ägglossning kan bero på:

  • stress
  • sjukdom
  • viktförändringar
  • hård träning eller låg energitillgång
  • PCOS
  • amning
  • förklimakteriet
  • hormonella preventivmedel
  • sköldkörtelrubbningar
  • ökade prolaktinnivåer

Om du försöker bli gravid och mensen är oregelbunden kan det vara svårare att veta när de fertila dagarna är. Då kan du följa sekret, ägglossningstest, basaltemperatur eller söka rådgivning. Du kan också använda vår ägglossningskalender som en uppskattning, men kom ihåg att den blir mindre exakt vid oregelbunden cykel.

Oregelbunden mens och sköldkörteln

Sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen och kan även påverka menscykeln. Både för hög och för låg sköldkörtelfunktion kan störa blödningar och ägglossning hos vissa.

Misstänk sköldkörtelbesvär om oregelbunden mens kommer tillsammans med symtom som:

  • uttalad trötthet
  • frusenhet eller värmekänsla
  • hjärtklappning
  • oförklarlig viktförändring
  • svettningar
  • förstoppning eller lös mage
  • torr hud
  • håravfall
  • oro, nedstämdhet eller rastlöshet

Om du har flera sådana symtom kan vården ta blodprov för att kontrollera sköldkörteln.

Oregelbunden mens vid amning och efter graviditet

Efter graviditet kan det ta tid innan mensen blir regelbunden igen. Amning kan hämma ägglossningen och göra att mensen uteblir eller kommer oregelbundet. Ägglossning kan dock ske innan första mensen efter förlossning, vilket betyder att du kan bli gravid även innan mensen kommit tillbaka.

Efter att mensen återkommer kan den vara annorlunda än tidigare under en period. Den kan vara rikligare, glesare, mer smärtsam eller mer oregelbunden.

Sök vård om du efter graviditet har:

  • mycket kraftig blödning
  • feber
  • illaluktande avslag eller flytningar
  • stark buksmärta
  • yrsel eller svimningskänsla
  • blödningar som oroar dig

Oregelbunden mens i förklimakteriet

I förklimakteriet kan mensen bli oregelbunden. Ägglossningen kan komma tidigare, senare eller utebli vissa månader. Det kan göra att cykeln blir kortare, längre eller mer oförutsägbar.

Vanliga förändringar i förklimakteriet kan vara:

  • kortare cykler
  • längre cykler
  • rikligare mens
  • glesare mens
  • spotting eller mellanblödningar
  • mer PMS-liknande symtom
  • sömnproblem
  • värmevallningar
  • humörsvängningar

1177 rekommenderar att du söker vård i klimakteriet om du får mer ont än tidigare vid blödningar, har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar, får blödning efter ett års uppehåll, blöder vid vaginalt samlag eller har obehag i nedre delen av magen. [10]

Läs mer om klimakteriet symtom, mens i klimakteriet och humörsvängningar i klimakteriet.

Oregelbunden mens efter klimakteriet

Om du inte har haft mens på minst ett år och sedan får en blödning igen ska du kontakta gynekologisk mottagning. Efter klimakteriet ska nya blödningar alltid bedömas, även om de är små. [1][10]

Det behöver inte betyda något allvarligt. Det kan bero på sköra slemhinnor, hormonbehandling, polyper eller andra orsaker. Men eftersom blödning efter klimakteriet också kan bero på förändringar i livmodern eller livmoderhalsen ska det utredas.

Oregelbunden mens och mellanblödningar

Oregelbunden mens och mellanblödning kan ibland blandas ihop. Om cykeln är oregelbunden kan det vara svårt att veta om en blödning är mens eller en blödning mellan menstruationer.

Som tumregel är mens en blödning som kommer som en del av cykeln, medan mellanblödning kommer när du inte väntar mens. Mellanblödningar kan vara rosa, bruna, röda eller blodblandade flytningar.

Du bör söka vård om du:

  • blöder efter sex
  • har återkommande mellanblödningar
  • får blodblandade flytningar utan tydlig orsak
  • har sveda, klåda eller illaluktande flytningar
  • har ont i nedre delen av magen
  • har haft oskyddat sex
  • är gravid eller kan vara gravid

Blödning efter sex ska alltid tas på allvar och bedömas av vården.

Oregelbunden mens och riklig blödning

Oregelbunden mens kan ibland komma tillsammans med rikliga blödningar. Det kan vara extra vanligt vid hormonella svängningar, myom, adenomyos, kopparspiral, förklimakteriet eller vissa andra tillstånd.

Du bör söka vård om du:

  • blöder igenom skydd ofta
  • behöver byta mensskydd mycket tätt
  • får stora blodklumpar
  • blöder i mer än tio dagar
  • blir yr, trött eller andfådd
  • misstänker järnbrist
  • har kraftig smärta samtidigt

Läs mer i vår artikel om riklig mens.

Oregelbunden mens och mensvärk

Oregelbunden mens med mild mensvärk behöver inte vara farligt. Men om du får svår smärta, smärta som blir värre med tiden, smärta mellan menstruationer eller smärta vid sex bör du söka vård.

Svår mensvärk kan ibland hänga ihop med endometrios, adenomyos, myom eller andra gynekologiska orsaker. 1177 beskriver att endometrios ofta ger mycket ont vid mens och att de flesta behöver behandling för att lindra eller bli av med besvären. [11]

Läs mer om mensvärk, endometrios och myom.

Oregelbunden mens och PMS

PMS och PMDS hör oftast ihop med tiden före mens, alltså lutealfasen. Om cykeln är oregelbunden kan det bli svårare att förutse när PMS-symtomen kommer. Du kanske får humörsvängningar, ömma bröst, svullnad eller nedstämdhet utan att veta exakt när mensen ska börja.

1177 beskriver att PMS och PMDS är återkommande besvär före mens som brukar minska när mensen börjar eller under de första dagarna av mensen. [12]

Om du får stark ångest, nedstämdhet, ilska, hopplöshet eller mörka tankar före mens bör du söka hjälp. PMDS kan behandlas.

Läs mer om PMS och PMDS.

Hur påverkar oregelbunden mens fertiliteten?

Oregelbunden mens betyder inte automatiskt att du inte kan bli gravid. Men om mensen är mycket oregelbunden kan det betyda att ägglossningen sker oregelbundet. Då kan det bli svårare att veta när du har störst chans att bli gravid.

Om cykeln ofta är lång, om mensen uteblir eller om du har PCOS kan ägglossningen komma mer sällan. Det kan göra att det tar längre tid att bli gravid.

1177 rekommenderar att du kontaktar vården om du har oregelbunden mens och har försökt bli gravid i flera månader, särskilt om du är över 35 år. [1]

Om du försöker bli gravid kan du följa:

  • mensens första dag
  • cykellängd
  • fertilt sekret
  • ägglossningstest
  • basaltemperatur
  • symtom på ägglossning

Läs mer om ägglossning, ägglossningssekret och utebliven ägglossning.

Kan man ha mens utan ägglossning?

Ja. Det går att få en blödning även om ägglossning inte har skett. Det kallas ibland anovulatorisk blödning. Det är vanligare i puberteten, vid PCOS, i förklimakteriet, vid stress, vid låg energitillgång och ibland efter hormonella preventivmedel.

En blödning utan ägglossning kan vara oregelbunden, sen, långdragen eller annorlunda än din vanliga mens. Om det händer någon enstaka gång är det oftast inte farligt. Om det händer ofta bör du kontakta vården, särskilt om mensen kommer mycket sällan.

Hur kan du följa en oregelbunden menscykel?

Att följa cykeln kan hjälpa dig att se mönster. Det är särskilt användbart om mensen är oregelbunden, om du har PMS, om du försöker bli gravid eller om du vill kunna beskriva symtomen för vården.

Anteckna gärna:

  • första dagen du blöder
  • hur många dagar du blöder
  • hur riklig blödningen är
  • om blödningen är brun, röd eller blodblandad flytning
  • mensvärk
  • mellanblödningar
  • blödning efter sex
  • flytningar
  • ägglossningssymtom
  • PMS eller humörförändringar
  • stress, sömn, sjukdom och träning
  • preventivmedel och missade tabletter
  • graviditetstest om du tagit ett

Efter tre månader kan du ofta se om variationen är liten och normal, eller om cykeln är tydligt oregelbunden.

När ska man ta graviditetstest vid oregelbunden mens?

Om du har oregelbunden mens kan det vara svårare att veta när mensen är “sen”. Ta därför graviditetstest om graviditet är möjligt och du är osäker.

Ta test om:

  • det gått längre än vanligt sedan senaste mensen
  • du haft oskyddat sex
  • kondomen gick sönder
  • du missat p-piller eller annat preventivmedel
  • du har graviditetssymtom
  • du får en ovanligt liten eller konstig blödning
  • du tog akut-p-piller och mensen inte kommer som väntat

Om testet är negativt men mensen fortfarande inte kommer kan du ta ett nytt test efter några dagar eller kontakta vården om du är osäker.

Vad kan du göra själv?

Vad du kan göra beror på orsaken. Om mensen är lite oregelbunden men du mår bra kan du börja med att följa cykeln och se om det finns ett mönster. Om du har tydliga symtom eller oro bör du kontakta vården.

Du kan prova att:

  • anteckna mens och symtom i minst tre månader
  • ta graviditetstest om graviditet är möjligt
  • testa dig för könssjukdomar vid risk
  • se över stress, sömn och återhämtning
  • äta tillräckligt och regelbundet
  • anpassa träning om kroppen verkar pressad
  • kontakta barnmorska om du tror att preventivmedlet påverkar
  • söka vård om mensen uteblir länge eller blödningarna oroar dig

När ska du söka vård för oregelbunden mens?

Du bör kontakta vårdcentral, gynekologisk mottagning, barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning om mensen är oregelbunden och du är orolig, besväras av den eller har andra symtom.

Sök vård om:

  • du haft oregelbunden mens i flera månader och besväras av det
  • du är under 45 år och mensen inte kommit på sex månader, och du vet att du inte är gravid
  • du har mens mer sällan än var tredje månad
  • du har mens färre än fyra gånger per år
  • du har ökad hårväxt, akne eller håravfall och misstänker PCOS
  • du har försökt bli gravid i flera månader och har oregelbunden mens
  • du blöder efter sex
  • du har återkommande mellanblödningar
  • du blöder mycket rikligt
  • du har svår mensvärk
  • du får blödning efter ett år utan mens
  • du har feber, buksmärta eller illaluktande flytningar

1177 skriver att det ofta inte är bråttom vid oregelbunden mens utan akuta symtom, och att du ofta kan vänta till vardag om det är helg. Men vid kraftig blödning, stark smärta, feber, graviditetsmisstanke med smärta eller påverkat allmäntillstånd ska du söka vård snabbare. [1]

När är det akut?

Sök vård snabbt eller akut om oregelbunden blödning kommer tillsammans med:

  • kraftig buksmärta
  • feber
  • svimning eller svimningskänsla
  • kraftig blödning
  • positivt graviditetstest och smärta på ena sidan
  • stora blodklumpar och allmänpåverkan
  • blödning efter graviditetsvecka 22
  • stark sjukdomskänsla

Ring 112 om du är mycket sjuk, svimmar, blöder kraftigt eller har stark smärta och inte kan ta dig till vården på ett säkert sätt.

Vad händer hos vården?

Hos vården får du berätta om din mens, hur länge den varit oregelbunden, om du har smärta, blödningsmängd, flytningar, preventivmedel, graviditetsrisk, stress, viktförändringar och eventuella symtom som hårväxt eller akne.

Beroende på situation kan vården göra:

  • graviditetstest
  • test för könssjukdomar
  • gynekologisk undersökning
  • urinprov
  • blodprov, till exempel blodvärde och hormoner
  • sköldkörtelprov
  • ultraljud av livmoder och äggstockar
  • genomgång av preventivmedel
  • utredning av PCOS
  • cellprov eller annan provtagning vid blödning efter sex eller misstanke om livmoderhalsförändringar

Det är bra att ta med anteckningar över dina blödningar. Då blir det lättare att se mönster.

Hur behandlas oregelbunden mens?

Behandlingen beror på orsaken och på om du vill bli gravid, undvika graviditet, minska blödningar, få regelbunden mens eller slippa mens helt.

Behandling kan till exempel vara:

  • att avvakta och följa cykeln om orsaken verkar tillfällig
  • byte eller justering av preventivmedel
  • hormonell behandling för att reglera blödningar
  • gulkroppshormon om mensen kommer mycket sällan
  • behandling av PCOS-symtom
  • behandling av sköldkörtelrubbning
  • stöd vid stress, ätstörning eller låg energitillgång
  • behandling av infektion eller könssjukdom
  • utredning och behandling av myom, polyper eller endometrios

UMO beskriver att det finns olika behandlingar beroende på besvär, till exempel tabletter som sätter igång mensen eller gör den mer regelbunden, och att du kan få hjälp om mensen krånglar på grund av stress eller sjukdom. [2]

Kan man göra mensen mer regelbunden själv?

Ibland kan livsstilsförändringar hjälpa, särskilt om oregelbunden mens hänger ihop med stress, sömnbrist, hård träning, låg energitillgång eller snabba viktförändringar. Men du ska inte skuldbelägga dig själv om cykeln inte blir regelbunden. Många orsaker kräver medicinsk bedömning eller behandling.

Det som kan stödja en regelbunden cykel är:

  • tillräckligt med mat
  • regelbundna måltider
  • tillräcklig sömn
  • återhämtning
  • lagom träningsbelastning
  • stresshantering
  • att behandla sjukdomar som påverkar kroppen
  • att söka hjälp vid ätstörning eller stark psykisk stress

Om mensen är mycket oregelbunden, uteblir länge eller kommer med andra symtom bör du ändå kontakta vården.

Sammanfattning

Oregelbunden mens betyder att mensen inte kommer med ett tydligt och återkommande mönster. En vanlig menscykel är ofta mellan 21 och 35 dagar, men det är normalt att cykeln varierar lite. En enstaka sen mens behöver inte betyda att något är fel. [3][4]

Vanliga orsaker är pubertet, stress, sjukdom, viktförändringar, hård träning, låg energitillgång, hormonella preventivmedel, graviditet, PCOS, amning och förklimakteriet. Ibland beror oregelbundna blödningar på mellanblödningar, infektion, könssjukdom, myom, polyper eller andra gynekologiska orsaker.

Sök vård om mensen är oregelbunden i flera månader och besvärar dig, om mensen uteblir i sex månader och du inte är gravid, om du har mens mer sällan än var tredje månad, om du har mens färre än fyra gånger per år, om du blöder efter sex, har kraftiga blödningar, svår smärta eller får blödning efter ett års uppehåll i klimakteriet. [1][8][10]

Vanliga frågor

Referenser

  1. ↑ 1177. Publicerad 16 maj 2022. Oregelbunden eller utebliven mens
  2. ↑ UMO. Oregelbunden eller utebliven mens
  3. ↑ 1177. Publicerad 19 mars 2025. Så fungerar mens
  4. ↑ 1177. Mens, blödningar och flytningar
  5. ↑ UMO. Mens – allt du behöver veta om första mensen
  6. ↑ 1177. Senast uppdaterad 25 november 2022. Hormonspiral och kopparspiral
  7. ↑ 1177. Graviditetstest
  8. ↑ 1177. Publicerad 1 december 2021. Polycystiskt ovarialsyndrom – PCOS
  9. ↑ 1177. Publicerad 19 mars 2025. Så fungerar ägglossning
  10. ↑ 1177. Klimakteriet
  11. ↑ 1177. Endometrios
  12. ↑ 1177. Publicerad 17 oktober 2023. PMS och PMDS
Senast uppdaterad:
Medicinsk granskning:
Innehållet har redaktionellt kontrollerats mot etablerade medicinska källor men är ännu inte individuellt granskat av legitimerad vårdpersonal.